Jag vill med detta arbete ta reda på om polisyrket är ett farligt yrke och om Poliser med anledning av denna eventuella farlighet går omkring och känner rädsla i det dagliga arbetet. Poliser hamnar ofta i stressfyllda och traumatiska situationer som kan framkalla rädsla. Frågan är hur dessa känslor ska hanteras. Resultatet är uppdelat i två delar; en statistikdel och en intervjudel. I statistiken framgår det att risken för att Poliser ska råka ut för arbetsskador är mycket hög.

Syftet med denna rapport är att belysa problemet och få förståelse varför det är svårt för Poliser att lämna information enligt förundersökningskungörelsen. Detta är en skyldighet för Poliser och det finns reglerat i kungörelsen. Tidigare studier visar att det är ett problem, och en del av problemet är att man har svårt att tolka lagtexten. Vi har gjort en djupdykning i kungörelsen och förarbeten för att undersöka hur de olika begrepp lagtexten tar upp ska tolkas. Vi har även gjort intervjuer med Poliser som jobbar i yttre tjänst i Umeå.

Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos Poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 Poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga Poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga Poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap..

Polisen har på senare år infört det nya avlyssningssäkra radiosystemet RAKEL som har inneburit en heldel förändringar beträ%ande hur Poliser i yttre tjänst kommunicerar med operatörer inne pålänskommunikationscentralen.Meningen med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan Poliser i yttre tjänst ochoperatörer inom länskommunikationscentralen sker.För att undersöka situationen har intervjuer med Poliser från yttre tjänst samt ledningspersonal hoslänskommunikationscentralen gjorts.Studien visar att det !nns ett välfungerande kommunikativt samarbete som genom olikakommunikationsverktyg gör det möjligt för Poliser i yttre tjänst att snabbt ta del av viktig information.Det framgick också att valet av kommunikationsverktyg inte alltid överensstämmer i den utsträckningsom är önskvärd från ledningens sida..

Är Poliser mer spänningssökande än andra? Det är frågan som ligger till grund för studien där syftet är att jämföra Poliser med lärare i vilken utsträckning de söker spänning. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär bestående av 28 påståenden som kommer ifrån redan vedertagna skalor. Dessa är Eysenck Personality Inventory och Zuckerman?s Sensation Seeking Scale.

I detta arbete behandlas polisens verksamhetsstyrning och nya metoder att redovisa de faktiska arbetsinsatserna samt hur dessa metoder att styra och mäta polisens arbete uppfattas av Poliser på ingripandeenheten i Sundsvalls närpolisområde. Arbetet bygger på genomförda intervjuer med Poliser på ingripandeenheten. Under kapitlet förklaringsmodell sker en genomgång av hur polisen styrs samt förändringen av polisens verksamhetsstyrning och den nya modell som implementerats. Resultaten från intervjuerna visar på att många Poliser uppfattar den nya verksamhetsstyrningen som något negativt och en produkt av chefer för chefer. Intervjuerna ger även en bild av att många Poliser inte är insatta i det arbetssätt som bör tillämpas i enlighet med den nya modellen.

I denna rapport vill vi belysa det problem som många Poliser och polisstudenter diskuterar dagligen under vinterhalvåret, polisens vintermössa. Dess utseende skapar känslor som hämmar både yrkesverksamma Poliser och polisstudenter i sin vardag. I samband med köldrekord i stora delar av landet det senaste året har detta ämne aktualiserats mer än någonsin. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer har vi tillfrågat polisstudenter, yrkesverksamma Poliser samt allmänheten vad de anser om den aktuella vintermössan och vilka känslor vintermössan kan bära med sig. De resultat vi uppnått i samband med dessa undersökningar är intressanta, och visar tydligt på att vintermössan skapar problem och ett missnöje för många inom detta yrke.

Poliser upplever ofta situationer som kan vara svåra att hantera och kan upplevas som stressande, så kallade stressorer. Strategierna för att hantera dessa stressande situationer varierar bland Poliser. Syftet med denna undersökning var att få en ökad insikt i vad Poliser anser vara stressorer, hur de reagerar på dessa, samt hanteringen (copingen) av stressorerna. Intervjuer skedde med sex Poliser där tre arbetade I utredande, inre tjänst och tre i patrullerande tjänst, så kallad yttre tjänst. En induktiv tematisk analys användes med inslag av deduktiv analys.

BAKGRUND: I andra delar av världen testas den fysiska kapaciteten hos yrkesverksamma Poliser regelbundet. I Sverige finns inga tester eller krav på fysisk kapacitet på yrkesverksamma Poliser efter genomförd grundutbildning. SYFTE: Att undersöka den fysiska kapaciteten hos Poliser i yttre tjänst i Norrbottens polisdistrikt, för att påvisa om det finns ett behov av åtgärder för att upprätthålla yrkesaktiva Polisers fysiska kapacitet. METOD: Förfrågan om frivilligt deltagande från Poliser i yttre tjänst gjordes till delar ur Norrbottens polisdistrikt. Coopers test 2000 m och Harres test, vilka Polishögskolan använder i rekryteringsprocessen, valdes som mätmetoder.

Vår kropp är utrustad med alarmsystem som hindrar människan från skada, rädslan får oss uppmärksammad på faran och agerar därefter. Poliser befinner sig många gånger i utsatta situationer som kan bidra till känslomässigt svåra upplevelser, samtidigt uppfattas Poliser som starka och många gånger odödliga. Forskning visar att det finns lite utrymme och acceptans till känsloyttringar inom den polisiära kulturen. Åtta Poliser varav tre kvinnor intervjuades med fokus på deras upplevelse och hantering av rädsla i arbetet. Data som analyserades utifrån meningskoncentrering, visade att rädsla uppstår hos Poliser i deras arbete, men att rädsla inte alltid uttalas.

Denna rapport handlar om problematiken kring användandet av handfängsel. Syftet med denna rapport är att undersöka vad Poliser i yttre tjänst tycker om nuvarande lagtext och hur de tillämpar den samt om eventuell kränkning vid användande av handfängsel. Vi har använt oss av all lagtext som reglerar polisens användande av handfängsel samt intervjuat nio Poliser i yttre tjänst. Utifrån detta så har vi kommit fram till olika slutsatser som vi senare problematiserar i diskussionen. Sammanfattningsvis kan vi säga att polismännen tillämpar och tolkar lagarna på olika sätt.

Att Poliser hotas i tjänsten är ett allvarligt problem, både om man ser till individens trygghet och välbefinnande men också om man ser till det demokratiska värdet. Att ha ett samhälle där Poliser törs göra sitt jobb och inte råkar ut för repressalier med anledning av detta är därför av största vikt. Omfattningen av hot mot Poliser har kartlagts på olika håll och siffror visar att detta är ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla Poliser utsätts för påtagliga hot under ett år och antalet anmälda brott som involverar våld och hot mot tjänstemän ökar. Syftet med denna rapport är att titta på arbetet med hotade Poliser i Stockholms läns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbättras.

Frågeställningen som vi vill besvara är huruvida kvinnliga Poliser hävdar sig i jämförelse till sina manliga kollegor. För bara några decennier sedan pågick en het debatt om kvinnor skulle få möjlighet att bli Poliser. 1908 anställdes de allra första Poliserna i Sverige, som på den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades på kvinnor och barn. Männen i sin tur arbetade för att få bort kvinnorna från polisyrket.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 Poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga Poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen.

Syftet med detta arbete är att titta på polisens trafikövervakning, för att se om olyckorna (dödsolyckor och svårt skadade olyckor) minskar, samt hur effektivt de olika metoderna fungerar. De mätmetoder som vi tittat på, visar tydligt i den statistik som finns, hur effektiv den är och om de kort- respektive långsiktiga effekterna kvarstår. Det är olika typer av försök som har gjorts av Polisen och Vägverket som t ex pendeltrafikprojektet där vi ser hur kontinuerlig övervakning av Poliser fungerar på olika av dessa sträckor efter pendlarprojektet med fysiska Poliser var klara. Hur är acceptansen hos de olika trafikanterna? ATK som fotograferar eller fysiska Poliser som är ute och sköter övervakningen? Finns det nya effektivare metoder för att förbättra trafiksäkerheten och minska genomsnittshastigheten? och leder dessa metoder i sin tur till att minska trafikolycksrisken? Medelhastigheten har sjunkit mer vid fast övervakning gentemot personell övervakning och effekten är att fasta kameror gör att den lägre medelhastigheten fortsätter att bestå.