Det finns stor potential i byggbranschen att förbättra produktionsprocessen på en arbetsplats med hjälp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som är särskilt intressant att studera är det platsgjutna betongbyggandet. Här utförs många olika, men sammanhängande, moment tätt på varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det är därför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med Platsgjuten betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbättra produktionsprocessen är 4D CAD.

EPDM-gummigranulat är ett för Sverige relativt nytt material som fått en snabbt ökad användning inom bland annat anläggningen av utemiljöer. EPDM-gummit (Eten-Propen-Diengummi) som granulatet tillverkas av har flera goda egenskaper som bland annat UV-, värme-, och väderbeständighet, vilket gör granulatet till ett mycket användbart material i utemiljön. Genom sina egenskaper har EPDM-gummigranulat, även kallat gummigranulat, fått ett brett användningsområde i våra utemiljöer och finns dessutom att få i olika utföranden; Platsgjuten markbeläggning, färdiga plattor, fyllnadsmaterial till ex. konstgräs och även i en rad andra varianter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på teknisk och erfarenhetsmässig kunskap om EPDM granulat och med den informationen sammanställa ett underlag kring materialet, då riktad främst till landskapsingenjörer, landskapsarkitekter, projektörer och beställare. Med EPDM-gummigranulatet har nya möjligheter skapats inom projekteringen av utemiljöer där bland annat materialets formbarhet, möjligheten att skapa ett fallskyddsunderlag som även underlättar framkomligheten för funktionshindrande samt potentialen att få materialet i en mängd olika kulörer etcetera gjort att det fått en snabb introduktion som markbeläggning. Formbarheten och de olika kulörerna gör det möjligt att skapa nya spännande, originella och hållbara installationer i såväl utemiljö som innemiljö.

Betonggjutning är ett tungt moment inom byggproduktion och entreprenörer har länge använt betong med flyttillsats för att få en mer lättarbetad betong. Ändå har det krävts långa arbetspass och många tungarbetade moment. Efter lasernivellering, vibrering, slodning och glättning har man kunnat uppnå en yta som nästan är helt jämn. Dock ej så jämn att avjämningsmassa kunnat elimineras för att inte få sviktande parkett eller buktande plastmattor.Självkompakterande betong (SKB), eller vibreringsfri betong som man först kallade den, forskades fram på 80-talet i Japan och dök upp i Sverige i slutet på 90-talet. Det är en betong som innehåller en flyttillsats och en så kallad filler vars gemensamma egenskaper ger en betong som har bibehållen homogenitet samtidigt som den fyller ut formen och omsluter armering endast genom gravitationskraften.

En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sällan både direkta och indirekta störningar för de trafikanter som färdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlängda körsträckor där en alternativ förbifartväg är nödvändig. Ökade emissioner och utsläpp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning på närliggande vägar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.

Stor förvirring råder kring hur lufttätheten ska mätas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhålls vid täthetsprovning av småhus är inte alltid applicerbara på flerbostadshus även om mätenheterna är de samma. Detta föranleder problemställningen för detta examensarbete:Varför och hur kontrolleras lufttätheten i ett flerbostadshus på ett praktiskt tillämpbart sätt, som också gör det möjligt att jämföra resultat från olika objekt?Metoderna som används för att undersöka detta är litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mätmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrån och in.

I Sverige uppförs traditionellt broar platsgjutna men på senare tid har en effektivisering av anläggningsbranschen efterlysts. En angreppspunkt är att industrialisera broprocessen och på så sätt skapa konkurrenskraftiga broalternativ till de traditionella brotyperna. En brotyp som lämpar sig väl för industriell brobyggnad och som slagit igenom internationellt är prefabricerade segmentbroar. 1964 byggdes Choisy-le-Roi i Paris, Frankrike, som den första prefabricerade segmentbron i betong. Såsom namnet antyder är en prefabricerad segmentbro en bro byggd i korta sektioner, benämnda segment.

Examensarbetet handlar huvudsakligen om förtillverkade stabiliserande väggar i betong (prefab). Ett behov av att effektivisera modelleringsarbetet med väggkopplingar i beräkningsmodell utreds i en explorativ studie. Effektiviseringen erhålls med automatiserade algoritmer framtagna utan konventionell programmering. Arbetet vilar på en deskriptiv förstudie om de många steg en konstruktör går igenom i sin process för beräkning (beräkningsgång). Beräkningsgången avhandlas i arbetet och bygger på linjär elastisk global analys baserad på skalteori och finita element metoden (FEM).