This Master Thesis is a product development project that has been carried out in cooperation withLappset Sweden AB.The purpose has been to develop a group of products suited for parks andtraditional playground locations. The specific target area has been courtyards of newly builtresidential areas. (These pieces of open land resemble glades that can be found in the forest,which in Swedish is called ?gläntan? and has given name to the product family). Therefore thedesign should match contemporary architecture.

Hur kan samspelet mellan objekt och plats se ut och vad kan det kallas? Genom litteraturstudier och observationer undersöks samspelet mellan konstverk och allmänt tillgänglig plats. De objekt som undersöks är konstverk i tre olika miljöer; en stadsmiljö, en naturmiljö och en park, vilken kan ses som en blandning av de två förstnämnda. Syftet med är att genom litteraturstudier och observationer undersöka samspelet mellan dessa tre konstobjekt och platser och på så sätt försöka utröna om ett konstnärligt förhållningsätt kan appliceras i platsskapandet även inom landskapsarkitekturen. Dessutom diskuteras om enskilda objekt kan väcka medvetenhet om en plats och stärka platsens identitet.

Uppsatsen handlar om hur Västerås centrala parker används. Arbetet syftar till att utvärdera om deras utseende, karaktärer och funktioner bidrar till att tillgodose invånarnas behov och intressen. Hur användningen förändrades beroende på aspekter som väder, vardag eller helgdag samt tid på dagen undersöktes genom platsobservationer vid olika tider och dagar. De tre parkerna Vasaparken, Rudbecksparken och Djäkneberget i Västerås valdes ut för undersökningen. Vasaparken och Rudbecksparken liknar till utformning och karaktär majoriteten av stadens centrala parker.

Bakgrunden till vår uppsats var de tankar som vi hade kring tillgängligheten till nationalparker och skyddade områden. Nationalparker och skyddade områden ligger ofta på platser som inte är lättillgängliga. Som besökare till dessa områden behövs ofta egen bil eller båt för att ta sig dit. En del av planeringen vid upprättelserna av parkerna består av att säkra att de är tillgängliga.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de svenska nationalparkerna har gjorts tillgängliga för offentligheten, sedan upprättelsen av de första nationalparkerna i Sverige i 1909 och till Hamra Nationalpark utvidgades kraftigt i 2011. Vidare är syftet att belysa de olika etableringsdiskurserna.För att kunna undersöka detta har vi använt oss av litteraturstudier för att samla information om historiken kring nationalparkerna samt vad som tas upp i Sveriges nationalparksplan.

I dagens allt tätare städer har platser med växtlighet och grönska blivit ett ofta diskuteratämne. Sedan ett par decennier tillbaka har uppvärmda vinterträdgårdar byggts runtom i världen (främst på norra halvklotet) och de senaste åren har även gröna väggaroch tak blivit ett allt vanligare inslag i våra urbana miljöer. I Sverige byggdes mångavinterträdgårdar under det glada åttiotalet, en trend som tog tvärstopp några år in pånittiotalet. Av olika orsaker har dock intresset för inglasade växtanläggningar återigenväckts.När en planteringsyta planeras i exempelvis en park, är målsättningen att skapa så braförutsättningar för god tillväxt hos växten som möjligt. Detta kräver förståelse ochkunskap både om vilka behov olika växter har och om hur miljön på den planeradeplatsen kan anpassas för att uppfylla dessa.

Aktiemarknadsbolag har en långtgående skyldighet att offentliggöra kurspåverkande information om bolaget till allmänheten. Bland annat skall finansiella rapporter och annan information som har en inte oväsentlig kurspåverkan utges. Likväl riskerar aktieägare att lida ren förmögenhetsskada när företrädare för ett aktiemarknadsbolag av oaktsamhet eller rent av svikligen förbiser nämnda informationsplikt. Skadesituationen kan vara att ett aktiemarknadsbolag offentliggör förskönande information om den finansiella ställningen i bolaget. Aktiekursen kommer då inte att spegla det korrekta värdet på aktierna.

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under åren 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utställningshallar och bilförsäljning, service och bensinstation-långt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmärktes huset år 2001.  Idag finns andra affärsverksamheter i gatuplan, resterande våningar står relativt tomma och mycket nedgånga. Automobilpalatset ägs av kommunen och det finns för närvarande ingen plan för förändring.  Jag vill i mitt förslag addera människan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen på bilen har förändrats sedan 1930.

Näst längst ut på blå linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan från t-centralen och under någramånader åkte jag till Tensta ett tjugotal gånger. Jag deltogi läxhjälp, var på politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skräp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och är en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pådet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgångspunkt från olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lägga stor tid på inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt få fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus på upplevelse och önskningar snarare änmer mätbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag från början inte visste vilken väg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" består av elvaväderskydd placerade centralt i Tensta. Väderskydden kananvändas till torghandeln, som sittplatser och när de inteanvänds fungerar de som en del av belysningen av centrum.Väderskydden är utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett fruktträd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur på ett mer påtagligt sätt.

Centralt belägen offentlig mark är i regel ytor som används effektivt. Kommunerna behöver göra avvägningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskärna. Parkering och parkmark är exempel på samhällsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Österplan i Uppsala är en kommunalt ägd yta som består av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i närområdet, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

Ruins and derelict places have since long fascinated and attracted humans. With my starting point in the wild vegetation and the spontaneous activities taking place on derelict land and in industrial ruins, I explore with help from the theoretical sociology, what creates not only this fascination but also fear. The purpose of the thesis is to explore and exemplify how the industrial ruin as a place outside the restrictions and control as well as design intentions of modern society can be used as an inspiration in a landscape architecture context.The modern city consists of areas and places with a well defined purpose. A piece of derelict land or a disused building is instead ambiguous, undefined and open for new purposes. However described in negative terms, these placesare often perceived as places of mystery and magic.

When a car owner want to lock or unlock his or her car today, it?s preferable done by using aremote control. The system is really comfortable when the car owner is using the remote.A problem arises if a thief gets the remote.The thief doesn?t have to know where the car is parked, an approximate estimation where thecar is parked is enough.For instance, it?s enough to know which car park the car is parked in. If the thief knows that,he/she can repeatedly activate the remote control while looking for a car indicating with lightsand sounds.Because of the fact that a car usually indicates that it has been unlocked by making a shortsound indication, there will be no problem finding the car.The purpose with this project is to make a prototype which makes it harder for a thief to findthe car.

Utmärkande för Uppsalas arkitektur är domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) som länge har präglat stadens stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5?6 våningar anses vara lågt. På västra sidan av Fyrisån finns ytterligare en del arkitektoniska sevärdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som även dessa ingår i denna kulturella och historiska nod av landmärken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadområdet ska i bästa av fallen kunna ingå i denna knut av attraktioner.

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi.

I och med 1902 års lag angående vanartade och i sedligt avseende försummade barn blev det lättare för myndigheterna att påverka ett barns uppväxt. I Nyköping bildades barnavårdsnämnden, som hade denna lag som rättesnöre, år 1907. Barnavårdsnämnden innehade en stor makt då de kunde påverka ett barns liv. Under åren 1907 till 1916 anmäldes 40 barn till barnavårdsnämnden i Nyköping. Dessa barn ansågs avvika från normen om en ideal barndom.