I litteraturgenomgÄngen har vi skrivit om vad koncentration/okoncentration Àr, vad som pÄverkar koncentrationen och vÄr huvudfrÄga som lyder hur lÀrare ska bemöta elever och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundÀra koncentrationssvÄrigheter. Genom intervjuer med lÀrare och elever pÄ tre olika skolor i Malmö ville vi skaffa oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med okoncentrerade elever. Vilka metoder finns det? Vi kÀnner att det inte har utvecklats mycket inom omrÄdet sekundÀra koncentrationssvÄrigheter, men tycker ÀndÄ att det material vi har funnit och anvÀnt oss av, Àr tillfredsstÀllande. VÄrt examensarbete byggde vi pÄ litteraturstudier, intervjuer och vetenskapliga artiklar. VÄra resultat visar att det flesta lÀrare var överens om att det Àr uppvÀxten, de sociala förhÄllandena och skolmiljön som ger okoncentration.

I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

En fÀrsk inspektion pÄ skolor runt om i landet visar tydliga tecken pÄ att bollspel och bollen överlag Àr flitigt anvÀnda pÄ idrottslektionerna. Samma underökning visar ocksÄ att nÀrvaron hos elever i den svenska skolan pÄ idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt mÄnga tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt pÄverkar eleverna. Syftet med vÄr undersökning var dÀrför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och fÄ tydlighet i vilket förhÄllande elever har till Àmnet idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning pÄ tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förstÄelse.

Sammanfattning I Lgr11 stÄr det att elever i sin undervisning ska fÄ förstÄelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina klÀder, vilket intryck de fÄr av andra elevers klÀdsel och om eleverna anpassar sina klÀder efter varandra. FrÄgestÀllningarna Àr: pÄ vilka sÀtt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrÄn deras klÀder, anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter situationer? Elever i Ärskurs nio pÄ tvÄ olika skolor har besvarat ett frÄgeformulÀr och nÄgra elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Det finns indikationer pÄ att det rÄder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser pÄ sina lÀrares interkulturella kompetenser. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer dÀr elever pÄ tre olika gymnasieskolor i Malmö har fÄtt ge sina perspektiv pÄ lÀrares förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lÀrare. BerÀttelser om pedagoger som Àr öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mÄngfaldsarbete framkom, men det fanns Àven elever som trÀffat oengagerade lÀrare och ibland Àven fördomsfulla och rent frÀmlingsfientliga sÄdana.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om lÀrares uppfattning Àr att de fÄr meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjÀlp av enkÀtundersökning ville jag beskriva lÀrares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsÀttningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att fÄ lÀrare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av sÀrskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar ocksÄ att det Àr ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd..

Uppsatsens syfte Ă€r att belysa L2-elevers ordförstĂ„else av Ă€mnesspecifika och Ă€mnesneutrala ord i Ă€mnet samhĂ€llskunskap i förhĂ„llande till L1-elevers ordförstĂ„else.  Uppsatsen baseras pĂ„ genomförda ordförstĂ„elsetest med 48 elever som studerar pĂ„ SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet samt pĂ„ intervjuer med Ă€mneslĂ€rare i samhĂ€llskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförstĂ„else vad gĂ€ller Ă€mnesspecifika och Ă€mnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utlĂ€ndsk bakgrund har svĂ„rare med ordförstĂ„else generellt och sĂ„ledes Ă€ven med Ă€mnesneutrala ord Ă€n övriga L1-elever. ÄmneslĂ€rarna Ă€r övertygade om att ovan nĂ€mnda elevers bristande ordförstĂ„else pĂ„verkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmĂ„ga att tillĂ€gna sig undervisningen utan Ă€ven att redovisa sina kunskaper. Detta stĂ€mmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svĂ„rare att förstĂ„ de Ă€mnesneutrala orden i skolsprĂ„ket. Det som avviker i studien Ă€r att Ă€ven L1-elever med utlandsfödda förĂ€ldrar har svĂ„rt med ordförstĂ„elsen och deras resultat pĂ„ testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgĂ„ng i Sverige..

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan pÄverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jÀmfört tvÄ klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmÄl och de elever som inte har det. De metoder jag har anvÀnt mig av Àr enkÀter, intervjuer med elever och lÀrare och observationer i de bÄda klassrummen. Undersökningen har skett i tvÄ olika klasser pÄ tvÄ olika skolor med olika förutsÀttningar i elevgrupperna. Materialet bestÄr av 83 stycken enkÀter frÄn fyra klasser i Är 5, Ätta elevintervjuer, tvÄ lÀrarintervjuer samt tvÄ observationer.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om elevers attityder till de naturorienterande Àmnena Àndrats mellan Är 4-6 och Är 7-9. Detta tyckte vi oss ha sett nÀr vi varit pÄ olikaskolor under vÄr utbildning, dÀrför ville vi med vÄr forskning se om det stÀmde Àven pÄ den skolan vi undersökte. För att undersöka hur attityden till NO var, började vi med en enkÀtundersökning för elever i Är 4-9. Resultatet för denna visade att elever i Är 7-9 hade en mer negativ attityd till NO Àn elever i Är 4-6. DÄ flera elever svarade att de inte tyckte om att arbeta med lÀroböcker bestÀmde vi oss för att undersöka Àven detta.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvÄrigheter samt att mÄnga elever Àven har lÄg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning ÄskÄdliggör Àven att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt sjÀlvförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer Àn flickors. I vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvÄrigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. VÄrt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvÄrigheter funderar och resonerar kring Àmnet samt att försöka ta reda pÄ om det gÄr att urskilja deras sjÀlvförtroende.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Mitt syfte med examensarbetet var att fÄ fördjupade kunskaper om nÄgra lÀrares och rektorers syn pÄ nivÄgruppering för elever i svÄrigheter med matematik. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var; pÄ vilket sÀtt anser nÄgra lÀrare och rektorer att nivÄgruppering kan gynna/missgynna elever i svÄrigheter med matematik?Vad anser dessa lÀrare och rektorer vara viktigt att tÀnka pÄ som lÀrare vid nivÄgrupperad undervisning?Vilken syn pÄ lÀrande uttrycks av de intervjuade lÀrarna och rektorerna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ fallstudie dÀr jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som anvÀnde sig av nivÄgruppering har ett annat perspektiv Àn de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svÄrigheter med matematik ansÄgs missgynnas av nivÄgruppering.

Syftet med detta examensarbete Àr dels att genomföra ett bokprojekt, dels att se huruvida elever inom omrÄdena kunskap, empati och fantasi kan fÄ ett aktivt förhÄllningssÀtt till de skönlitterÀra texter de mötte under bokprojektet. Litteraturpedagogiska metoder hÀmtade frÄn Chambers, Dysthe, Molloy och Rosenblatt utgör den teoretiska grunden till detta arbete. Genomförandet av projektet gjordes i tvÄ klasser, skolÄr 2 och 3. Intervjuer, boksamtal, lÀsloggsskrivande och egna dagboksanteckningar har utgjort underlag för resultatet. Den empiriska delen begrÀnsades till fem veckor och informanterna utgjordes av 47 elever.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur unga invandrarkvinnor pÄ gymnasiet upplever sin skolgÄng i Sverige. Vi som blivande gymnasielÀrare vill fÄ en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever pÄ ett bra sÀtt och vilka faktorer som bör tas stÀllning till för att ge dessa unga kvinnor en likvÀrdig och rÀttvis utbildning. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tre gymnasieskolor. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lÀrare, att de kÀnner sig rÀttvist bedömda och att de kÀnner att de har inflytande över sin utbildning.