Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rÀtta trÀdet för platsen..

Uppsatsen utgÄr frÄn ett historiematerialistiskt perspektiv för att studera TÄgerup. TÄgerup Àr en stenÄldersboplats i SkÄne, öster om Landskrona. PÄ platsen har det funnits Kongemose- och ErtebÞllekultur. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur sÄg arbetsuppdelningen mellan kvinnor och mÀn ut? Hur var familjerna sammansatta?Finns det nÄgra skillnader mellan hur historiematerialister tolkar arbetsuppdelningen och de sociala relationerna jÀmfört med de arkeologer som har arbetat med TÄgerup?De historiematerialistiska teorierna utgÄr dels frÄn Marx och Engels och dels frÄn arkeologer och antropologer som har vidareutvecklat deras teorier.

`Stort landskap pĂ„ liten yta` Ă€r ett gestaltningsförslag till en askgravplats för Korsbackakyrka i KĂ€vlinge. LĂ„ga former blev en givande lösning för att inte pĂ„verka kyrkogĂ„rdens hela samanhĂ„llna karaktĂ€r och för att inte skapa obalans i kyrkogĂ„rdsrummet. Med ett vattenarrangemang och prasslande bambu, vill jag kamouflera yttre ljud och aktivitet och bidra till en mer meditativ plats. Jag ville inte bara skapa en gravplats Ă„t de avlidna utan ett landskap för de efterlevande. Med inspiration hĂ€mtat frĂ„n den japanska stentrĂ€dgĂ„rdana fick smĂ„ gravstenar bli till klippor och öar. Och istĂ€llet för polerade stenar uppradade i kvarter, en del av en helhet i ett stenlandskap. ur dagboken den 10,13 april, 2012 Askgravplatser ligger ofta samlade i mindre omrĂ„den eller kvarter pĂ„ kyrkogĂ„rden och upplĂ„ts med gravrĂ€tt. Dessa platser markeras med en sten och det finns ofta strikta regler om hur pyntning och plantering fĂ„r ske. Oftast kan tvĂ„ eller flera urnor begravas under samma sten och det ska finnas möjlighet till att tĂ€nda ett ljus vid graven. Efter platsbesök och öppet samtal med kyrkogĂ„rdsvaktmĂ€stare Johan Solstad och mailkorrespondens med Kyrkoherde Mats Andersson-Risberg togs den hĂ€r behovslistan fram. ? Askgravplatsen ska hĂ„lla cirka 40 gravplatsen och cirka 26-27 gravstenar (Äkta makar ska kunna begravas under samma sten.

Projektet Àr ett förslag till utyggnad av VÀsterÄs centrum ner mot vattnet pÄ gammal hamnmark. MÄlet var att skapa en vision för platsen som skulle vara tillfredstÀllande för byggherren, kommunen, bostadsköparen, företagaren och invÄnarna i VÀsterÄs..

Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet av denna.

Syftet med arbetet har varit att genom undersökning av denna klassicistiskt inspirerade tidsperiod vÀlja ut lÀmpliga vÀxter för att ta fram förslag för hur man skulle kunna skapa en miljö med historisk karaktÀr kring Gula magasinet i NÀvekvarn. I denna process har jag studerat litteratur om sÄdana vÀxter och annat material som skulle kunna anvÀndas för att sÀtta en stilriktig karaktÀr pÄ miljön. Jag har Àven gjort en undersökning kring bruksorten NÀvekvarn och om Gula magasinet och kortfattat sammanstÀllt detta. I min undersökning har jag besökt NÀvekvarn och Sörmlands museum för att hitta den lokala information som finns om platsen. Jag har Àven tagit bilder pÄ platsen och samtalat med boende och verksamma i NÀvekvarn för att fÄ veta vad de har för syn pÄ magasinet, hur det har och kommer att anvÀndas i framtiden.

Kombinerad sim- och sporthall belÀgen i sydligaste delen av Mellanbergsparken pÄ grÀnsen mellan HÀgerstensÄsen och VÀstertorp i sydvÀstra Stockholm. Projektet handlar dels om anlÀggningens placering och roll i sin kontext - i förhÄllande till den befintliga centrumbildningen kring HÀgerstensÄsen med dess tidstypiska form och struktur. I förhÄllande till parkmiljön i Mellanbergsparken och dess funktioner samt parkmiljön i ett större sammanhang. Samt i förhÄllande till strÄken pÄ och i nÀrheten av platsen, dÀribland inte minst den hÄrt trafikerade SödertÀljevÀgen och de problem och möjligheter som detta medför. Dels om anlÀggningens egna inre logik, de krav som stÀlls  pÄ en modern, tillgÀnglig anlÀggning av detta slag och sambandet mellan de olika aktivitetsslagen inom byggnaden och de eventuella synergier som kan uppstÄ som resultat av detta. Samt hur verksamheterna inne i anlÀggningen samverkar med platsen och dess förutsÀttningar för att generera lokalisering, tematiska samband mellan inne och ute och utformning av allt frÄn bÀrande system till detaljer. .

FörÀndringar pÄgÄr stÀndigt i samhÀllet och Àr beroende av mÄnga olika processer. SÄ Àr Àven fallet lÀngs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsomrÄde och stora omrÄden togs i ansprÄk för fritidsbebyggelse. Idag Àr bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta stÀller nya krav pÄ bÄde miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

Studien har tagit reda pÄ vilket av direktsÀnda- eller inspelade nyhetsinslag som Àr mest trovÀrdig hos mottagaren. För att ta reda pÄ svaret producerades tvÄ stycken nyhetsinslag som innehöll exakt samma information. De handlade om att Facebook bygger nya serverhallar i LuleÄ. Inslaget som skulle likna ett direktsÀnt inslag, spelades in pÄ platsen dÀr Facebook bygger serverhallarna. Projektansvarige blev intervjuad pÄ platsen.

Jag Àr född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skÀrgÄrd. Jag har alltid vistats mycket i skÀrgÄrden bÄde kring platsen dÀr jag vÀxte upp men Àven runtom i hela skÀrgÄrden dÄ jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skÀrgÄrd Àr dÀr mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgÄr ifrÄn mig sjÀlv och platsen dÀr jag kommer ifrÄn och som har format mig.Stockholms skÀrgÄrd har dessutom förutom ett fantastiskt och i mÄnga fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mÀngd historia och nÀrheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet.

Stadsodling och förtÀtning Àr tvÄ högst aktuella Àmnen idag inom hÄllbar stadsutveckling som har fÄtt och fÄr allt mer uppmÀrksamhet inom politiken och olika medier pÄ senaste. Dessa Àmnen Àr nÀra kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för mÀnniska och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet Àr att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema pÄ en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskÀlla anvÀnds fruktlunden som svar pÄ odlingstemat. Huvudfokus ligger pÄ parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehÄlla och vilket vÀxtmaterial som kan vara lÀmpligt. Arbetet grundar sig pÄ litteraturstudier inom ovan nÀmnda bakgrundsomrÄden.

Det hÀr examensarbetet handlar om minneslundar för sÀllskapsdjur. Arbetet syftar till att ge en ny, förbÀttrad gestaltning av en befintlig minneslund men ocksÄ till att ta reda pÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ vid gestaltning av liknande platser. Jag har genom en kunskapsinventering sammanstÀllt en rad viktiga punkter. Kunskapsinventeringen bygger pÄ litteraturstudier,samtal samt studiebesök.Den valda platsen för gestaltningsförslaget ligger i Falun. Jaghörde talas om den hÀr platsen och att den inte var helt uppskattad och det var dÀrför jag valde det hÀr Àmnet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kvalitéer frÄn hÀlsotrÀdgÄrdar som skulle kunna tillÀmpas pÄ Stora Torget i centrala Uppsala för att dÀmpa stress och möjliggöra ÄterhÀmtning för stadens invÄnare. I denna uppsats belyser jag problematiken kring mÀnniskors psykiska ohÀlsa och det faktum att stress idag kan klassas som en folksjukdom i Sverige. Arbetets syfte har lett fram till en frÄgestÀllning som fungerat som utgÄngspunkt och mÄlet har varit att besvara denna. För att besvara denna frÄga och finna de stressdÀmpande kvalitéerna studerades litteratur frÀmst inom Àmnena miljöpsykologi och hÀlsotrÀdgÄrdars utformning. Litteraturen kompletterades med egna platsbesök vid tvÄ hÀlsotrÀdgÄrdar och samtal med personer som Àr verksamma vid dessa platser. Metoderna platsbesök och samtal anvÀndes för att fÄ mer kunskap om trÀdgÄrdarnas utformning och vilka kvalitéer de innehÄller som kan dÀmpa stress. Det jag fann i litteratur och genom de samtal jag genomförde överrensstÀmde till stor del och dÀrmed kan tillförlitligheten hos dessa metoder ses som god.

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.