Eftersom vi båda har genomgått inriktningen matematik för tidigare år känns det naturligt att valet av examensarbete föll på ämnet matematik. Vi har var sitt barn som går i klass 3 men de är av olika kön detta har förstärkt vår motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till ämnet matematik i en klass tre i Piteå kommun. Med attityd menar vi "en persons inställning till något" (Svenska Akademins Ordlista, 1998). Undersökningarna har utförts efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) våren 2005 men i den tidigare nämnda klassen.

Eftersom vi båda har genomgått inriktningen matematik för tidigare år känns det naturligt att valet av examensarbete föll på ämnet matematik. Vi har var sitt barn som går i klass 3 men de är av olika kön detta har förstärkt vår motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till ämnet matematik i en klass tre i Piteå kommun. Med attityd menar vi ?en persons inställning till något? (Svenska Akademins Ordlista, 1998).

Girls in honour cultures have been the subject of many studies and are often debated in the media. The purpose with this study was to focus on boys in honour cultures. I wanted to understand the situation of boys in honour cultures with a perspective of the rights of children. My central questions were: How is it to be a boy in honour cultures? Are boys in honour cultures exposed? How are they exposed? My study was a qualitative study in which I interviewed four professionals who meet boys in honour cultures in their work.

I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om ämnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn på jämställdhet i förskolan och pedagogers syn på pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jämlikhet och ger exempel på hur pedagoger kan jämna ut skillnader på pojkars och flickors sätt att vara.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar på två förskolor uppmärksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien är kvalitativ där jag har använt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och får större plats och också gör sig hörda mer än flickor men också att pojkar får mer negativ uppmärksamhet i form av tillsägelser än flickorna. Observationerna visar exempel på hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts på olika sätt utifrån kön, som flicka och pojke. Resultatet visar också exempel på att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:? Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?? Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen.

Ungdomars frivilliga läsning av skönlitteratur har minskat de senaste åren och detta framförallt bland pojkar. Syftet med undersökningen var att undersöka om skolan är den källa till läsinspiration som deklareras i kursplanen och hur eleverna, med fokus på pojkar, upplever den skönlitteratur de möter i skolan. Med undersökningen som grund ges förslag på hur läraren kan påverka attityden till läsning. En kort historisk tillbakablick förklarar framväxten av begreppen högt och lågt i litteraturen och olika perspektiv på hur manlighet uppfattas presenteras. Det förklaras även varför läsning är av vikt och de didaktiska frågorna tydliggörs.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv.Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?MetodStudien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda.

Denna studie fokuserar på flickors och pojkars syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkätundersökning genomfördes på barn i årskurs 5 där de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med när de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick även ta ställning till tänkbara framtida arbeten utifrån en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populäraste yrkena bland barnen kan sorteras in i några större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare.

BAKGRUND: Det har forskats relativt lite om vilka färger och motiv pojkar och flickorväljer i sitt bildskapande och hur de ser på dessa val. Vi anser därför attdet är viktigt att lyfta fram den forskning som finns om bildskapandetrelaterat till genus och olika utvecklingsstadier. Vi kan konstatera attgenus är ett omdebatterat ämne i stort och att man sedan över 100 årtillbaka delade upp färger efter kvinnligt och manligt.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur barn uppfattar sitt eget och andrasbildskapande ur ett genusperspektiv, med fokus på färger och motiv.METOD: Vi har använt oss av bildaktiviteter och intervjuer som metod. I vårundersökningsgrupp har det ingått barn från en 3-6 års avdelning ochen F- 2 klass.RESULTAT: Vi har i vårt resultat kommit fram till att pojkar och flickor i vårundersökning anser att det förekommer särskilda pojk- och flickfärgeroch motiv inom bildskapande. En del barn har mycket tydliga åsikter omvad som är passande för respektive kön och varför det är på detta vis.En del av de andra barnen ansåg att det fanns skillnader men de kundeinte förklara vad detta berodde på..

Sammanfattning/abstract Vårt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. Frågeställningar vi utgick ifrån var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande påverkas av dokumentationerna? Vem är dokumentationen till för och hur används den? För att få svar på våra frågor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde även intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att få en djupare förståelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen är dokumenterade i, pedagogernas ordval och sätt att beskriva barn och situation.

Denna studie söker ta reda på vilka attityder till läsning som finns i en årskurs 9. En enkätundersökning ligger till grund för denna undersökning. Den utfördes i en mellansvensk skola i en klass i årskurs 9. Klassen bestod av 13 pojkar och 13 flickor varav alla pojkar svarade. Resultatet visade att det är både flickor och pojkar som tycker att läsning kan vara tråkigt och jobbigt.

I föreliggande arbete undersöks elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Syftet är att jämföra första- och andraspråkselevers skriftspråk. De frågor jag har ställt mig är vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andraspråkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter när det gäller språkliga drag och hur elevernas texter förhåller sig till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. Den metod som har använts för att få svar på frågeställningarna är kvantitativ textanalys.Resultatet i denna studie tyder på att andraspråkselever inte når upp till den språkliga nivå förstaspråkselever befinner sig på, då de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel än förstaspråkselever. Andraspråkselever har en högre ordmedellängd än förstaspråkselever, medan ordklassanvändningen kan sättas mer i samband med kön än med ämne.

Children of today are surrounded by many different kinds of media. Books have to compete with new media like computers, video games, many TV-channels etc. The aim of this study has been to investigate the reading habits of 9-12-year old boys in their spare time, and their reasons for reading related to their use of other media. Our interest has been to shed light on the boys reading habits, their preferences and motives for reading and their reading functions. Even though our focus has been on their reading, we also have examined their use of other media and the function of this use.