Att arbeta som Polis innebär att ställas inför en mängd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. Samhällsklimatet blir allt tuffare och med det även Polisyrket. En Polis skall vara beredd att bli utsatt för nästan vad som helst, trots det är även Poliser människor som måste ta vara på alla de intryck som inhämtas. Syftet med detta fördjupningsarbete är att kartlägga Polisens arbete med arbetsmiljöfrågor, gällande vad som påverkar den enskilde Polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I våran teoridel som utgår ifrån Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkätundersökning.

Vi vill genom vårt arbete belysa vad elpistolen har för fördelar och nackdelar och vad effekterna skulle kunna bli om den skulle börja användas av svensk Polis. Under 2005 planerades ett fältförsök med elpistolen men innan det hann ske stoppades försöket av Polisens etiska råd. Elpistolen var fram till dess ett första val bland olika icke dödliga hjälpmedel, ett självklart redskap för att täcka upp glappet mellan batong/pepparspray och tjänstevapnet Sig-Sauer. Elpistolen som Polisen tagit fram för fältförsöket var av modell X-26, ett pistolliknande redskap som skjuter två hullingar som fäster i hur och kläder. Vid träff levererar den 50 000 volt in i kroppen, elektriciteten gör så att kroppens muskler krampar ihop.

En man skulle en kväll gripas av Polis för våld mot tjänsteman. Han kunde utan större problem beläggas med handfängsel, men när mannen skulle sättas i Polisbilen blev han helt plötsligt vansinnig och började sparka mot Polisbilen och mot en Polis. Situationen blev ohållbar och mannen sprayades med pepparspray i ansiktet på ungefär 20 cm avstånd i cirka 5 sekunder. Resultatet var omedelbart, mannen bajsade ner sig och kunde lugnt transporteras till Polisstationen. Det här var en situation tagen ur verkligheten och det är om detta som vårt arbete skall handla om.

Kvinnovåldet sker inom alla samhällnivåer och anmälningar av misshandel mot kvinnor har ökat de senaste tio åren. År 2006 gjordes över 25000 anmälningar och vid 72% av fallen var gärningsmannen bekant med offret. Mörkertalet gällande misshandlade kvinnor är dessutom stort. Som Polis möter man ofta dessa kvinnor och då krävs ett professionellt agerande och kunskap om den normaliseringsprocess dessa kvinnor omedvetna går igenom. Att samtala med brottsoffer är något Polisen ofta gör.

Denna rapport syftar till att beskriva Alingsåsmodellen genom att undersöka samarbetet mellan Polis och sociala myndigheten i Alingsås. Modellen används för att angripa ungdomsproblematiken. Främst har det hittills gällt utbredningen av destruktiva ungdomsgäng i Alingsås. Dessa gäng har sats i samband med det ökade antalet misshandlingar och skadegörelser. Drivkraften till arbetet ligger nästan helt och hållet på individnivå.

Ungdomar och droger är ett ständigt aktuellt ämne. Droger skapar stora problem för samhället samt leder till ett mänskligt lidande. För att nå resultat i arbetet kring detta problem krävs samverkan mellan Polis och socialtjänst. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbättringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den sexuella läggningens betydelse för upplevelsen av arbetsplatsen. Undersökningen baseras på fyra intervjuer med homosexuella Poliser som är medlemmar i Föreningen för gayPoliser i Sverige. Studien undersöker hur öppna de är med sin sexuella läggning på arbetsplatsen, kollegornas bemötande angående deras sexuella läggning och hur medlemskapet i föreningen har påverkat dem på deras arbetsplats. Studien använder tre teoretiska utgångspunkter: begreppen socialkonstruktivism och heteronormativitet och även Raewyn Connells teori om maskuliniteter. Resultatet av studien redovisas i fem delar.

I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet.

Syftet med denna rapport är att samla in så mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det är med människohandel, och just handel med kvinnor. Med hjälp av denna kunskap som vi förskansar oss på detta område ge tankar och reflektioner över vad man som Polis i yttre tjänst kan tänka på att göra vid påträffandet av utländska kvinnor som prostituerar sig här i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in på varför man väljer att ?handla med människor?. Vi har tittat närmare på Strainteorin som Merton skrev på 30-talet.

Beträffande motiven till Skadeståndslagen betonas att en del tjänstemän är mer utsatta än andra för våld inom sitt arbete. Det är främst tjänstemän inom Polisväsendet som är utsatta. Som tjänsteman inom detta utsatta yrke får individen vara medveten om att denne är mer utsatt än andra för att mötas av våld i sitt arbetsliv. Nyligen blev en Polis inte beviljad skadestånd efter att ha blivit utsatt för skallningar vid ett gripande. Det finns även ett annat exempel med en parkeringsvakt som blev utsatt för ett stryptag, även denne gick utan skadestånd.

I vår kommande yrkesroll kommer vi att möta människor som var och en har en unik livsberättelse. Vi har i vår studie fått ta del av fyra personers beskrivningar av just deras unika vägar in i Polisutbildningen. De här berättelserna utgör stommen i vår studie. Vi har intervjuat fyra studenter vid Polisutbildningen för att sedan analysera deras berättelser och söka svar på frågor som är aktuella i vägledningsperspektiv. Vad gjorde att de valde just Polisutbildningen? Vad har de för bakgrund? Vad har de för självbild? Uppsatsen vill sätta fokus på olika vägar till Polisyrket.

Sammanfattning Titel: Samverkan pågår ? Stanna till vid Hållplats 8 Engelsk titel: Collaboration in progress ? please wait! Nivå: Magisteruppsats i socialt arbete, maj 2007 Författare: Michael Andersson och Iréne Davidsson Handledare: Oscar Andersson Problem: I takt med att organisationer har blivit alltmer komplexa och beroende av varandra, har också samarbete och samverkan kommit i centrum. Denna studie är unik, därför att det inte tidigare har gjorts någon utvärdering av samverkans- och nätverksarbetet mellan socialförvaltning, skola och Polis. Vi ska i den här uppsatsen se närmare på samverkan mellan tre olika organisationer; socialtjänst, skola och Polis i stadsdelen Rosengård i Malmö. Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa framgångsfaktorer och brister i samverkan och nätverksarbetet kring socialtjänstens öppenvårdsarbete bland unga kriminella på Rosengård.

Under år 2007 anmäldes 19 710 fall av misshandel där offret var en kvinna och gärningsmannen var en bekant man. Syftet med detta arbete är att söka svar på vad personer i en våldsutsatt kvinnas närhet kan göra för att hjälpa henne.I en långsam process, som kallas normaliseringsprocess, börjar mannen utöva kontroll över kvinnan. En viktig faktor i denna process är mannens förmåga att växla mellan att vara kärleksfull till en våldsverkare. När en kvinna beslutar sig för att lämna en våldsutsatt relation beskrivs två vändpunkter, när det gäller livet och när det gäller någon annan.Med en enkät till våldsutsatta kvinnor var syftet att söka svar på frågan om vad närstående, allmänhet, Polis och andra runt omkring henne hade kunnat göra för att hjälpa henne komma ur våldet. De kvinnor som besvarat enkäten skriver att det är föräldrar, syskon och arbetskamrater som har stöttat kvinnan.

Att det finns en genomgående rädsla för unga kvinnor att bli våldtagna har konstaterats i tidigare studier. Folkhälsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utsträckning undviker att utnyttja grönområden på grund av rädsla för våldtäkt och överfall. År 2020 ska Skellefteås vision om världens tryggaste samhälle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport är att lyfta fram hur unga kvinnors rädsla för våldtäkt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva åtgärder för att förebygga rädslan. Studien är avgränsad till Skellefteå kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 år som har fått besvara en enkätundersökning vilken rapporten i stort bygger på.

Bilrelaterad brottslighet medför stora kostnader både för samhället och den enskilde. Att förebygga brott som stöld ur bil är därför en viktig uppgift, både för Polis och de ansvariga för de områden där bilar parkeras. Vi har valt att arbeta med ett av Göteborgs Parkeringshus (?Lisebergs parkeringshus?, Sofierovägen) i syfte att finna konkreta förslag på hur stöld ur bil kan förebyggas på platsen, hur brotten varierar över året och om det i så fall skulle krävas särskilda insatser under den tid då parkeringshuset är som mest drabbat av brott..