Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhälsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhälsa när det gäler kön och ålder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus på kön och ålder. Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument. Enkäterna lämnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av två klasser år 7 och två klasser år 9 på varje skola.

Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick.

Uppsatsens syfte var att genom en intervjustudie ta reda på huruvida etturval av de lärare och pedagoger som använder värdegrundsmaterialetREDE i sina barngrupper ansåg att det påverkat barnens empatiskaförmåga. Sex personer intervjuades och gav sin syn på om arbetet medREDE-materialet påverkade barnens empatiska förmåga, det var någonskillnad i påverkan mellan flickor och pojkar, inlärningsklimatetpåverkades, det sociala klimatet påverkades och huruvida de ansåg detvara viktigt att materialet handlade om djur. Resultatet visade att deintervjuade lärarna och pedagogerna ansåg att REDE-materialet påverkatbarnens empatiska förmåga, att fyra av sex inte ansåg att det var skillnad ipåverkan mellan flickor och pojkar, att arbetet påverkat inlärningsklimatetoch det sociala klimatet och att fem av sex ansåg att det var av vikt attmaterialet till stor del handlade om djur..

Vi har i denna undersökning valt att fokusera på ämnet livskunskap och materialet ?Livsviktigt? med utgångspunkt i hur eleverna uppfattar ämnet, om de har uppfattat varför de har ämnet och vad de anser att de lär sig. Vi undersökte även om det finns skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet samt om elever i de olika skolåren uppfattar det olika. Vi har använt oss av enkäter till fyra skolår (skolår 1 till skolår 4) samt två gruppintervjuer i skolår 3. Då livskunskap är en form av värdegrundsarbete har vi med hjälp av litteratur undersökt vad skolans värdegrund innefattar.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frågeställningarna som vi utgått från är:?Vilka olika aktiviteter väljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad är flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka på och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som användes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. Vårt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken där pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna användes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

: I undersökningen har vi kommit fram till att alla kvinnor vi intervjuade har haft svårigheter på grund av sin ADHD. De flesta har periodvis haft någon form av psykisk ohälsa. Det framkom också att de haft svårigheter med vissa ämnen i skolan. Många nämnde att de skulle ha behövt en stödperson eller gått i en mindre grupp. Ingen upplevde att de hade fått någon hjälp i grundskolan.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrån ett könsperspektiv. För att uppnå denna fördjupade förståelse observeras tre pedagogers beteende i olika lärandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord är det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus läggs på eleverna. De metoder som används under studiens gång är av etnografisk karaktär då dessa är de bäst lämpade metoderna för att ta reda på hur verkligheten, i detta fall skolan där undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att få en klarare bild av hur pedagogerna i fråga tänker angående jämställdhet. Den kvalitativa aspekten av jämställdhet, som är i fokus under detta arbete, innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det kommer till saker i vår vardag.

Undersökningen som har genomförts grundar sig på fyra lärares tankar och upplevelser av pojkars relation till läsning och skönlitteratur samt hur de arbetar med detta. Lärarna arbetar på högstadiet, årskurs 7-9. Vi har genomfört intervjuer som transkriberats och sammanställts. Det visade sig att samtliga lärare upplevt att pojkar har ett större motstånd till läsning och skönlitteratur än vad flickorna har. Det visade sig också att pojkarna väljer att läsa annan litteratur än vad flickorna väljer att läsa.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

This thesis aims to spread some light over the phenomena of gender construction in the upper secondary school. The background of this thesis is the gender gap in education. Girls are more successful in school and receive better grades than boys. The explanation that is given for this is that pupils are limited by far to rigid gender roles (DEJA 2010). The question is how these gender roles ? and specifically masculinity ? are constructed.

Syftet är att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hälsa med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i åtta klasser, både på studie- och yrkesförberedande program och på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i vilka faktorer som påverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hälsa 1 och om det fanns några likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i undervisningen i idrott och hälsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att både inre och yttre motivationsfaktorer påverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hälsa.

Barn har en mer begränsad förståelse av begreppet stress än vad vuxna har, men stressens negativa effekter drabbar barn lika mycket. Med utgångspunkt i Erikssons psykosociala teori (Eriksson 1950,1963) om individens utveckling, var syftet med detta arbete att undersöka huruvida det hos barn existerar ett samband mellan hög grad av upplevd stress och försämrad självkänsla. Dessutom, föreligger det någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller stress och självkänsla? För studien användes två mätinstrument, dels ett standardiserat psykologiskt test vilket mätte självkänsla och dels ett intervjuformulär vars syfte var att mäta personlig upplevelse av stress. Tio informanter, sju flickor och tre pojkar, i åldrarna 11-12 år deltog i studien.

This paper examines how remedial teachers and subject teachers in two secondary schools talk about pupils with special education needs (SEN) both in general, and more specifically about boys and girls who need special education. The study is based on 6 interviews with teachers in two secondary schools in the Stockholm area. In the analysis of the interviews, two different theories have been used. Firstly, the teachers´ speech has been analyzed based on three perspectives; a compensatory-, a critical- and a dilemma perspective (see Nilholm, 2007). Secondly, discourse analysis has been used to examine how the teachers in the study talk about boys and girls in the special education.

Ett systematiskt utvecklingsarbete inom skolan behöver utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov och förutsätter därför kunskap om unga människors inställning till och upplevelse av sina studier samt deras mål och förväntningarna på skolan. Syftet med denna studie är därför att empiriskt undersöka motivation och stressupplevelser hos elever i årskurs 1 på två gymnasieskolor i sydvästra Sverige samt att undersöka skillnader och likheter mellan skolorna och mellan flickor och pojkar. Studien bygger på teorier om mål inom ?Achievement Goal Theory? och ett interaktionistiskt perspektiv som bland annat inkluderar individens självuppfattning samt sociala faktorer i motivationsbegreppet. För att mäta elevers upplevelser av stress användes PSS-14, ?Perceived Stress Scale?.