Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Flertalet studier visar att distriktssköterskor, med sin specialistsjuksköterskeutbildning, anser sig väl lämpade att arbeta hälsopreventivt. Trots detta prioriteras inte folkhälsoarbete inom primärvården utan vikten läggs på mer sjukdomsorienterade arbetsuppgifter.Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors uppfattning om sin yrkesroll och om den skulle kunna utvecklas samt i så fall hur. Studien genomfördes med en deskriptiv och explorativ design, med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin En stolt men frustrerad distriktssköterska visar att distriktssköterskorna anser att de har ett brett och självständigt yrke men att de borde arbeta mer hälsopreventivt. Den andra kategorin Dagens organisation försvårar distriktssköterskans arbete beskriver att distriktssköterskorna anser att dagens ersättningssystem samt senare års omorganisationer har försvårat deras arbete.

Jag har valt att se närmre på hur några arbetsledare i den kommunala hemtjänsten upplever den mellanposition de befinner sig i, samt de effekter denna mellanposition möjligtvis har på ledarskapet. Intresset av att belysa just arbetsledarnas situation bottnar i att jag ser den som relativt svår. De befinner sig i en klämsits där de ofta med mycket små medel ska lyckas göra verklighet av de mål och direktiv som framförs av överordnade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie eftersom jag anser att detta är i linje med mitt tänkta syfte. Fyra arbetsledare har medverkat i studien som bestått av halvstrukturerade intervjuer.

Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att använda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrån en studie av vilka förutsättningar Södertälje kommun samt Eskilstuna kommun har för att använda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska källorna är skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmänna teorin sammanställs i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram.

The aim of this paper is to describe, visualise- and analyse media’s discursive representations of female politicians in Swedish printed media. The focus of the analysis is to show if, and how these images can be understood and interpreted in terms of a socially constructed gender stereotyped suborder. The paper takes it's theoretical and methodological departure in the discourse analysis, which is combined with feminist political theory. Feminist political theory is concretised in the use of what Yvonne Hirdman calls the "gender system" which arranges the sexes into their respective genders and is based upon two rules/principles/logics: 1) the rule of distinctive separation, and 2) the male norm. Closely related to the aim of the paper lies also the critical theoretic assumption that people has to be aware of their own part in the production and reproduction of the discourse in order to change make a change.

Denna undersökning riktar sig till personer som är verksamma inom det musikpedagogiska området och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som ämne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som är intresserade av frågan om olika skolämnens legitimitet. Även Politiker och andra makthavare kan ha användning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt.Syftet är att undersöka hur musikämnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lärarutbildare. Genom intervjuer med lärarutbildare som är verksamma på musikhögskolorundersöks vilka argument som används och hur legitimeringen ser ut.

SkiStar äger flera skidanläggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidåkning mot den svenska grundskolan för att på lång sikt bygga upp ett intresse för utförsåkning. Många tidigare generationer i Sverige har växt upp med skidåkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har märkt att utförsåkningen nu för tiden utsätts för allt hårdare konkurrens från många nya sysselsättningar vilket oroar. Debatten om hårdare tolkningar av skollagen vad det gäller hur skolorna får ta ut avgifter av eleverna är också ett problem som har oroat SkiStar.För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser på sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje län i Sverige.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Titel: Var det bättre förr eller sämre nu? En kvantitativ studie om hur skolanframställts och beskrivits i Göteborgs Posten då och nuFörfattare: Pernilla Bodefjord & Linda GustavssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK 1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid GöteborgsuniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Jan StridExaminator: Karin FogelbergSidantal: 57 inklusive bilagor och 50 exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka och jämföra hur skolan framställs i GöteborgsPosten 1977 och 2007Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Göteborgs Posten, mars, maj och oktober 1977 samt mars och oktober 2007Huvudresultat: Resultatet visar att Göteborgs Posten både 1977 och 2007 skrev övervägande negativa nyhetsartikar om skolan. Nyhetsrapporteringen har blivit mer negativ 2007 än den var 1977. De största skillnaderna är att det 2007 skrevs mer om bråk, vandalisering, trakasserier och mobbning. Mobbning förekom inte i någon artikel från 1977.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, Politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Uppsatsens syfte är att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de äldre och i sådana fall ge den karaktäristik och jämföra den med andra kommuner. För att kunna karaktärisera strategin ska även en modell utvecklas.Arbetet bygger på en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod användes för att strategier i offentliga verksamheter ännu är ett relativt outforskat område och för att en kvalitativ metod ansågs kunna ge mer djup åt studien. Även mycket sekundär data har använts. De teorier, som ligger till grund för studien, har använts för att analysera strategin.