Syftet med föreliggande studie är att utreda vilken roll litteratur har och hur lärare använder litteratur i ämnet svenska som andraspråk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn på litteraturens syfte har ställts mot vad ledande forskning säger inom området. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gällande litteratur- och språkforskning. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

Uppsatsen undersöker den lokala politiken kring utbyggnaden av hamn- och elkraftssystem i Umeå under perioden 1920-1960. Utgångspunkten är att problematisera den tidigare forskningens bild av staden Umeå som enbart förvaltningsinriktad, med obetydlig aktivitet inom industri och näringsliv. Målet är att med det fördjupa förståelsen av den långsiktiga utvecklingen av ekonomin och samhället. I enlighet med LTS-teorin visar resultaten hur systembyggare inom politik, teknik och näringsliv drev fram utvecklingen av de undersökta tekniska systemen. Ett utmärkande drag är samspelet mellan näringsliv och politik på det lokala planet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare.

Invandrarpolitik är ett omdiskuterat ämne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har åsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus på det området. Syftet med min studie är att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förändrats under tidsperioden 1990-2009. Jag använder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive åtta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen.

Gender and politics, how well do they match? An interesting way of studying gender and politics is therefore to look at the legislation proposals from the government. In Sweden when the government make a legislation proposal it have to have a chapter that consider the aspect of equality between men and women. This paper aim to study the language in the gender aspect of the legislation proposal. This is done from a gender perspective.

Jag har under min egen skoltid i Västerbotten aldrig kommit i kontakt med västerbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lärare på tre olika gymnasieskolor i Västerbotten. Det visar sig att det knappt förekommer någon västerbottnisk litteratur i undervisningen alls. Lärarna är överens om att tidsbrist är en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.

BAKGRUND: I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring skönlitteratur i undervisningen. Viktiga begrepp definieras. Vi redogör för den Kosovoalbanska läroplanen och kursplanen i albanska SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur lärarna i vår studie använder skönlitteratur i undervisningen och vilka faktorer som enligt lärarna påverkar hur undervisningen ser ut. METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med öppna intervjuer och observationer. Intervjufrågorna har genererats utifrån observationerna detta för att få en tydligare bild för hur lärarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog på förskola, elever och en pedagog på skola upplever att det är att läsa och lyssna till Astrid Lindgrens berättelser idag. Vi ville också försöka se om Astrid Lindgrens litteratur är aktuell, om den läses i hem och skolor idag. Syftet med vår undersökning är att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrån ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vår undersökning grundar sig på de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jämfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utläsa upplevelsen av att läsa Astrid Lindgrens litteratur.

En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades dem antingen positivt eller negativt så att läsarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i fråga. Med Jesper Strömbäcks resonemang om mediernas makt i dagens samhälle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stämmer mycket överens med tidningarnas framställningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmätningar som tidningarna rapporterade om innan valet. Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framställning av Reinfeldt och Åkesson var båda tidningarna eniga om att framställa Moderaterna som ?valets största förlorare? och SD som ?valets största vinnare?. Båda tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister är snart avslutat och att Stefan Löfven är den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framställs som ?en mycket skicklig partiledare? och han ?kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik?.

There have been various results in research focused on why people are attracted to religion and religious movements. This is also the case with the reasons why people are attracted to far?right nationalist movements. The focus of this thesis is to analyze British National Party?s political documents after nationalistic quasi-religious elements.If nationalism was to be seen as a form of religion or as a substitute for religion the result could be a better understanding of why people are attracted to nationalist movements in general, and also to far-right movements.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund använder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlénHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och SamhälleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier ärstor. Det personliga mötet är stort och ökad användningav sociala medier hänger ihop med en ökad användningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Syftet med detta arbete är att se på vilket sätt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptäckande kring litteratur. För att ta reda på detta har vi utgått ifrån dessa fyra frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? På vilka sätt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/läsa böcker? Hur ser tillgången till böcker ut på förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan småbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör på förskolan? Detta vill vi styrka med teorier från bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn på barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgång till litteratur. Vi har även använt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.