Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hållningen till IT pedagogiken samt genusperspektivet utifrån några lärares och elevers erfarenheter med perspektiv på historieundervisningen på högstadiet. Arbetet har ställts i relation till tidigare forskning kring IT-pedagogik och genus samt kursplanerna för historia i högstadiet. I resultatdelen presenteras genomförda intervjuer med tre lärare samt en elevgrupp bestående av fyra elever. I genomförandet av intervjuerna har det används två olika metoder. Främst har jag utgått ifrån en gruppintervju med utgångspunkt i den kvalitativa forskingen samt tre enskilda intervjuer för att uppnå mitt resultat.

Ämnet idrott och hälsa brottas med en genusproblematik som drabbar både flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förväntas vara i idrott och hälsa undervisningen. En problematik som syns hela vägen till lärarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lä-rarutbildarnas inställningar till- och förståelse av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och klargöra de kritiska faktorer som teoretiskt finns vid införandet av ett affärssystem i en organisation. Utifrån dessa faktorer har vi med hjälp av sex telefonintervjuer analyserat hur Länsarbetsnämnden i Norrbotten bedrivit sitt arbete, utifrån slutanvändarnas perspektiv, vid införandet av ett affärssystem. Slutligen har vi genomfört en analys där vi jämfört hur Länsarbetsnämndens implementeringsarbete stämmer överens med den teori vi funnit om implementering av affärssystem. Resultatet av studien visar på spridda uppfattningar bland personalen. Detta på grund av att utbildningarna har hanterats på olika sätt men även på grund av att olika individer har olika erfarenheter gällande datorer.

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:? Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?? Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?MetodDen undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna.

Denna studie handlar om ungdomars fysiska självkänsla och baserar sig på en grupp ungdomar med åldrarna 16-18 år. Syftet är att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig ur ett genusperspektiv, om det finns en signifikant skillnad. För att undersöka ungdomarnas fysiska självkänsla används en bearbetad enkät av Raustorp (2006) som kallas Sådan är jag! (Bilaga 2). Den ursprungliga enkätens namn är Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) som utvecklats av Fox och Corbins Physical Self-perception Profile. Enkäten delades ut till 100 elever på ett praktiskt gymnasium i Skåne.

Denna rapport behandlar utvecklingen av styrelektronik för att styra likströmsmotorerna i en mobil robot. Målet var att roboten skulle kunna styras trådlöst via Internet. Ett motorstyrkort har konstruerats. I elektroniken ingår bland annat en mikrokontroller, som programmerats för att reglera motorernas hastighet. Mikrokontrollern tar emot kommandon från en PC, och motorhastigheten regleras genom pulsviddsmodulering via en H- brygga.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketräna och hur detta motiveras.1. Vilken träningsmodell ger enligt de genomgångna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketräningsmodellerna åt för pojkar resp. flickor?3.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istället. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begår brott av olika orsaker samt att de ägnar sig åt olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll är utanförskap, att man inte känner sig delaktig i samhället.

Antalet tjejer på elprogrammet/datorteknik har alltid varit lågt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda på vilka faktorer som hindrar tjejer från att söka elprogrammet och om man kan påverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks är sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man använder sig av tekniken. Det finns både faktorer som går att påverka och faktorer som inte går att påverka. Samhällets inställning till tjejer som satsar på teknik är svårare att påverka än att tjejer inte tycker att datorer och teknik är roligt. Undersökningen visar att det största problemet är tjejernas tilltro till sin praktiska förmåga, men det verkar i alla fall som att det går att påverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade.

The aim of this study is to examine metaphors and what may be perceived as motif-circuits in Stig Dagerman?s play Den dödsdömde (The Man Condemned to Death) and the two short stories ?Den dödsdömde? (The Man Condemned to Death) and ?Mannen från Milesia? (The Man from Milesia). My intention is to discuss a single theme and identity-marks that unites all three works, using Paul Ricoeur?s The Rule of Metaphor (La mêtaphore vive) as well as the ?thematic critique? of Jean-Pierre Richard.What is metaphor for Ricoeur is for Richard themes (theme): an organizing principle, a sort of schedule around which a world is constituted. Hence, I find similarities between the motif-circuits, Ricoeur?s metaphor-theory and Richards?s themes.