Bakgrund: Pneumoni är en infektion i lungvävnaden som orsakas av bakterier, virus, svamp eller av andra mikrober. Pneumoni är en vanlig och kostsam sjukdom som orsakar en betydande sjuklighet och dödlighet bland den äldre befolkningen. Munhålan har länge misstänkts vara en källa för mikroorganismer som orsakar Pneumoni. Syftet: Syftet med studien var att genom en granskning av vetenskaplig litteratur redogöra för sambandet mellan bristfällig munvård och Pneumoni hos äldre vårdtagare samt att undersöka om munvård kan minska risken för uppkomsten av Pneumoni. Metod: En litteraturstudie som grundar sig på 10 kvantitativa forskningsstudier.

Vid dysfagi är Pneumoni en vanlig komplikation som ger ökade kostnader för vården, ett ökat lidande för patienter samt leder till fler dödsfall. Omvårdnadsåtgärder som minskar risken för Pneumoni är därför av betydelse att identifiera. Syftet med denna litteraturstudie var att i vetenskapliga artiklar identifiera omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan tillämpa som minskar risken för Pneumoni vid dysfagi. I tio vetenskapliga artiklar utlästes sex kategorier via databearbetning. I resultatet identifierades att vinkeln på ryggen i sittande läge var viktigt att ta hänsyn till, användningen av vätskor med låg viskositet hade en förebyggande effekt och en intervention där hakan fälldes ner mot bröstet vid sväljning skyddade mot aspiration.

Syftet med denna studie var att göra en sammanställning av evidens för munvård som intervention vid förebyggande av luftvägsinfektioner hos äldre personer som har stor risk att drabbas av luftvägsinfektioner och som vårdas på sjukhus, äldreboenden eller inom hemsjukvård. Detta är en evidensstudie baserad på åtta veteskapliga artiklar. Resultatet visar att munvård kan reducera tungplack- och tandplackindex och antal bakterier i saliven som kan leda till Pneumoni genom aspiration till nedre luftvägar. Personer med dåligt plackindex som inte får professionell munvård, har betydligt fler antal febrila dagar och fall av Pneumoni än de som får professionell munvård. En kombination av god och professionell munvård kan reducera uppkomsten av Pneumoni genom att den förbättrar hostreflexernas känslighet eftersom en försämrad sådan är en känd riskfaktor för utveckling av Pneumoni.

Ventilator-associerad Pneumoni (VAP) är en vanlig förekommande komplikation hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar (IVA). Komplikationen leder till förlängd vårdtid, ett ökat lidande för patienten och högre mortalitet. På en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i södra Sverige används idag flera metoder för att förebygga VAP, dock används ej slutet sugsystem som preventiv metod. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om slutet sugsystem minskade förekomsten av VAP jämfört med öppet sugsystem. Sju vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder vid ventilatorassocierad Pneumoni (VAP), vilket är en form av Pneumoni som är sjukhusförärvad och relaterad till att patienten är intuberad, så kallad nosokomial infektion. Längre vårdtid, ökad kostnad samt mortalitet ses vid VAP. Resultatet som framkom var att personal ska ha god handhygien vilket var en av viktigaste åtgärden för att förebygga VAP. Andra förebyggande omvårdnadsåtgärder är att vårdpersonal ska hjälpa patienten som vårdas i respirator med munvården och använda hjälpmedel för detta. Personal ska även hjälpa patienten med lämplig höjning på huvudgärden då detta också minskar riken för VAP, även sugning och befuktning av luftvägar är en åtgärd som patienten behöver hjälp med..

Bakgrund: Ventilatorassocierad Pneumoni (VAP) är en infektion i lungorna relaterat till att patienten är intuberad. Infektionen orsakar lidande för patienten och är mycket kostsam för sjukvården. Det är därför viktigt att på bred front arbeta förebyggande mot denna vårdrelaterade infektion.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan i en säker och evidensbaserad omvårdnad kan göra för att förhindra VAP hos patientersom respiratorbehandlas, samt att undersöka om sjuksköterskan arbetar evidensbaserat.Metod: Metoden var en litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl från år 2000 till januari 2007.Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskan hade bristande kunskaper om VAP vilket ledde till att omvårdnaden som utövades kunde orsaka patienten onödigtlidande. Sjuksköterskan hade dålig följsamhet till riktlinjerna så huvudändan hölls för låg och munvården var inte tillräcklig. Orsaken till detta belystes och förslag på åtgärder gavs utifrån evidens och patientsäkerhet.Slutsats: Sjuksköterskor brister i att ta till sig vetenskaplig forskning.

Utgångspunkten för denna litteraturstudie är att ventilatorassocierad Pneumoni (VAP) går att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlägga olika evidensbaserade munvårdsmetoder som används av intensivvårdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var också att belysa vilka faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet användes 16 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga preventiva omvårdnadsåtgärder för att förhindra ventilator-associerad Pneumoni på en thoraxintensivvårdsavdelning.Bakgrund: De vanligaste vårdrelaterade infektionerna på intensivvårdsavdelningar är Pneumonier och bland dessa är 80 % ventilatorassocierade. Vårdrelaterade infektioner innebär stora kostnader för samhället och ökat vårdlidande för den drabbade patienten. För att förhindra uppkomsten av ventilator-associerad Pneumoni (VAP) finns ett antal omvårdnadsåtgärder som har visat sig vara effektiva vad gäller att motverka VAP.Design: Studien är en journalgranskning med retrospektiv deskriptiv design.Metod: Ett klusterurval gjordes där patienter som vårdats minst två påbörjade dygn i respirator valdes ut. Totalt togs 126 journaler fram varav 17 journaler exkluderades och slutligen ingick totalt 109 journaler i studien. Journalerna granskades med hjälp av ett protokoll där följande omvårdnadsåtgärder kontrollerades: tandborstning, munvård med klorhexidinlösning, antal utförda kufftrycksmätningar, registrerat kufftryck, höjd huvudända, subglottisaspiration, sederingsgrad enligt Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) samt gurgling med klorhexidinlösning.

This examination paper is about diseases of rats. The examination paper also includes sampling techniques, administration techniques and radiography. A detailed account of diseases of rats and their symptoms has been included. This examination paper is primarily written for veterinary technicians but also for others with interest in the subject. .

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

BakgrundVentilatorbehandling kan orsaka lidande i form av bland annat Ventilator Associerad Pneumoni (VAP) och delirium. Att avsluta behandlingen för tidigt kan också orsaka lidande och därför är tydliga kriterier för att verifiera urträning och extubation, borttagande av ventilatorn och endotrakealtuben är viktiga aspekter i vården och omvårdnaden av patienten.SyfteSyftet med studien var att identifiera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer hos intensivvårdspatienter och att undersöka vilka bedömningsprotokoll för detta som används.MetodMetoden har varit en (deskriptiv) litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökning har gjorts i databasen PubMed. Vid sökningen hittades 627 artiklar och av dessa inkluderas 17 artiklar i studien.ResultatResultatet visar att det finns flera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer, men de mest uttalade kriterierna var, hemodynamisk status, inställda/uppmätta ventilatorvärden, blodgasvärden, det mentala/neurologiska tillståndet hos patienten och spontant andningstest (SBT).SlutsatsKriterier och dess protokoll är viktiga redskap för vårdpersonalen för att avgöra när det är dags att börja urträning och förbereda för extubation av den ventilatorbehandlade patienten. .

The purpose of this study was to investigate the kind of treatment strategies used by Swedish Veterinarians with cattle practice when treating calves with symptoms of Pneumonia. A questionnaire, consisting of seven questions, was sent to one hundred veterinarians who have had practice with cattle and are employed by the Swedish Board of Agriculture. The survey was answered by a total of 73% of the Veterinarians. Of the respondents, 73 % use Penicillins as their first choice of drug for treating calves with symptoms of Pneumonia, and as their second choice 64 % use Tetracycline. Supplementary treatment such as NSAID (non-steroidal anti-inflammatory drugs) and/or SAID (steroid anti-inflammatory drugs) are used by 97.5 % of the respondents.

Bakgrund och syfte: Intresset för enteral administrering av probiotika i förebyggandet av infektioner och diarré har på senare tid ökat. Nosokomiala infektioner och diarré är ett stort problem hos intensivvårdpatienter.  Syftet med denna studie var att undersöka hur enteral probiotika påverkar sjukdomsförloppet hos intensivvårdspatienter, med avseende på mortalitet, infektioner totalt, ventilatorassocierad Pneumoni (VAP) och diarré.Metod: En systematisk litteraturstudie med sökning i Pubmed och Cinahl genomfördes med följande Meshtermer; probiotics, lactobacillus, critical illness och intensive care unit. Därefter genomfördes en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier, utförda på vuxna intensivvårdspatienter, där man jämfört patienter som erhållit probiotika med patienter som fått placebo eller annan behandling.Resultat: Totalt 15 studier med sammanlagt 1293 patienter inkluderades. Ingen signifikans med avseenden på mortalitet, infektioner totalt, VAP och diarré kunde utläsas i metaanalysen.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vanligt förekommande problem samt faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården av personer med demens i livets slutskede inom slutenvården. Artikelsökningen i databaserna Cinahl och Medline via PubMed resulterade i inkludering av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att problem med näringsintag och komplikationer som Pneumoni, feber och smärta var vanligt förekommande för personer med demens i livets slutskede. Flera drabbades av trycksår och rörelsehinder som exempelvis sänggrindar och bälten användes ofta. Det fanns brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga.