Afasi är ett samlingsnamn för språkliga skador som kan uppkomma vid skador på hjärnan som till exempel efter stroke som är den mest förekommande typen av hjärnskada. Afasi till följd av stroke drabbar årligen omkring 12 000 personer i Sverige. Symtomen på afasi kan vara av varierande karaktär beroende på var i hjärnan skadan sitter men gemensamt för skadorna är att språkfunktionen på ett eller annat sätt drabbas. Personer som drabbas av afasi kan få svårt att uttrycka sig, förstå talat språk, läsa och skriva. Då personer med afasi lider av nedsatt kommunikationsförmåga kan det innebära att de får svårigheter med att förmedla sina känslor och det kan finnas en viss risk att afatikerns vårdbehov inte blir tillfredsställt fullt ut.

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Syftet med arbetet är att belysa hur experimentell film kan vara en resurs inom ramen för mediepedagogik för att arbeta med narrativa konstruktioner inom rörlig bild. Konstnären Keren Cytter skapar egensinniga videoverk där dialogen står i fokus på ett närmast teatraliskt sätt men vars historier är svårtillgängliga på grund av uppbrutna berättarstrukturer. En av hennes filmer, Dreamtalk, utgör det här arbetets empiri och undersöks utifrån frågor som har med dess narrativa konstruktion att göra i ett försök att synliggöra olika berättarstrukturer och narrativa begrepp.Metoderna som har använts i arbetet är filmanalys och konstnärlig gestaltning. I filmanalysen har Dreamtalk delats upp efter utvalda narrativa begrepp för att undersöka vad olika delar i filmen består utav. I den konstnärliga gestaltningen har det skapats två filmer.

Alzheimers sjukdom är en form av demenssjukdom och innebär en onormal nedbrytning av hjärnvävnad och nervceller. Detta visar sig genom nedsatt minnesfunktion och andra kognitiva försämringar. Den sjuke är i stort behov av total omsorg vilket innebär att anhöriga ofta får ta ett stort ansvar i den gemensamma vardagen. I och med att vården förläggs mer och mer i hemmet så ökar risken för att en stor belastning läggs på de anhöriga. Vårt syfte är att beskriva hur personer som lever med och vårdar en Alzheimer sjuk anhörig upplever sin situation.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur icke-professionella och professionella inom musik hör när de lyssnar på musik. Finns det någon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och går det att urskilja några tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fått lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgångspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte är att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanställts i tabellform för att ge en lättare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, så styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

The aim of the study was to investigate how four pupils in sixth grade use language when writing narrative texts, examined in relation to the typical structure and linguistic features of a narrative text. Another aim was to explore the similarities and differences between texts which received an A or B grade and texts with a D or E grade. The pupils? texts are analysed from a systemic-functional perspective on language and on the basis of the typical structure and language of a narrative text, with the focus on expressions of time, processes, descriptions and nominal groups (cf. Johansson & Sandell Ring 2012).

Genom en intervjustudie med tre fäder granskas berättelser om ojämställt föräldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka diskurser och normer som får betydelse för (heterosexuella) fäder som separerat från, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien ämnar titta på fädernas upplevelser av att nedvärderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fått betydelse för utformandet av deras föräldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berättelser, i kombination med tillämpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fäder som den Andre föräldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebär ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt föräldraskap, där modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Jag har undersökt en socialtjänst i Västra Götaland. På den socialtjänsten har ledningen implementerat en utbildning i systemisk/narrativ metod. De började med denna utbildningsreform 2003. Utbildningen erbjuds socialsekreterare som är fast anställda, utbildningen är på två år. Syftet med utbildningen är att socialsekreterarna skall gå från ett problemfokuserat synsättet som är att begränsa och få negativa föreställningar om klienten till att utveckla ett systemiskt/narrativa synsättet som understryker öppna frågor, samskapande och sammanhang och därigenom skall klientens vilja och röst förtydligas och en god relation till denne utvecklas.

This essay is based on seven lifestoryinterviews with people who are undergoing orhave undergone a long asylum process. Four women and three men have contributedwith their stories about their experiences of waiting for a determination of theirapplication for residence permit. The main aim of the essay is to give betterunderstanding of how to be a refugee and a long asylum process affects people's abilityto narrate and thus examine their opportunities to be active in the construction of theirown identity.The questions that are debated and discussed are:? What can it mean for an individual's identity to escape her country and for a longtime wait for decision of asylum?? What stories can be told?? What reality are highlighted as central in the stories?? How do they handle their situation and give meaning to their lives?The analysis is based on two main theoretical perspectives: narrative theory and identitytheory. The approach is that people create meaning of events through storytelling andthat they through this process of narrating construct (and reconstruct) their identities -the self image as one have and wants to present to others.In the analysis three different types of stories are distinguished, stories that arerepresented in the empirical material: the story that can not be told, the story that mustbe told and the story that are gladly told.

Att vara emotionell intelligent innebär att kunna hantera och anpassa känslor till en situation så att det blir ändamålsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgång i arbetslivet både för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse är än så länge omtvistat men det finns forskare som hävdar att den emotionella intelligensen har en positiv påverkan på arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan därmed vara något som utmärker effektiva anställda.Denna uppsats vill bidra till en djupare förståelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka vilka kompetenser eller förmågor som är utmärkande för är en effektiv anställd samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

Syftet med denna uppsats är att förmedla en känsla, samt förståelse om våra upplevelser under en resa där vi blev utsatta för besvär och en rad prövningar. Avsikten är inte enbart att skildra en händelse utan vi vill även förmedla ett försök till förståelse av tillvaron.Vi hamnar ofta i situationer där vi stöter på svårigheter och utsätts för en rad prövningar i vårt dagliga liv. Vi måste följaktligen anpassa oss till förändringar. Denna anpassning sker oftast omedvetet utan att vi reflekterar över våra handlingar. Människor strävar hela tiden framåt.

The purpose of this essay is to investigate and discuss the current state of game research and its potential usage in didactic situations. The essay is divided in two parts. Part one consists of an attempt to comment preceding contemporary game research and address possible myths that have been established. Part two aims to discuss games narrative capacity and function in education using the theories and terms laid down by Wolfgang Iser and Gérard Genette.Contemporary game research tends to focus on classic retro games, trying to form theories for a general understanding of the media. This is a useful method as long as the purpose of the study is to define how game mechanics and layout are formed.

Denna studies huvudsyfte är att undersöka vilka strategier några svenska skolbarn använder sig av i sitt bildskapande samt att ta reda på vad de vill säga med sina bilder. I min litteraturdel redogör jag för olika sätt att se på och tolka barns bilder. De inriktningar som jag presenterar är: stadieteorier, den processinriktade ansatsen, den sociokulturella ansatsen samt den narrativa modellen. Dessa presenterar jag för att ge en bakgrund och förståelse för den modell som jag i huvudsak kommer att använda mig av i min studie, nämligen den narrativa modellen. Denna innebär att man tittar på bildens form som ett resultat av bildens innehåll, vad barnen vill berätta med sina bilder.