Bakgrund och problemdiskussion: Tillväxt ses i dag som en naturlig grund i vårt samhälls-byggande och ordet har blivit nästintill utbytbart med utveckling. Det överskuggande målet för Politiker och företag är fortsatt tillväxt, samtidigt som naturvetare i en parallell värld påpekar att vi har nått gränsen för vad planeten förmår. En betydelsefull men förhållandevis outforskad roll i detta innehas av företagen, varför det också finns ett intresse i att närmare undersöka företagens hållning gentemot problematiken.Frågeställning:? Hur ser företagsledare på tillväxt, resursanvändning och företagande?Syfte: Syftet är att ta del av framstående företagsledares tankar och reflektioner kring tillväxt, resursanvändning och företagande, för att på så sätt belysa tillväxtens dilemma utifrån ett företagsperspektiv ? något som tidigare främst har gjorts ur ett naturvetenskapligt perspektiv.Metod: För att kartlägga och undersöka formulerad problematik är studien av både explorativ och deskriptiv karaktär. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex företagsledare som både har inflytande inom näringslivet och som har uttalat sig i hållbarhetsfrågor.Resultat: Resultatet presenterar företagsledarnas tankar och reflektioner kring tillväxt, resursanvändning och företagande.

Denna studie är en skildring över skolämnet för kroppsövning som det kommer till uttryck genom lärarkårens fackliga tidskrift Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. Skildringens syfte är att identifiera och problematisera lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Vidare är syftet att undersöka hur makt utövas genom språket, men även hur makt utövas i skolämnet. Michel Foucaults diskussioner om makt och maktutövning ligger till grund för metod- och teoridiskussioner. Genom diskursanalys som metodologiskt tillvägagångssätt analyseras hur språket används som redskap för att utöva makt, närmare bestämt hur tidskriften bidrar till att formera lärarkårens självförståelse.

Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertåg för det främlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. Riksdagsspärren på fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sätt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertåg för partiet omfattas av andra faktorer än enbart nästan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgångar dök det upp frågor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhållandet som samhället uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tämligen snabbt hur komplext och snårigt det var för framför allt Politiker, debattörer och media att debattera med partiet.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och är en ovärderlig resurs för storstadsmänniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krävs att parkerna upplevs som trygga. Frågan om vad som skapar känslan av trygghet är komplex men en av de viktigaste faktorerna är att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krävs att parken är välskött med en gestaltning som utstrålar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gärna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, Politiker och tjänstemän bli medvetna om problemställningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som påverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras på information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Idag blomstrar debatten om människans och det moderna samhällets framtid under parollen Hållbar utveckling. I media talas det dagligen om Politiker som försöker lösa klimatfrågan, på arbetsplatser talas det om CSR-arbete, på handelshögskolor talas det om hållbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hållbarhetschefer. Övergripande går det att se att hållbar utveckling har blivit ett erkänt begrepp och fått sig en stor roll i dagens moderna samhällsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fått ett stort ansvar (om inte ansvaret) att främja för en hållbar utveckling genom att agera hållbart utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom påtryckningar från ett modernt samhälle med medvetna konsumenter som i allt större utsträckning konsumerar hållbart och ställer vissa krav på företagen de handlar från. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig på att framhäva företags hållbara handlingar, exempelvis genom att påvisa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara är ekologiskt framställd.

Inledning: Sverige har under lång tid ansetts vara ett land med mycket låg nivå av korruption och har av andra länder setts som ett föredöme. Dock har det på senare år varit ett ökande antal mutskandaler och korruptionshärvor i landet som har gjort att problemet med korruption debatterats flitigt både av Politiker och media. Göteborg är en av de kommuner som haft stora problem med korruption och under åren 2010-2011 framkom det att flera tjänstemän i Göteborgs Stad sysslat med olika former av korruption. Ett av de områden som är extra utsatt för korruption är upphandlingsenheterna då de årligen handskas med stora summor pengar.Syfte: Med denna studie vill vi bidra till en ökad förståelse kring begreppet korruption genom att vidareutveckla tidigare forskares tankar om korruptionsgynnande incitament och istället se på vilka incitament som får individer att avstå från korruption, det vill säga vilka incitament som blir korruptionshämmande. Och vår forskningsfråga blev således följande;?Vilka incitament anser de tjänstemän som arbetar med offentlig upphandling i Göteborgs Stad, har stor inverkan i deras val om att inte utföra korrupta handlingar??Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi valt en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fem olika tjänstemän vid tre olika förvaltningar i Göteborgs Stad.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Bakgrund: Tidigare forskning har undersökt hur religiösa religionslärare förhåller sig tillsaklighetskravet i läroplanerna. Hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till saklighetskravet har dock inte studerats.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till kravet på saklig och allsidig undervisning i läroplanerna, samt i vilken utsträckning de visar tecken på objektivitetskramp. Frågan besvaras genom en undersökning av åsikter hos politiskt aktiva lärare.Studiens frågeställningar lyder:1. Vilka förhållningssätt till saklighetskravet kan urskiljas hos politiskt aktiva grund - ochgymnasielärare?2.

Denna rapport har titeln Lek i grönt!:ett förslag om att skapa ett woodland med goda förutsättningar för lek i Vikenparken, Höganäs. Den undersöker vilka kvalitéer ett woodland bör ha för ett kvarter eller en stadsdel för att kunna ge förutsättningar till en så bra lekmiljö som möjligt. En följdfråga behandlas även; hur bör man med utgångspunkt från dessa kvalitéer designa en park som just Vikenparken i Höganäs kommun? Rapporten är indelad i fyra delar: en första inledande del där bakgrunden till arbetet beskrivs. Del två redovisar min syntes.

De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att Politiker skapat striktare reglering för revisionen, både i omvärlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns även enligt vår mening om hur revisorerna själva upplever de senaste årens regelutveckling. Således behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har påverkats av regleringsutvecklingen.Studien har både ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien är att kartlägga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator är idag något som Politiker, skolledare och lärare tycker är en självklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik på EU nivå men vi finner även starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skäl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men är det alltid bra med datorn i undervisningen? Lärare och rapporter vittnar om att datorn ofta används till något helt annat än till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Sverige som land säger sig idag ha förändrat sin politik ifrån en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom säkerhetspolitiken sågs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till är genom en analys av den politiska diskursen ta reda på huruvida Sverige kan sägas ha lämnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gått över till en solidaritetspolitik.För att ta reda på detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk säkerhetspolitik. Fallet består av det nordiska samarbetet sett från svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet används teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan EuropeanTransport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en värld där vi medborgare blir rörligare. Dels på så sätt att vi distanserar oss från partipolitiken men också på så sätt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhället blir mer mobilanpassat. Partier måste finna nya vägar för nå medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste åren varit en populär väg för partier, men det finns också andra vägar. En sådan väg är appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.