3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin.

Jag har utfört en empirisk studie med syfte att undersöka barns upplevelser av stress. Dels barns uppfattningar av begreppet stress, dels deras erfarenheter av stress i sin vardag. Med vardag avses hemma, på fritiden och i skolan. Det empiriska materialet bygger på tolv öppna och ostrukturerade intervjuer med sex pojkar och sex flickor i år 3 och 6. Forskning har visat på skillnader i pojkars och flickors reaktioner på stress.

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare, i den för studien valda kommunen, går till väga när de gör bedömning av elevers måluppfyllelse i årskurs fem. Samt om detta arbete skil-jer sig beroende på vilket ämne det handlar om.Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns någon skillnad i måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor.Studien har bedrivits utefter en kvalitativ metod där intervjuer med verksamma lärare använts som empiriskt material för skapa sig en bild av hur det fungerar i verkligheten.Tidigare forskning har i resultatet vävts samman med vad den empiriska studien gett och skapar en bild av hur olika det kan se ut inom en kommun.Resultatet visar att det råder skillnad i lärares sätt att arbeta med mål och bedömning, det tycks finnas vissa samband med ett gott pedagogiskt ledarskap och tid för diskussion. Vidare uppvisar resultatet att det förekommer viss skillnad i pojkars och flickors måluppfyllelse..

SammanfattningDenna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media.

Denna kvalitativa studies syfte är att synliggöra lärares perspektiv och arbetssätt gällande konflikter och konflikthantering. För att göra detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga lärare på tre olika typer av skolor; en stadsskola, en byskola och en tätortsskola. Resultatet visade att det viktigaste vid konflikthantering är att alla elever ska kunna hantera konflikter själva, men när de inte kan det måste läraren ingripa. För att uppnå detta behövs förebyggande arbete där eleverna ska lära sig att sätta ord på sina tankar och känslor. Många lärare kände att de inte fått nog med stöd från sin utbildning gällande konflikter.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar flickor och pojkar hade om sina kunskaper i geografi. Utifrån att allt som vi som individer möter påverkas våra kunskaper, har jag studerat om det fanns något förhållande mellan geografiska kunskaper, lek-, media- och resvanor och kön. Det empiriska materialet utgår från en enkätundersökning utförd på fyra klasser i årskurs nio. Eleverna fick besvara frågor om sina lek- media- och resvanor och frågor på natur- och kulturgeografi med antagandet att de tillgodogjort sig mål att uppnå i geografi. Analysen av resultatet, med utgångspunkter i beräknandet av chi2-värdet och i genuskontraktet och genussystemet, visade på att en kvalitativ skillnad mellan Pojkars och flickors lek- och mediavanor reflekteras i deras geografiska kunskaper.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tonåriga grundskoleelever skildrar människor i bild och hur genus påverkar deras bilder. Genom att analysera 71 bilder som föreställer människor tecknade av elever i årskurs 8 har jag funnit att eleverna nästan uteslutande väljer att rita människor av det egna könet, och att det finns en rad aspekter där pojkars och flickors bilder skiljer sig åt. Människorna tar större plats på flickornas bilder medan pojkarna tecknar personer med fler föremål. Vilken typ av föremål de har skiljer sig också mellan könen. Bilderna uppvisar flera tydliga tecken eleverna använder sig av för att markera genus, exempelvis ögonfransarnas synlighet.

The aim of this study is to examine the opinions of eight 12-year old boys and girls about two comics; Sabrina ? tonårshäxan (Sabrina ? teenage witch) and Spiderman. Do children see gender differences in the two comics? Do boys and girls identify with the heroes in the comics and does this affect the children's own gender socialisation. We interviewed four boys and four girls from different parts of Sweden.

Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts. Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning?Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en blandning mellan sär- och samundervisning.

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar på att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolämnen men också att pojkars och flickors attityder skiljer sig åt. Denna studies syfte var att kartlägga elevers attityder till de naturvetenskapliga ämnena för att kunna göra en jämförelse med tidigare undersökningar. Elever i årskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frågor i form av en enkät. Kartläggningen visar på att flertalet elever anser att naturvetenskap är viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta område när de blir vuxna.

I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning.