För att möta kommande klimatförändringar behövs klimatanpassning vilket innebär att skydda samhället mot klimatförändringarna och ta tillvara eventuella möjligheter. Olika länder har tillämpat olika sätt att styra anpassning, vilka generellt kan delas in i top-down och bottom-up styrning. Dessa styrformer generar olika problem och möjligheter för implementering. Till exempel så brister ofta styrning genom top-down implementeringen på lokal nivå, medan bottom-up ofta försvåras av att lokala aktörer saknar resurser i implementering. I denna litteratur och dokumentsbaserade studie undersöker vi aktuell forskning och Policydokument för att med stöd av Environmental Governance-teorin, klargöra styrningsformernas uppbyggnad, effektivitet, problem och möjligheter.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling.I denna uppsats granskas de policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.

InledningKommunen och dess tjänstemän är en viktig aktör då det gäller att skapa godalevnadsförhållanden för sina invånare. På uppdrag av två kommuner har tjänstemäns tidigareerfarenheter av policyarbete och implementering undersökts. Policyprocessen är komplex ochdet finns ingen universell definition av policybegreppet. Policyn är en viktig del i denoffentliga sektorn och är ett stöd i det hälsofrämjande arbetet.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka tjänstemäns erfarenheter och upplevda behovinför implementering av nya policier.MetodEn kvalitativ metod valdes för att undersöka tjänstemännens erfarenheter. Tre olikafokusgruppsintervjuer genomfördes med tjänstemän med olika befattningar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur tränare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bålträning. Ett sekundärt syfte var att se på historiska förändringar av träningsmetoder.Hur arbetar tränare med specifik bålträning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bålträning?Hur motiverar de sitt val av träningsmetod?Vad säger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bålträning har? MetodVi har i vår studie använt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att få en djupgående inblick i hur personliga tränare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bålträning. Vi har intervjuat sex personer, tre från vardera yrkeskategorin.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Denna studie har syftat till att granska Policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. Då dagens nationella utbildningspolitik starkt påverkas av internationella instanser där skolan successivt blivit en transnationell angelägenhet är det väsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sådan granskning kan upptäckter göras gällande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivåer skrivits fram och vilken position skolans tidigare år i så fall får. Studien har huvudsakligen utgått från en textanalys med inspiration från diskursteorin och kritisk diskursanalys.

Hållbar stadsutveckling är ett begrepp som diskuteras flitigt i samhället idag, såväl på nationell som på lokal nivå. Visionen om den hållbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och växande klyftor i samhället. På det övergripande nationella planet skildras samhällsproblemen och det framställs mål om vad man vill förändra. På lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag på lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi på hållbar stadsutveckling, utan de övergripande målen är förslag på vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rätta angreppssätten på problemen i samhället. Syftet med denna uppsats är att göra en jämförelse mellan vad som står i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, där en vision om att bli bäst i världen på hållbar stadsutveckling finns formulerad.

Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav på betyget minst Godkänt i ämnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program på gymnasiet har begreppet Grundskolans kärnämnen blivit vanligt. Begreppet förekommer såväl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt är begreppet grundskolans kärnämnen eller kärnämnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig från gymnasiets kärnämnesbetydelse. Till skillnad från i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kärnämnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kärnämnen ville jag få reda på om, och i såfall hur det kan påverka, och växelverka med annat tal som betonar det som anses vara målen och syftet med grundskolan. Ambitionen var även att försöka förstå varför ett begrepp som är väl definierat inom gymnasieskolan till synes på ?egen hand? blir tillräckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet är hämtat från text på Internet.

Syfte Syftet med studien är att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhälle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frågor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhälle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation står diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgångspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förståelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta.Frågeställningarna är;? Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument?? Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol?? Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol?Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö.

Uppsatsen är en diskursanalys med mångfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter ? närmare bestämt mångfaldspolicys. Vi använder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebär att han arbetar med att kartlägga de diskurser som finns i samhället vid en given tidpunkt och inom ett givet område, och att se hur subjekt skapas inom dessa.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av Policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av Policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.