Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan Pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att flickor och Pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska väcka glädje och alla barn ska känna att det är givande att lära sig nya saker. Förskollärarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att låta Pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lärande. På- och avklädningssituationerna i hallen är en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, språk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jämföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter Pojkar och flickor vid på- och avklädningssituationerna i hallen. För att uppnå syftet ställde vi oss följande frågor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmärksamhet mellan flickor respektive Pojkar under på- och avklädning? Hur påverkas på- och avklädningssituationen av hur pedagogernas förhållningssätt, vad gäller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola när det kommer till pedagogernas förhållningssätt till på- och avklädningssituationen? Studien utgick ifrån empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes på en centralt belägen förskola samt en landbygdsförskola.

AbstractSyftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärarnas tankar och synsätt kring hur de uppfattar att de behandlar barnen ur ett genusperspektiv i konfliktsituationer. Undersökningen är baserad på en litteraturstudie och intervjuer av sex förskollärare. De är verksamma på tre olika småbarnsavdelningar i förskolan. Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser sig behandla flickor och Pojkar likadant i konfliktsituationer. Men de är överens om att hade de blivit observerade av en objektiv individ, hade kanske deras handlande visat sig vara annorlunda.

I skolan har man genom tidigare undersökningar fastställt att Pojkar är det kön som dominerar lektionerna och får både mer tid och mer uppmärksamhet än flickorna. Syftet med det här examensarbetet är att genom observationer och intervjuer undersöka viket kön som några utvalda lärare vänder sig till och med vilket budskap, för att vidare ställa detta i relation till lärarnas egna uppfattningar. Vad som generellt framkommit i vår undersökning är att det än idag är Pojkarna som får majoriteten av lärarnas uppmärksamhet. Lärarna stärkte detta genom att bland annat beskriva Pojkar och flickor väldigt skilt från varandra, där Pojkarna tar för sig mer, både på gott och ont..

El objetivo de este estudio es conocer las experiencias de la enseñanza de lenguas extranjeras de cinco profesores, tres españolas y dos suecos, quienes trabajan en sus respectivos países. Las preguntas de la investigación tienen que ver con las condiciones de la enseñanza de las lenguas extranjeras, las estrategias y los pensamientos que tienen los profesores sobre su propio uso de lengua meta en clase, lo que dicen los profesores del estudio, qué hacen para dar la oportunidad a sus alumnos, escuchar y hablar la lengua meta en clase. Los métodos son entrevistas y encuestas. El resultado revela que existen varios factores que pueden estimular un aprendizaje exitoso de la lengua extranjera, que los profesores eligen qué lengua usar según la situación, que los alumnos escuchan la lengua meta principalmente a través de los profesores. Además se nota una clara diferencia en la forma en la que los profesores de los dos países organizan sus respectivos ejercicios de conversación.

Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter Pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av Pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås.

Denna uppsats är en empirisk studie som syftar till att öka kunskapen kring möjligheterna att socialisera Pojkar med DAMP/ADHD i skolan. I litteraturgenomgången fastställs begreppen DAMP, ADHD och integrering. Dessutom implicerar uppsatsen en bearbetning av styrdokumenten för skola och särskola. För att rikta blicken mot skolan som en kulturbärande institution, en arena där värden och normer kommuniceras, kommer jag att använda mig av den symboliska interaktionismen. Jag kommer att se på skolan som en agent för både kontinuitet och förändring i samhället.

Denna undersökning fokuserar på huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnliga och manliga lärare disciplinerar elever i grundskolans senare år. Den teoretiska utgångspunkten visar att Pojkar i större grad än flickor dominerar i klassrummet. Detta visas bland annat i talutrymmet, lärarinteraktionen samt i disciplineringssituationerna. Studier visar att flickor och Pojkar har olika sätt att interagera i skolan, både med läraren och med andra elever. Läroplanen (Lpo 94) säger att lärare ska motverka de traditionella könsmönstren.

Ungdomars frivilliga läsning av skönlitteratur har minskat de senaste åren och detta framförallt bland Pojkar. Syftet med undersökningen var att undersöka om skolan är den källa till läsinspiration som deklareras i kursplanen och hur eleverna, med fokus på Pojkar, upplever den skönlitteratur de möter i skolan. Med undersökningen som grund ges förslag på hur läraren kan påverka attityden till läsning. En kort historisk tillbakablick förklarar framväxten av begreppen högt och lågt i litteraturen och olika perspektiv på hur manlighet uppfattas presenteras. Det förklaras även varför läsning är av vikt och de didaktiska frågorna tydliggörs.

I studien har vi undersökt hur elever uppfattar och vilka erfarenheter elever i årskurs åtta har kring fenomenet mobbning ur elevperspektiv och mellan flickor och Pojkar. Vi vill med studien skapa djupare förståelse kring fenomenet mobbning inför kommande yrkesroll. Genom enkätundersökning fick vi fram vårt resultat. Resultatet visar att mobbning förekommer, men blir motsägelsefullt då övervägande elever svarat att de inte blivit mobbade eller har mobbat själva. Vi fick bekräftelse på flera av förklaringsmodellerna när enkäten sammanställdes och de olika mobbningsformerna nämns av eleverna, dock inte e-mobbning.

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter Pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Undersökningen berör Pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring Pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två avdelningar i undersökningen.

Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga Pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av Pojkarna. Den största anledningen är prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och Pojkars upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge. Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall. Resultat: Både flickor och Pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.

Undersökningens syfte är att vinna kunskap om hur barn på två utvalda förskolor resonerar kring genus. Kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 4:9-6:6 år har genomförts för att se om barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhället eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har främst berört leken på förskolan samt barnens uppfattningar om och förväntningar på att vara flickor och Pojkar. Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framträder på förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och Pojkar, men att det även finns tillfällen då barnen bryter mot denna syn. Barnen väljer i stor utsträckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet även om det finns barn som är mer gränsöverskridande i val av lek. Då barnen diskuterar hur flickor och Pojkar är framträder även här ett mönster där barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utläsa att de vid vissa tillfällen bryter mot rådande norm. .

BAKGRUND: Det har forskats relativt lite om vilka färger och motiv Pojkar och flickorväljer i sitt bildskapande och hur de ser på dessa val. Vi anser därför attdet är viktigt att lyfta fram den forskning som finns om bildskapandetrelaterat till genus och olika utvecklingsstadier. Vi kan konstatera attgenus är ett omdebatterat ämne i stort och att man sedan över 100 årtillbaka delade upp färger efter kvinnligt och manligt.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur barn uppfattar sitt eget och andrasbildskapande ur ett genusperspektiv, med fokus på färger och motiv.METOD: Vi har använt oss av bildaktiviteter och intervjuer som metod. I vårundersökningsgrupp har det ingått barn från en 3-6 års avdelning ochen F- 2 klass.RESULTAT: Vi har i vårt resultat kommit fram till att Pojkar och flickor i vårundersökning anser att det förekommer särskilda pojk- och flickfärgeroch motiv inom bildskapande. En del barn har mycket tydliga åsikter omvad som är passande för respektive kön och varför det är på detta vis.En del av de andra barnen ansåg att det fanns skillnader men de kundeinte förklara vad detta berodde på..