Gaturummet utgör nÄgra av stÀdernas viktigaste delar. Det Àr offentliga platser som ska vara öppna och vÀlkomnande för alla. Trots detta ekar vÄra gaturum i stadskÀrnorna ofta tomma. MÄnga av dem Àr inget annat Àn trÄkiga transportstrÀckor. Denna studie undersöker och utvÀrderar hur ett gaturum i en stadskÀrna fungerar och upplevs.

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbÀttra Drottningtorgets kvaliteter ur frÀmst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rÄdande problematiken och förutsÀttningarna pÄ platsen samt med bakgrund av teoretiska utgÄngspunkter. Arbetet inleds med teorier frÄn respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsÀtter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlÀgsna den rÄdande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsÀttningar som diskuterats. I förslaget har stor hÀnsyn tagits till mÀnniskors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahÄlla gröna omrÄden för rekreation..

I denna uppsats sÄ undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkÀtundersökning har jag fÄtt en inblick i hur mina respondenter kÀnner inför dessa Àmnen. Jag undrar om det finns platser i staden dÀr invÄnarna kan trÀffas och föra att gott samtal och om de kÀnner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet anvÀnder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstÄ rummets tillblivelse med hjÀlp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den förestÀllda platsen. Jag har Àven anvÀnt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.

Detta examensarbete undersöker om det finns argument för att utforma nya mönster för linjeavvattningsgaller. I uppsatsens första del redovisas observationer kring hur de ser ut idag. DÀrefter undersöks genom litteraturstudier, plats- och studiebesök om det finns teorier som stödjer hypotesen att mönstret pÄ linjeavvattningens galler kan bidra till upplevelsen av en plats. Slutsatsen dras att upplevelsen skulle kunna fördjupas genom ny utformning av linjeavvattningsgaller som ger platsen starkare karaktÀr och identitet. TillgÀnglig litteratur stödjer min hypotes att i de fall linjeavvattning ingÄr i platsens utrustning skulle sÄdan utformning kunna bidra till den totala upplevelsen av en plats. Jag vill med detta arbete visa hur det kan ske. Under studiernas gÄng framtrÀdde samtidigt fler argument rörande det faktum att om strÄk Àr utformade med individuella sÀrdrag sÄ Àr det lÀttare att kÀnna sig hemma, orientera sig kring dem och att kunna referera till platsen.

Projektet ger ett förslag pÄ en tillbyggnad till National Museum i Stockholm. Tillbyggnaden rymmer konserveringsateljéer, magasin och kontor. Projektet behandlar förutom programmet ocksÄ en parkplanering och förslag pÄ utformning av kustlinjen pÄ Blasieholmen. UtgÄngspunkten i projektet har varit att ett Nobel Centrum ska byggas pÄ östra Blasieholmen, och att det dÄ inte blir mycket plats över till parken. Byggnaden och parken har formats av detta, och försöker skapa starka kvaliteter bÄde för stadsrummet och för de anstÀllda och besökande pÄ National Museum.

Academica Àr ett stadsbyggnadsförslag för omrÄdet lÀngs ValhallavÀgens östra del mellan Roslagstull och korsningen ValhallavÀgen/Odengatan. Bakom förslaget stÄr StockholmsbyggmÀstarna och Utopia Arkitekter. Platsen har identifierats av Stockholmsstad som stÀller sig positiva till att utvecklaomrÄdet. I samband med NorraLÀnkens fÀrdigstÀllande Är 2015 förvÀntas trafikmÀngden minska och transport av farligt gods kommer inte lÀngre att tillÄtas pÄ ValhallavÀgen. Detta kommer att göra det möjligt att utveckla omrÄdet och inte minst att bebygga det med bostÀder.

Detta examensarbete handlar om att ge ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala, med hÀnsyn till det sublima. Valet baseras pÄ intresset för gestaltning samt viljan att uppmÀrksamma och skapa funktion pÄ det centralt belÀgna platsen. För mig kÀnns Odinslund sublim och kÀnsloladdad i och med den starka kulturhistorian samt att platsen karaktÀriseras av trÀdrader som bildar en pelarsal. Genom inventeringar och analyser ökar förstÄelsen för platsen. Ett program, visioner samt ett koncept utvecklas, vilket vidare resulterar i ett gestaltningsförslag med hÀnsyn till den sublima aspekten. Syftet med examensarbetet Àr att ge ett gestaltningsförslag för Odinslund.

Metoder och system för mÀtteknik fÄr en allt större betydelse för moderna tillverkningsföretag. Allt fler företag har insett det strategiska vÀrdet av en förbÀttrad kvalitetsuppföljning för att minimera kostnader pÄ grund av kvalitetsbrist. Syftet med denna rapport Àr att ta fram en strategi för standardisering av kontrollmÀtningen vid den nya typ av mÀtplats, en Q-plats, som stÀllts upp inom avdelning DXMH vid Scania Transmission. Q-platsen ger möjligheter för operatörerna att i större grad sjÀlva genomföra kontrollmÀtningen i nÀrheten av produktionslinjen. I rapporten analyseras först Q-platsens funktion utifrÄn en studie av Scania Transmission DX, dessutom redovisas fallstudier pÄ andra avdelningar inom Scania och vid andra tillverkningsföretag.

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvÀrden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli vÀlbesökta. Handelshamnen i Karlskrona Àr en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstrÄk lÀngs med kajen har dÀrför potential att bli vÀlbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsomrÄde pÄ platsen. Examensarbetet ger förslag pÄ en utformning av bostÀder lÀngs med Handelshamnen samt Àven hur de lokala- och globala korrrelationsvÀrdena pÄ platsen kan höjas för att bidra till ett vÀlbesökt promenadstrÄk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förvÀntade ökade andelen gÄngtrafikanten lÀngs med kajkanten..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förstĂ„else av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges pĂ„ skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv pĂ„ platsen. De kulturarv som analyseras Ă€r Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.  KĂ€llmaterialet bestĂ„r av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. HĂ€r tolkas bĂ„de den text och de bilder som finns pĂ„ skyltarna.  Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det Ă€r möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstĂ„s dels för den effekt en skylt Ă„stadkommer. Vidare anvĂ€nds skyltarna för att belysa det som Ă€r unikt för den specifika platsen, informationen som finns pĂ„visar vad som Ă€r viktigt för besökaren att se.

Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rÀtta trÀdet för platsen..

Klassisk service managementteori betonar vikten av en god relation mellan företag och gÀst för att skapa vÀrde i utförd tjÀnst. Vi menar att verkligheten Àr mer komplex Àr sÄ och att ytterligare en dimension bör lÀggas till i vÀrdeskapande processen. Vi redovisar denna komplexitet genom en teoretisk skiss, dÀr tre komponenter, plats, gÀst och företag tillsammans skapar upplevelserummet. En plats utvecklas genom de tillgÀngliga tillgÄngarna, förestÀllningar och utförda handlingar som finns pÄ platsen. För att företag ska kunna anvÀnda sig av platsen i sina upplevelseerbjudanden mÄste de först uppskatta deras vÀrde samt bli varse om gÀsternas efterfrÄga.

Detta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som Äterger platsens historia i en besökstrÀdgÄrd. DÄtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfÀlliga trÀdgÄrdsinstallationer.Arbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hÀnsyn Àr tagen till bestÀllarens tankar och önskemÄl. Platsen som jag utgÄtt frÄn under arbetet Àr en HÀlsingegÄrd med anor frÄn 1700-talet.Avgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgÄ.

3Det hĂ€r examensarbetet syftar till att undersöka ett fenomen som uppstĂ„r nĂ€r offentliga ytor Ă€r i privat Ă€go och dĂ€r intentionen med platsen Ă€r att stĂ€rka ett varumĂ€rke. Ämnet, som Ă€r mycket sparsamt beskrivet i samband med landskapsarkitektur, undersöks genom ett antal platser som har en privat Ă€gare eller donator och som Ă€r tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten likt en offentlig yta. Exemplen hĂ€mtas frĂ„n artiklar och böcker och kompletteras med ett par platsbesök. Uppsatsen syftar Ă€ven till raffinera nomenklaturen kring Ă€mnet och i och med detta lĂ€ggs grunden för definitionen av ett brandspace. UtifrĂ„n de presenterade exemplen problematiseras och diskuteras konsekvenserna av brandspaces och privatĂ€gda offentliga ytor utifrĂ„n ett designer-, planerar- och brukarperspektiv..

Den hÀr uppsatsen försöker besvara frÄgan om hur man kan förmedla kÀnslor, tankar och stÀmningar till mÀnniskor med trÀdgÄrden som medium. Uppsatsen söker Àven svar pÄ om man specifikt kan designa gröna miljöer som riktar sig till mÀnniskor som gÄr igenom ett sorgearbete. HÀr ges exempel pÄ flera olika designteorier och olika sÀtt att tÀnka kring hur man skapar meningsfulla landskap. DÀrefter presenteras forskning kring hur mÀnniskor tar sig igenom ett sorgearbete och bemöter kÀnslor av sorg. Uppsatsen tar Àven upp Appelton?s teorier kring habitat och prospect/refuge och hur mÀnniskan förhÄller sig till rummet. Vad som avgör vÄr kÀnsla av trygghet och de underliggande mönstren i hur vi lÀser av vÄr omgivning. I den avslutande delen av litteraturstudien gÄr jag nÀrmare in pÄ hur man kan skapa helande miljöer för mÀnniskor som genomgÄr ett sorgearbete. I uppsatsen ingÄr Àven tvÄ utformningsförslag som Àr baserade pÄ den tidigare genomgÄngna litteraturen kring hur man skapar trygga och helande miljöer.