Syftet med projektet har varit att skapa en informell institution som erbjuder alla en möjlighet att inte bara ta del av kulturen, utan även själv kunna skapa. Byggnaden rymmer förutom en stor utställningshall både verkstad och ateljéer som är öppna för allmänheten. De olika funktionerna flyter in i varandra utan riktiga avskiljare, bara genom rumshöjd, trappor eller väggens krökning markeras övergången från ett rum till ett annat och leder besökaren genom byggnaden. Hela stadens linjära form förvrängs här av platsens förutsättningar och ljusförhållanden tills alla rum omsluts i en lång, mjuk rörelse av den slutna muren. Jag ville skapa ett system inom vilket öppenheten och den flytande rörelsen kunde rymmas.

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar på bärverksdelarLängsta möjliga spännvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmågaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades.Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. .

SammanfattningEn konstruktör stöter ofta på detaljlösningar i betongkonstruktioner för vanligtåterkommande konstruktionsdelar. Trots att detaljerna ofta är likvärdiga tillutseendet så skiljer sig utformningen på detaljerna. Detta för att den gällandenormen, Eurokod 2, inte specificerar vilken lösning som är den bästa utanlämnar lösningen öppen för konstruktören att tolka. För att arbetet med dessadetaljer ska kunna utföras på ett enhetligt sätt samt för att säkerställa attutformningen sker korrekt enligt gällande norm krävs en tydligberäkningsgång med tillhörande typdetaljer för konstruktören att följa. Syftetmed denna studie har varit att ta fram armeringsutformning för olika slagstypdetaljer av platsgjutna betongkonstruktioner med tillhörandeberäkningsgångar samt hänvisningar till gällande norm.

Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när.Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport.Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär.

Den bostadspolitik som förts de senaste två decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskärna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling på 90-talet har lett till en historiskt låg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhället.Parallellt med detta har stora delar av hyresbeståndet ombildats till bostadsrätter vilket medfört att många relativt billiga hyreslägenheter i äldre fastigheter har försvunnit ur beståndet. Dessa är svåra att ersätta med nyproduktion, då dessa är dyrare.Kärnproblemet är förstås att det är dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken består är det ytterst angeläget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lägenheter med överkomliga hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen på sikt.Vårt förslag består av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten är indelad i två byggnadskroppar som länkas samman via ett system av loftgångar kopplade till ett trapphus. Husen är uppbyggda av volymelement som staplats på en platsgjuten sockel.

Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanläggningar i Sverige är fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner såsom tätkärna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och erosionsskydd. Tätkärnan har en dämmande funktion och utgör därmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. Lämpligtvis är tätkärnan uppbyggd av en finkornig morän. I många fall ansluter tätkärnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebär att betongen utgör det enda tjälskyddet mot tätkärnan. Anslutningen mellan tätkärnan och betongkonstruktionen är av erfarenhet en svaghetszon i en dammanläggning.

För att bibehålla elnätet stabilt är det viktigt för elproducenterna attkunna möta samhällets behov av elkraft. Detta behov varierar beroendepå tid på dygnet och även av årstid. Att kunna samla energi då behovetär lågt, för att sedan utvinna och distribuera energi då behovet ökar ärdärför viktigt. Vattenkraft är en av de energikällor som är enklast attreglera. Denna energi är dessutom relativt miljövänlig.

Regleringsdammen vid Hotagssjön i Jämtland skulle under år 2008 rivas då betongkvalitén var bristfällig och det saknades armering vilket lett till stora sprickor i konstruktionen. Den främsta orsaken till den dåliga kvalitén var betongens förvärrade alkali-kiselsyra-reaktionsskador, så kallade AKR-skador. Vid dammdimensionering tillåts inte eventuellt förekommande förankringsstag medräknas enligt RIDAS, kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (2006). Rivningen av Hotagens regleringsdamm, som ägs av Vattenregleringsföretagen AB, skapade här tillfälle att utreda dessa förankringsstag och bedöma dess tillstånd för att på så sätt skapa en diskussion för framtida dimensioneringsmetoder huruvida förankringsstag får medräknas eller ej. Projektet bedrevs av Vattenfall Research & Development AB och resulterade i detta examensarbete, som finansierades av Elforsk AB.

Detta examensarbete har utförts vid högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska högskolan och i samarbete med Ramböll Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera dagens ytterväggskonstruktioner för framtidens energieffektiva flerbostadshus.  Ytterväggskonstruktionen som är en del i byggnadens klimatskal, har en viktig och betydelsefull funktion för att kunna klara av framtida byggnaders energikrav. För att en väggkonstruktion ska fungera finns det en rad andra påverkande faktorer som måste tas hänsyn till. Därför kommer examensarbetet att fokusera på ytterväggskonstruktioners byggfysikaliska egenskaper såsom lufttäthet, fukt, uppbyggnad och beständighet. För att kunna lösa uppgiften har vi varit i kontakt med åtta olika byggnadsentreprenörer i Stockholmsområdet och utfört studiebesök ute i produktionen. Det finns flera faktorer som styr valet av ytterväggskonstruktion för projektet och på grund av detta finns det en rad olika typer av ytterväggskonstruktioner som används i dagens byggande av flerbostadshus. I vår jämförelse mellan sex olika ytterväggskonstruktioner har vi analyserat byggfysikaliska egenskaper och produktionsmetoder utifrån samma grundparametrar.

Bakgrunden till detta examensarbete är byggföretagens utmaningar med att bedriva byggprojekt där nya och unika objekt skall konstrueras, med många nya förutsättningar och allt som oftast även en ny sammansättning av personalstyrkan. Ett gemensamt behov för dessa byggprojekt är att effektivt kunna hantera en mängd av olika och nya variationer.Oden anläggningsentreprenad AB presenterade ett problem gällande oönskade variationer av produktionstider för betongmonoliter som innefattar mycket repetitiva arbetsmoment. Examensarbetets syfte blev att besvara följande frågor:Vilka är faktorerna som påverkar variationer i produktionstiden vid bygget av betongmonoliter?Vilka är lösningarna till att reducera faktorerna som negativt påverkar produktionstiden?Hur ska de nya lösningarna implementeras?I examensarbetet har teorier kring lean production, lean construction, organisationsförändring och betongkonstruktioner undersökts. Det empiriska materialet har hämtats genom att författaren deltagit i produktionen och fört en fältdagbok över dagliga problem som produktionspersonal påtalat.

Det finns stor potential i byggbranschen att förbättra produktionsprocessen på en arbetsplats med hjälp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som är särskilt intressant att studera är det platsgjutna betongbyggandet. Här utförs många olika, men sammanhängande, moment tätt på varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det är därför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med platsgjuten betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbättra produktionsprocessen är 4D CAD.

För att uppnå god lönsamhet vid produktion av bostäder krävs ett väl fungerande produktionssystem. Ett sätt är att använda sig av industriella metoder där byggnadselement eller volymenheter prefabriceras i fabrik för att sedan sättas samman i fält. Tack vare ökad miljömedvetenhet och en strävan efter att minska energianvändningen har efterfrågan på passivhus ökat på senare tid. Swedehouse International AB (Swedehouse) har anammat detta genom att ha som affärsidé att starta en tillverkning av prefabricerade passivhus i betong, med hög färdigställandegrad som ledord. Denna rapport är en sammanställning av den information som idag finns tillgänglig inom området byggande med industriella metoder.

EPDM-gummigranulat är ett för Sverige relativt nytt material som fått en snabbt ökad användning inom bland annat anläggningen av utemiljöer. EPDM-gummit (Eten-Propen-Diengummi) som granulatet tillverkas av har flera goda egenskaper som bland annat UV-, värme-, och väderbeständighet, vilket gör granulatet till ett mycket användbart material i utemiljön. Genom sina egenskaper har EPDM-gummigranulat, även kallat gummigranulat, fått ett brett användningsområde i våra utemiljöer och finns dessutom att få i olika utföranden; platsgjuten markbeläggning, färdiga plattor, fyllnadsmaterial till ex. konstgräs och även i en rad andra varianter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på teknisk och erfarenhetsmässig kunskap om EPDM granulat och med den informationen sammanställa ett underlag kring materialet, då riktad främst till landskapsingenjörer, landskapsarkitekter, projektörer och beställare. Med EPDM-gummigranulatet har nya möjligheter skapats inom projekteringen av utemiljöer där bland annat materialets formbarhet, möjligheten att skapa ett fallskyddsunderlag som även underlättar framkomligheten för funktionshindrande samt potentialen att få materialet i en mängd olika kulörer etcetera gjort att det fått en snabb introduktion som markbeläggning. Formbarheten och de olika kulörerna gör det möjligt att skapa nya spännande, originella och hållbara installationer i såväl utemiljö som innemiljö.

Finita Element Metoden (FEM) är en numerisk approximativ beräkningsmetod och dess ursprung kan spåras till 1940-talet. Metoden, som under andra halvan av 1900-talet krävde programmeringskunskap och en djup teoretisk förståelse har under det senaste decenniet implementerats i allt användarvänligare mjukvaror. Beräkningsmodeller byggs upp i CAD-liknande miljöer och resultaten kan återges i pedagogisk färgskala. Detta har gjort att beräkningar med hjälp av FEM blir allt vanligare vid dimensionering av betongkonstruktioner.Datorernas utveckling har medfört att allt mer komplicerade modeller kan byggas upp och analyseras. Denna utveckling har väckt ett intresse för att gå från mestadels 2D-beräkningar till fullskaliga 3D-modeller som beskriver hela konstruktioner.Arbetet med denna rapport har utförts i samarbete med konsultföretaget SWECO Infrastructure, som under första halvan av 2011 har detaljprojekterat en vattenkraftstation.

Betonggjutning är ett tungt moment inom byggproduktion och entreprenörer har länge använt betong med flyttillsats för att få en mer lättarbetad betong. Ändå har det krävts långa arbetspass och många tungarbetade moment. Efter lasernivellering, vibrering, slodning och glättning har man kunnat uppnå en yta som nästan är helt jämn. Dock ej så jämn att avjämningsmassa kunnat elimineras för att inte få sviktande parkett eller buktande plastmattor.Självkompakterande betong (SKB), eller vibreringsfri betong som man först kallade den, forskades fram på 80-talet i Japan och dök upp i Sverige i slutet på 90-talet. Det är en betong som innehåller en flyttillsats och en så kallad filler vars gemensamma egenskaper ger en betong som har bibehållen homogenitet samtidigt som den fyller ut formen och omsluter armering endast genom gravitationskraften.