I denna studie har fokus legat på sociala insatsgrupper i fyra områden i Stockholms län. Sociala insatsgrupper är en strukturerad samverkan på individnivå mellan i första hand socialtjänst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlätta avhopp från kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och Poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar på socialarbetarnas och Polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgångsrikt projekt, men också att det råder ett spänningsförhållande mellan en behandlingslogik och en straffrättslig logik som polis och socialarbetare måste förhålla sig till i samverkan kring ungdomen.

Denna studie undersöker hur polisvåld och polisvåld i media tolkas av polisen själv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att säkerhetsställa att fakta talar och att inte undersökarens åsikter påverkar utgången. Våldets tolkning blev kärnkategorin med åtta underkategorier. Data påvisade ett flertal problem gällande hur våldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande på polisen vilket påverkar hur allmänheten skapar sin bild av dem.

Polisen i Sverige ligger många år efter sina kollegor framförallt i England och USA när det gäller att använda sig av psykologiska kunskaper när man håller förhör. Vittnesutsagan och vad man får fram för uppgifter är till mångt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret är en så viktig del av bevissäkringen i en utredning är det en väldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i ämnet vittnesförhör och vittnespsykologi är att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan få en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en människa fungerar och varför man reagerar på vissa sätt kan lära sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra på ett bra och givande sätt.

Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse när det gäller att skapa trygghet och minska brott. I en enkätundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmässigt utvalda låg- och mellanstadieskolor. På frågan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste åren svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur samverkan ser ut mellan polis och skola i Gävle.

Syftet med denna rapport är att redogöra för handläggningen av anmälningar om brott av polisman, från att en anmälan inkommer till dess att åtal sker. Denna rapport har också för avsikt att, beskriva brottet tjänstefel och särskilt skillnaden mellan ringa och normalgraden av tjänstefel samt redogöra för disciplinpåföljderna. Rapporten avgränsar sig till att beröra handläggningen av brott där polisman är anmäld för brott. Allmänhetens förtroende för utredningsförfarandet vid brottsanmälningar mot polis (internutredningar) har genom åren aktualiserats vid ett flertal tillfällen. Inledningsvis i rapporten kommer en sammanfattning av resultaten av de statliga utredningar som gjorts, från år 1975 till och med år 2007.

Idag är skiftarbete ett faktum för de flesta Poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebär att man arbetar på orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete är att vi vill få kunskap om skiftarbetets påverkan på träningens effekt och återhämtning. Vi vill ta reda på hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och återhämtning i samband med skiftarbete. När vi skrivit arbetet har vi utgått från ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa ämnen.

Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur Polisers yrkesidentitet påverkar interaktionen med ungdomar utifrån myndighetens målsättning att öka allmänhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua åtta VästerortsPoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur målsättningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jämförelse mellan närPoliser och uttryckningsPoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. Utifrån resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvårar förtroendeskapandet.

Syftet med denna rapport är att belysa problemen med att jobba skift, främst nattpassen. Utryckningsavdelningen kräver bemanning dygnet runt och ständig beredskap för att rycka ut när något brott begås eller när polisens hjälp behövs. Det är främst skiftarbete, som innefattar nattjänstgöring, som inkräktar på fritid. Enligt Arbetstidslagen ska man ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Dygnsvilan ska vara mellan midnatt och 05.00.

Vi har valt att skriva om skiftarbete och främst hur man ska förebygga ohälsa i samband med det. Eftersom vi har valt ett yrke där skift ? och nattarbete är ofrånkomligt, känns det extra viktigt att veta hur kroppen kommer att reagera. Människan är och har alltid varit gjord för att arbeta på dagen och sova på natten. Detta innebär uppenbarligen en konflikt med nattarbetet och då vill vi genom detta arbete få fram kunskap för att minimera slitaget som uppstår på kroppen.

Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vålds och vapenanvändning. Arbetet visar också principer en polisman måste ta ställning till i situationer som innebär eller kan innebära våldsanvändning av något slag. I arbetet berättar vi om de vapen en polis bär med sig under normal tjänsteutövning och en del av de förstärkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgång till (och hur dessa ska användas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvändning Det är många lagar, förordningar och föreskrifter, såväl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hänsyn till innan en polis verkar mot någon med våld. Svårast av allt blir våldsanvändningen i förhållandet till skjutkungörelsen som på ett svårtolkat sätt ger en polisman rätt att i vissa lägen verka med sitt skjutvapen.

Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. Vår framtid som polis kommer att ställa höga krav på fysisk hälsa och förmågan att hålla skärpan under längre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnå detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gå in djupare på detta ämne. Vi ska förmedla samt lära ut enkla sätt att stegvis förbättra och bli mer medveten om sin kosthållning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svårt att sköta kosten på ett tillfredsställande sätt.

Alltför ofta i dagens samhälle träffar medborgarna på Poliser, ordningsvakter, väktare och ibland enrtévärdar. Folk har en rätt så allmänbildad uppfattning om polisen och deras organisation. Men hur är det med ordningsvakter och väktare? Många människor i samhället tror att det är en och samma sak. Eller så jämförs de med polisen vilket är helt fel.

Barn som bevittnat våld mot en nära anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige våld i familjen. Enligt socialtjänsten är dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gällande misshandlade kvinnor har framkommit att många barn varit närvarande när misshandeln skett. Det har även visat sig att mönstret upprepat sig när barnen vuxit upp och själva får relationer.

Gränsöverskridande brottslighet i Haparanda och Torneå ställer stora krav på det polisiära samarbetet. Detta sker enligt de lagar och regler som finns idag. De behöver förbättras och därför har Rikspolisstyrelsen (RPS) arbetat fram ett lagändringsförslag som ska underlätta samarbetet. Finland jobbar för motsvarande lagändringsförslag. Syftet med detta arbete är att beskriva de polisiära samarbetsformer som finns idag mellan polisområdena, samt framtida samarbetsmöjligheter med lagförslaget från RPS.

I denna uppsats gör jag en jämförelse mellan den amerikanska polisutbildningens och den svenska skolans upplägg när det gäller fysisk aktivitet. Det jag jämför är hälsoprogrammen. Då de finns både vid polisutbildningen vid Umeå och polisutbildningen i USA. När jag jämfört hälsoprogrammen så inkluderas en mängd olika fysiska moment som kanske i vardagligt språk benämns som träning. Det är just det som hälsoprogrammen bland annat omfattar, olika tränings/motionsformer för studenten.