Titel: Tankefigurer som framstĂ€lls i media om Strömsunds kommun ? En ideologikritisk textanalysNivĂ„: C-uppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoĂ€ngFörfattare: Emelie HolterHandledare: Eva ÅsĂ©n EkstrandExaminator: Mathias SylwanSyfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds kommun Ă€r stort och det Ă€r viktigt att vĂ€nda denna negativa befolkningstrend för att kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund Ă€r det intressant att undersöka vilka tankefigurer Östersunds-Posten och LĂ€nstidningen Östersund framstĂ€ller och presenterar av Strömsunds kommun.ForskningsfrĂ„ga: Vilka tankefigurer framstĂ€ller och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds kommun?Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys.Empiri: 6 artiklar fĂ„n Östersunds-Posten och 6 artiklar frĂ„n LĂ€nstidningen Östersund.Slutsats: Sammanfattningen av denna analys Ă€r att ÖP och LT framstĂ€ller frĂ€mst negativa tankefigurer om Strömsunds kommun som i slutĂ€ndan kanske kan pĂ„verka kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invĂ„narna sjĂ€lva och andra ser pĂ„ kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlĂ€gsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstĂ€derna, samt landsbygden i sig som tankefigur.

AllmÀnna fotbollsstadion Àr ett arkitektoniskt manifest som undersöker AllmÀnna Idrottsklubbens roll i samhÀllet som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet Àr dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltÄg inom gÄngavstÄnd.  AllmÀnna fotbollsstadion bevarar och förstÀrker kulturella vÀrderingar och ideal genom att betona frÄgor som Àr viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgrÀs och betong. AllmÀnna fotbollsstadion Àr utformad efter platsens förutsÀttningar och förstÀrker nÀromrÄdet genom sin mÄngsidighet och breda funktion.

Examensarbetet Utomhuspedagogik för andrasprÄksinlÀrning Àr en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ lÀrare och tvÄ naturpedagoger. Det har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Dessa har alla medverkat i utbildningsprogrammet Aktiva Ute dÀr ungdomar i Äldrarna 16-19 Är gÄr en naturvÀgledarutbildning. HÀlften av ungdomarna har svenska som andrasprÄk. Enligt litteraturen sÄ lÀr sig elever sprÄk genom samspel med andra kompetenta samarbetspartners.

Varför tillfÀllig landskapsarkitektur?Jag var nyfiken pÄ vad det innebÀr och det var inget som hade nÀmnts under utbildningen utan det var nÄgot som jag sjÀlv hade kommit i kontakt med via hemsidor, böcker och magasin. Jag var nyfiken pÄ vad det kunde vara samtidigt som jag trodde att det var nÄgot som kunde genom föras ganska snabbt och enkelt. Steget frÄn idé till nÄgot fÀrdigt var betydligt kortare Àn vid ett traditionellt landskapsarkitekturprojekt.Ju mer jag lÀrde mig och gick in i projektet desto mer upptÀckte jag att de oÀndliga möjligheter som jag först trodde mig se i verkligheten var nÄgot helt annat. Exempelvis begrÀnsningarna som de rent ekonomiska, eller att markÀgaren ska godkÀnna ens idé eller frÄgor om hÄllbarhet och sÀkerhet i det offentliga rummet.Det som hade attraherat mig i de flesta av de projekt jag tittat pÄ var bland annat en tillsynes frihet i dem.

NÀr landskapsarkitekter arbetar med vÀxtgestaltning Àr det olika nyanser av grönt som utgör den huvudsakliga fÀrgskalan. För att skapa ytterligare en dimension till platsen under blomningssÀsongen kan rÀtt val av geofyter, lök- och knölvÀxter, bli ett bra komplement till det gröna. Detta för att geofyter kan bidra med en ofta fÀrgrik blomning och dessutom förlÀnga blomningssÀsongen. Flera fÀrgteorier tyder pÄ att tvÄ blomfÀrger utöver grönt bildar harmoniska planteringar. Genom att anvÀnda fakta och teorier om fÀrger undersöker detta arbete hur en trÀdgÄrd med befintliga trÀd, buskar och perenner kan gestaltas med ett tillÀgg av geofyter.

I denna studie intervjuades fem gymnasielÀrare i naturvetenskapliga Àmnen kring att undervisa och lÀra utanför klassrummet. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr; Varför skall man undervisa och lÀra utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lÀrare var positiva till att anvÀnda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillrÀckligt mycket. Fördelar som dessa lÀrare kunde se med att vÀlja att ha undervisning pÄ en annan plats Àn klassrummet var att det gav en bÀttre verklighetsanknytning, var lÀttare att arbeta Àmnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lÀra, och slutligen att det förbÀttrar sociala interaktioner mellan sÄvÀl elever som mellan elever och lÀrare. De hinder eller nackdelar lÀrarna kunde se med att anvÀnda sig av undervisning pÄ en annan plats Àn i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmÀssiga och schemamÀssiga problem men de var Àven en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktÀren pÄ de naturvetenskapliga Àmnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lÀrarna inte kÀnde sig trygga och bekvÀma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska lÀge, vÀder, transport, riskbedömningar, saknat lÀrarsamarbete och saknad av lÀmpliga lÀromiljöer utanför klassrummet uttrycktes ocksÄ vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie Àr den lÄga följsamhet som Äterfinns hos diabetespatienter bÄde i Sverige och pÄ andra stÀllen i vÀrlden, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mÀter sin blodglukos regelbundet. Flera studier pÄ Ànnet har kommit fram till att det krÀvs framförallt bÀttre anpassning till individuella behov nÀr det gÀller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt pÄ metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgÄng av Àmnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat pÄ A IC vÀrden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbÀttra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhÄllanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka temporÀr gestaltning pÄ musikfestivaler med utgÄngspunkt i Peace & Love-festivalen. Vid tillfÀlliga evenemang Àr det viktigt att estetik och funktion gÄr att förena, vilket landskapsarkitekter stÀndigt övas i. Genom en litteraturstudie och samtal med företrÀdare för Peace & Love-festivalen gjordes en undersökning. Litteraturen berörde musikfestivaler ur olika vinklar. Uppsatsen avgrÀnsades till att frÀmst beröra gestaltningen i mellanrummen mellan scener och större tÀlt. Litteraturstudien och samtalen med företrÀdarna lÄg som grund för ett program.

Det utbredda slentriantÀnkandet i vÄr bransch ligger till grund för mÄnga tveksamma, och dyra lösningar. Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera pÄ varför. Att tÀnka sjÀlv, ifrÄgasÀtta, och utveckla sin kunskap inom ett givet omrÄde Àr den enskilt viktigaste förmÄgan vi har. NÀr det kritiska tÀnkandet försvinner och ersÀtts med jakt pÄ större ekonomiska vinster och ointresse Àr branschen ute pÄ hal is. DÀrför anser jag att det extra viktigt att sjÀlv försöka ta reda pÄ varför vÀxter fungerar, utvecklar och etablerar sig sÄ olika beroende pÄ vÀxtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering, och ekologiska bakgrund, förklarar pÄ ett bra sÀtt sambandet mellan vÀxtens konkurrenssförmÄga och dess vÀxtplats. Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för resultatdelen och diskussionen.

NÀr ett barn fÄr diagnosen leukemi Àr det de flesta förÀldrars mardröm. Som förÀlder vill man in i det sista hÄlla hoppet levande, men i var fjÀrde familj intrÀffar det otÀnkbara. Hela barnets sjukdomsförlopp innebÀr för förÀldrarna en förÀndrad livsvÀrld och ett outhÀrdligt lidande. Trots den vÀrsta smÀrtan lyfts positiva hÀndelser fram som belyser att förÀldrarna kan kÀnna hopp och glÀdje Àven nÀr det Àr som tyngst. För att som sjuksköterska kunna hjÀlpa förÀldrarna att uthÀrda sorgen Àr det viktigt att skapa kunskap om de kÀnslor och reaktioner som förÀldrarna kan uppleva.

The main purpose of this master thesis is to give the reader a picture of the experience of art and of its room in the public libraries, but above all to examine the phenomenon temporary art exhibitions in public libraries in the county of Östergötland. The study is limited to a specific activity of art, namely temporary exhibitions in libraries. Geographically, the investigation is limited to the public libraries and their branch libraries in Östergötland. Time concentrates on the present situation in 2000 and 2001. Methodologies are partly observations in some libraries, partly qualitative questionnaires to all primary libraries and their affiliates in Östergötland.

I Göteborg pÄgÄr planeringen för en ny tÄgtunnel som ska binda samman pendeltÄgstrafiken tillgenomgÄende linjer. VÀstlÀnken, som den kallas, gÄr under centrala staden och tvÄ nyastationslÀgen ska etableras. Trafikplaneringen har en viktig social dimension som inte alltiduppmÀrksammas i tillrÀckligt stor utstrÀckning. Infrastrukturella förÀndringar pÄverkar livet istaden, samt hur platser anvÀnds och uppfattas. I Sverige finns inget lagkrav pÄ att kartlÀgga socialakonsekvenser av ingrepp och projekt, nÄgot som dÀremot gÀller för miljökonsekvenser.

Alla vindkraftsetableringar föregĂ„s av en projekteringsfas dĂ€r den tĂ€nkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstĂ„nd ska sökas och beviljas. Detta Ă€r en kostsam process som tar flera Ă„r och det Ă€r inte ovanligt att projekteringar lĂ€ggs ner och en etablering uteblir, vilket Ă€ven gör att projekteringen blir riskfylld. MĂ„lsĂ€ttningen med detta arbete Ă€r att göra en förundersökning som utreder vilka förutsĂ€ttningar Åsberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlĂ€tta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgĂ„tt ifrĂ„n en initial utvĂ€rdering som gjorts vid ett tidigare tillfĂ€lle och utöver detta har Ă€ven frĂ„gor relevanta för en projektering stĂ€llts. För att kunna besvara frĂ„gorna har inom branschen vanligen anvĂ€nda metoder i största möjliga mĂ„n anvĂ€nts.

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmÄga i inglasade miljöer. Hur det Àr möjligt att anvÀnda dagsljuset i samverkan med vÀxtlighet samt fÀrg, form och textur hos miljöns fysiska element för att pÄverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum Àr pÄtagligt nÀrvarande, nÄgot som inte gÄr att ta pÄ men pÄ samma gÄng kan dess strÄlar ibland uppfattas nÀrmast som materia. Ljuset Àr variationsrikt och en avgörande förutsÀttning för visuell gestaltning. I det hÀr arbetet har jag fÄtt anvÀnda mig av synsinnet som ett mÀtinstrument genom att visuellt utvÀrdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i nÄgra inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har Àven kvantitativa mÀtningar av ljusets styrka gjorts.

Stadsodling Àr ett vagt men alltmer aktuellt begrepp i dagens vÀxande stÀder. Det anses ofta ha ett socialt och ekologiskt vÀrde för de som odlar. Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om stadsodlingen, genom sin utformning, Àven kan tillfredsstÀlla de stadsinvÄnare som inte odlar eller Àter av det odlade. Genom en litteraturstudie presenteras, undersöks och jÀmförs flera teoretikers och forskares idéer om vad offentliga rum som parker och torg bör innehÄlla för att mÀnniskor ska vistas, mÄ bra och mötas pÄ platsen. MÄlet Àr att skapa ett underlag för vidare studier i parkers och offentliga ytors miljöpsykologiska vÀrden som i sin tur kan inge ett mervÀrde av kommande stadsodlingsprojekt.