Det finns idag inget enkelt sätt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa på flera ställen. Detta är ett problem då man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera källor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data på flera ställen.Problemet i fråga blir att koppla ihop datorer över Internet. Då datorer kan flyttas runt mellan olika nätverk och därför ha olika IP-adresser krävs en lösning som håller reda på detta. En användbar lösning ska inte kräva att användarna ska veta om denna information. Eftersom projektet är över Internet så krävs det att det är väldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra då den enda interaktionen mellan modulerna är nätverkskommunikationen.

Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts.

BakgrundI bakgrunden redogörs för hur datorer i undervisningen ur ett historiskt perspektiv har sett ut i Sverige från 80-talet tills idag, samt diskussioner kring ämnet datorer i undervisningen och den demokratiska betydelsen av ämnet. Skolverket har genom åren gjort diverse satsningar på IT i skolan. Trots detta har spridningen av IT har gått långsammare i skolan än i samhället i övrigt.SyfteUndersökningens syfte är att ta reda på hur ofta elever, från 7 skolklasser i åk 6, använder datorerna i skolans datorsal, samt jämföra elevernas datoranvändning mellan och inom varje skolklass.MetodUndersökningen gjordes genom enkät som är en kvantitativ metod. Då denna studie har i syfte att jämföra ett större urval elever, är en kvantitativ metod att föredra. Sammanlagt 105 elever från 7 skolklasser, samtliga i årskurs 6, medverkar i undersökningen.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare bemöter flickor respektive pojkar på en förskola i Skåne, genom ett genusperspektiv. Syftet är att visa hur förskollärarna på denna förskola tänker och agerar när det gäller kommunikation, relation samt tillsägelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det några skillnader? Hur? För att besvara dessa frågor, har jag använt mig av observationer vid ett antal tillfällen samt några intervjuer. Den teoretiska delen vilar på litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frågeställningar som använts i studiens är: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhåller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhållningssätt till barns lekar. Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar är relativt stereotypa, något som pedagogerna förhåller sig till..

Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier.

Vår övergripande huvudfråga är: Vad fångar elevers läslust? Våra underfrågor är: Hur ser flickors och pojkars läslust ut? Hur ser flickor och pojkar på läseboken i förhållande till skönlitteraturen? Vi har intervjuat 12 elever varav sex flickor och sex pojkar i årskurs tre och utifrån vårt resultat har vi funnit följande: Vi har funnit att alla våra 12 intervjuade elever har läslust eftersom de tycker alla om att läsa skönlitterära böcker. Vi fann också att då de själv fick välja sin bok hade det stor betydelse för deras lust att läsa. Vidare fann vi att även vuxenstödet har betydelse för elevers läslust. Vi har fått ut av vårt resultat att handlingens betydelse för läslusten i den skönlitterära boken inte har varit någon större skillnad mellan flickor och pojkar. Flickorna väljer böcker med både flickor och pojkar i medan pojkarna hellre väljer böcker med pojkar i.

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem..

Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till läsning samt att titta på skillnader och/eller likheter i attityd i förhållande till ålder och kön. Vår studie byggde på en kvantitativ undersökning och resultatet baserades på en enkätundersökning som genomfördes i två skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. Från varje skola valdes en klass i skolår 6 och en klass i skolår 8 ut. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolår 6 och skolår 8 eftersom pojkar i skolår 8 hade en något mer negativ attityd till läsning än de övriga urvalsgrupperna..

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, samt lärarnas uppfattningar om varför ämnet idrott och hälsa är enda ämnet pojkar har bättre betyg i än flickorna. För att ta reda på det här har en kvalitativ studie gjorts där insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielärare. Det är en genusteori som genomsyrar arbetet. Lärarna säger att skolans system är mer gynnsamt för flickor och deras arbetssätt. Idrott och hälsa är pojkarnas ämne för att det intresserar dem mer, de har bättre närvaro där jämfört med skolans övriga ämnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan. .

Dagens samhälle blir allt mer inaktivt. Motion är inte längre en naturlig del av många människors vardag, vilket leder till att varje individ måste ansvara för sitt eget motionerande. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelevers motionsvanor ser ut på fritiden. Detta har gjorts genom en enkätundersökning som besvarats av 241 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Studiens resultat redovisas i tabeller och visar att det finns skillnader mellan pojkar och flickors motionsvanor på fritiden.