Denna uppsats avser att studera framskrivningar om kön och barns subjektivitet, utifrån en samling texter som beskriver Reggio Emilia-filosofin och dess pedagogik. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrån dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. I materialet betonas en helhetssyn på barn, där barnet ses som ett kompetent, medskapande och unikt subjekt ? men studien visar också att flickor och Pojkar som generaliserade grupper beskrivs som delvis olika, och att denna antagna olikhet ger anledning till exempelvis gruppindelning efter kön. Dessa framställningar uppfattar jag stå i spänningsförhållande till varandra: diskursen om barn som könade kan förstås som begränsande för vad som ryms i diskursen om barns subjektivitet.

Genom ett omhändertagande enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga blir ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Vården utgår från ett miljöterapeutiskt arbetssätt där behandlingen sker i grupp även om vården bygger på individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vården tillförsäkras en gynnsam miljö och komma bort från destruktiva levnadsförhållanden. Syftet med uppsatsen är att studera hur gruppens förutsättningar påverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen påverkar socialisationsprocessen genom att få kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgår frågeställningen från:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsättningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien är en kvalitativ fallstudie där data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem Pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker på ett flyktigt sätt då de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att utifrån ett komparativt perspektiv, mellan två skolor, undersöka orsakerna till Pojkars och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. De frågeställningar som användes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i ämnet idrott och hälsa och hur väl förankrade är dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslärarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslärarna om en elev ska få betyget MVG? Hur medvetna är idrottslärarna om Pojkars och flickors villkor i ämnet idrott och hälsa?MetodDe metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Två grundskolor deltog i undersökningen. På den ena skolan (skola A) hade fler Pojkar än flickor betyget MVG i ämnet idrott och hälsa medan det på andra skolan (skola B) var tvärtom.

Flickor är oftast i minoritet bland de som besöker de kommunala fritidsgårdarna. Går det att förstå varför det är så? I denna studie har jag undersökt jämställdhetsarbetet inom fritidsgårdsverksamheten i en medelsstor svensk kommun. Forskningsfrågorna har handlat om att vilken syn på kön och jämställdhet som uttrycks i kommunala dokument, hur kön och jämställdhet speglas i verksamheten och hur fritidsledarna ser på kön och jämställdhet. Resultatet visar relativt svaga skrivningar rörande jämställdhet i de flesta av de dokument som styr fritidsgårdsverksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan Pojkar och flickor inom dessa frågor?Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal.

"One life in two worlds" is a qualitative study of Syriac boys constructs ethnic and religious identity in different social contexts.Based on these three questions: how do the boys describe the importance of the parents' cultural and religious background in relation to their own identity? How do the boys describe their experiences of being categorized in school? Which significance is given to religion and ethnicity when the boys describe their experiences in relation to home and school context?I did reach the aim of this essay which was to investigate by interviewing the Syrian boys how they construct or reconstruct ethnic and / or religious identity in relation to different social contexts with a focus on the home and the school.In this study, I assumed the qualitative method in which I interviewed six Syriac boys who attend grade nine. The starting point of the study was social constructivism. Therefore, knowledge in this study is seen as something that is constructed in language, social and cultural interactions. The reality and perspective of reality is socially constructed, meaning that knowledge is created through the interplay of common action.The results of this study show that all the informants are agreed that their parents' ethnic background has had and has great significance for their identity formation.

 Tekniska yrken har av tradition valts av män. Även tekniska intressen som exempelvis bilar och motorer förknippas med män. Syftet med denna studie var att undersöka 11-åringars uppfattning och inställning till teknik och ifall denna skiljer sig åt mellan Pojkar och flickor. 40 elever i 19 grupper om två och två (två grupper om tre) genomförde en könsneutral teknikuppgift. Uppgiften var att utveckla den optimala chipsförpackningen i form och funktion.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv visa hur Pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att få syn på detta har karaktärernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper så har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv använts som har applicerats på hur bokens karaktärer presenteras. Metoden som använts är feministisk poststrukturalistisk textanalys där fokus legat på texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism. Resultatet visar att även om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala så visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete är att vissa könsroller ligger så djupt rotade i vårt samhälle att de kan vara svåra att se.

Elofsson, Sofie och Lundgren Persson, Maria (2009). Elever och skolmaten. [Students and the school lunch] Lärarutbildningen Malmö högskola. Syftet med vårt examensarbete är att diskutera elevernas lunchvanor i skolan och deras lärande ur ett elevperspektiv och även ur ett lärarperspektiv. Detta görs genom att ställa frågor i form av enkäter samt genom observation. Vi studerar hur lärarna och eleverna själva ser på och upplever matsituationen i skolan och om de anser att kostintaget kan påverka lärandet hos eleverna.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför Pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om Pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om Pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan Pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två Pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består?MetodStudien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv.

Denna uppsats behandlar Pojkars relativa underprestation i skolan, i förhållande till flickor, med syftet att kartlägga forskningens syn på detta problemområde. Arbetet tar sin utgångspunkt i frågorna varför Pojkar underpresterar samt vilka ansatser som kan tas i försök att åtgärda problemet. Då detta arbete ej producerar egen forskning, utan istället konsumerar den, har ingen egen empiri samlats in, utan frågorna har istället ställts till den befintliga forskningen.Den första frågan behandlas utifrån fyra olika typer av förklaringar: biologiska förklaringar, individbaserade förklaringar, skolbaserade förklaringar samt sociologiska förklaringar. Dessa olika modeller antar olika perspektiv vid beaktandet av frågan om Pojkars underprestation och finner i enlighet med detta olika bakgrunder till flickornas överlägsenhet, men den vanligaste förklaringen tycks ligga i en förlegad syn på manlighet där goda skolprestationer inte anses vara förenligt med att vara pojke. Uppsatsen presenterar utöver detta ett antal alternativa perspektiv på Pojkars underprestation där man menar att fler variabler än kön bör tas i beaktande då frågan undersöks.Den andra frågan behandlas utifrån en tematisk indelning.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra elevers uppfattningar, känslor och motivation till ämnet matematik. Jämförelsen sker mellan årskurs två och årskurs fem. Studien baseras på tre frågeställningar: (1) Vad är matematik enligt elever i årskurs två respektive fem?; (2) Vilka är deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka känslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkätundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi använder oss av tre metoder är att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Jenni Remes och Tony WågmanTitel: Avvikande beteende i skolan ? en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHDStudien behandlar avvikande beteende i skolan och identifieringsprocessen av ADHD där. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossättning, vill vi förklara varför Pojkar från socialgrupp 3 är klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. Förhållandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför Pojkarna är överrepresenterade återfinns i andra vetenskapliga discipliner än sociologin.Kartläggningen av identifieringsprocessen har genomförts med hjälp av öppna intervjuer med olika aktörer på skolans arena samt de instanser som tar vid när processen går vidare utanför skolans organisation.Våra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen är den viktigaste porten på väg mot diagnos och att identifieringen där sker utifrån olika normaliteter för Pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever.

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och då försöka tydliggöra varför en del flickor söker in på fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har använt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkätmetoden. Informanterna har varit elever på olika gymnasieskolor, gymnasielärare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som påverkar eleverna, både Pojkar och flickor, mest i sitt val är inställningen att lastbil det är något som män håller på med. De flickor som trots denna inställning väljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet..