Genom åren har forskningen konstaterat att brott är en produkt av gärningsman, offer och miljön i vilken de vistas. Kunskapen om att vissa platser mer än andra attraherar och koncentrerar brott har bidragit till att sambandet mellan brott och plats har blivit allt mer utforskat. Malmö Områdesundersökning 2012 konstaterade i en av sina slutsatser att brottspreventiva insatser bör anpassas efter den platsen där de sätts in. Utifrån detta och med kameraövervakningen på Stortorget i Malmö som fallstudie, försöker denna uppsats undersöka under vilka omständigheter (baserat på struktur, brottslighet och upplevd nivå av ordningsstörningar) som kameraövervakning är effektivt och hur denna kunskap kan användas i framtida brottsförebyggande arbete. Materialet består av anmälningsstatistik från Polisen samt data från Malmö Områdesundersökning 2012.

Under senare år har medier världen över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och våldsam. På ledar- och debattsidor har kritik främst riktats mot stadens kommunalråd Ilmar Reepalu, men även mot Polisen i Malmö, Malmös skolväsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framställer medier Malmö som en stad i kris, där förtroendet för Malmös politiska styre är lågt. Parallellt med denna mediebevakning pågår det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanställda. Syftet med detta arbete är att stärka vi-känslan hos de anställda och förändra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur krisen i Malmö framställs på ledarsidorna i fem svenska dags- och kvällstidningar, och hur dessa framställningar kan påverka bilden av staden.

Antalet registrerade EU-mopeder har ökat till 49000 sedan den infördes 1999 och med det också fler olyckor. Statistik från Försäkringsförbundet 2002 visar att 1/3 av 16 förolyckande mopedförare EU-moped. Polisen känner frustration över att inte kunna komma åt trimmade mopeder. Tanken är att belysa unga mopedförares attityder och beteende till trafiksäkerhet. Vi har haft diskussion med ungdomar på fritidsgårdar och delat ut enkäter till högstadieelever samt att vi har hittat relaterad litteratur och rapporter vid Universitetsbiblioteket, på Internet och Intrapolis.

Det är inte ovanligt att ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta när Polisen skall omhänderta dessa individer. Vi intresserar oss av våldet från psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frågat oss vad som kan göras för att underlätta ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer. Vårt syfte är att utreda om arbetet kan underlättas genom ökad förståelse mellan psykvård och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. Våra frågeställningar sträcker sig från lagstiftningen i sekretesslagen, om polisers handräckningsärenden och övriga ingripanden som kan göras säkrare med ökad information från läkare och vad som i övrigt kan underlätta polisers möte med psykiskt sjuka individer. Informationsinhämtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lång erfarenhet av yttre tjänstgöring, en överläkare på rättspsykiatriska utredningsenheten på NUS och dels genom relevant litteratur inom ämnet.

Bakgrunden till det här arbetet var att vi sällan stött på kvinnliga chefer under våra fältstudieveckor. Vi frågade oss utifrån detta hur det är att vara kvinnlig chef inom Polisen. Det finns heller inget skrivet om ämnet och därför var vårt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger på upplever sig själva som chefer. Om upplevelsen förändrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll.

Det samhälle vi lever i idag är en föränderlig värld, något som både är positivt och negativt. Till de negativa sidorna hör ett hårdare samhällsklimat med en ny typ av organiserad, grövre brottslighet. Detta fick till följd att justitieminister Beatrice Ask i december 2007 lade fram ett kommittédirektiv där hon ville se en utredning om möjligheten för svensk polis att använda sig av nya provokativa åtgärder. Då vi skall bli poliser och detta var ett relativt okänt område för oss tyckte vi att det var intressant och värt ytterliggare studier. Vi valde att titta på begreppen bevis- och brottsprovokation som utgör två provokativa åtgärder bland flera.

Syftet med denna undersökning har varit att få en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsamma män i nära relationer som används i två mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser på männens våld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik är KBT och att trenden är liknande i Sverige. Detta utifrån området våld i nära relationer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie där vi intervjuat myndigheter såsom Polisen, Socialtjänst, Brottsofferjouren, Frivården, Kvinnojour och Länsstyrelsen i Östersund och Luleå kommun.

Denna juridiska studie beskriver på ett enkelt sätt hur Sveriges lagar och regler tillåter en svensk polisman eller hans befäl att fatta beslut om att rikta tvångsmedel mot en person som på något sätt gjort sig skyldig till ett brott. Studien kan fungera som en snabb informations bank för en nyligen examinerad polis som inte hunnit fått den viktiga erfarenheten av ?verkligt? polisarbete som är så viktig för att lära sig yrket fullt ut. Rättegångsbalkens kap 23, 24, 27, 28 behandlar de tvångsmedel som dels polisskolan tar upp under grundutbildningen men även som en polisman troligtvis oftast kommer i kontakt med i vardagen. Litteraturen kring Rättegångsbalken är mångsidig och när det gäller kommentarer till tvångsmedel finns det en uppsjö av olika författare som gett sig i kast med att försöka förklara dessa, litteraturen som denna studie grundar sig på är skriven av en mycket respektingivande överåklagare som har erfarenhet i att granska åklagarväsendet och därmed mycket kunnig inom området.

Det är ingen överdrift att Reportrar utan gränser betraktar Mexiko som ett av världens farligaste länder för journalister. Det finns ingen säkerhet. Av enkäten framgår det att förtroendet för Polisen är i princip obefintligt. Många journalister har blivit hotade och känner sig oroliga för sig själva och sina familjer. Ingen går säker i städerna Tijuana och Juarez.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, Polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Narkotika är idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant ämne är hur man på bästa sätt behandlar detta problem. Det är svårt att konfrontera missbrukare och det krävs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen på bästa sätt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan användas av Polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men främst, vad görs på myndighetsnivå? Rapporten begränsas på myndighetsnivå till Södermanland och Västra Götaland.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp.Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden.

Genusfrågor är ett aktuellt ämne som leder till engagemang och väcker stor uppmärksamhet såväl i Sverige som internationellt. Ämnet diskuteras även till stor del inom svensk polis där arbete med jämställdhet pågår på vid front. Utifrån våra kontakter med olika polismyndigheter tycker vi att vi kan ana vissa tendenser som tyder på att kvinnliga och manliga poliser lever kvar i gamla traditionella könsroller då det gäller val av yrkesinriktning. Syftet med denna rapport blev därför att ur ett genusperspektiv undersöka om dagens polisstudenter faller in i ett liknande mönster. Tidigare studier pekar på liknande observationer som förstärker att manliga och kvinnliga poliser ofta tilldelas olika roller ute på myndigheterna och i samhället.

The purpose with this study was to describe and analyse the daily activities of a criminal group in a southern suburb of Stockholm, Norra Botkyrka, and their attitude to drugs, the police, crimes in general, accomplices and their plans for the future. The study is a combination of different qualitative methods that is built on unobtrusive methods and interviews that was carried out during winter in 2006 and spring in 2007 and six interviews. My interest to carry out this study was grounded on my several years of experience as a prison and probation officer in the prison. I chose to ?live? with a group of criminals and participated in some of their social activities.The respondents that I chose to call ?anti-heroes? proudly tell me about their criminal lifestyle that characterizes of violence, drugs, crimes and conflict where this people show no regret.

Kvinnovåldet sker inom alla samhällnivåer och anmälningar av misshandel mot kvinnor har ökat de senaste tio åren. År 2006 gjordes över 25000 anmälningar och vid 72% av fallen var gärningsmannen bekant med offret. Mörkertalet gällande misshandlade kvinnor är dessutom stort. Som polis möter man ofta dessa kvinnor och då krävs ett professionellt agerande och kunskap om den normaliseringsprocess dessa kvinnor omedvetna går igenom. Att samtala med brottsoffer är något Polisen ofta gör.