Parkbiblioteket Detta examensprojekt Àr tÀnkt att ge Högalidsparken i Stockholm och de boende i staden en ny plats att finna information pÄ, samtidigt som platsen fÄr en ny koppling mellan gatan och parken dÄ grÀnsen utgörs av en bergskÀrning idag, och denna Àr idag planerad att ge plats för nya bostÀder. Utformningen av mitt bibliotek Àr förenklat sett en rampförbunden terrasserad plan som tar besökarna pÄ en vandring upp till den översta nivÄn dÀr gÄngvÀgar passerar förbi och leder vidare till andra delar av Södermalm. Byggnaden hÀngs delvis in i berget med bergsförankringsstag och byggnadskropparna tÀcks utvÀndigt med falsad skivtÀckning av zinkplÄt. Programmet innefattar Àven ett mindre café som fungerar som mötesplats mitt bland böcker, studieplatser och sökdatorer..

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst pÄ fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks Àr alla belÀgna pÄ landsbygden eller i mindre samhÀllen i Sverige. Dessa Àr BjurbÀcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frÄgor som stÀlls till materialet Àr: Vilken konst Àr det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel anvÀnder man sig av, och vem vÀnder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsÀtt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön dÀr konsthallen och galleriet Àr belÀgen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik Àr upplagd pÄ hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg sÄ som de anvÀnds i metoden retorikanalys.

SlÀnten Àr en byggnad som innehÄller tvÄ olika lager, ett privatare mer skyddat i form av förskolan och ett offentligt lager i form av danslokaler,restaurang och ett parkdÀck pÄ taket. Platsen Àr vald eftersom Àven den innehÄller tvÄ tydliga lager i olika höjdnivÄer. Ett trafikseparerat cykeloch gÄngstrÄk dÀr man nÀstan utan att passera en enda gata kan nÄ ÀndÄ fram till medborgarplatsen, det andra lagret Àr ca 5 meter ovanförstrÄket i form av den hÄrt trafikerade ringvÀgen. Konceptet utgÄr ifrÄn att synkronisera platsens förutsÀttningar med programmet och skapa en intressant dynamik mellan tvÄ egentligen oberoende programdelar. Byggnaden Àr ocksÄ tÀnkt att aktivera och stÀrka entren till Tanto bÄde vid Zinkens vÀg och vid ringvÀgen..

SÀsongsbegreppet anvÀnds flitigt i dagens kommunikation. SÀsong har gÄtt frÄn att vara en sjÀlvklarhet till att bli en av de starkast vÀxande trenderna i Sverige. I detta arbete undersöks instÀllningen till sÀsong hos aktörer (producenter, detaljister, grossister och övriga parter), lÀngs den svenska vÀrdekedjan för frukt och grönsaker. Skillnader i definitioner och anvÀndning av begreppet kan leda till missförstÄnd och misstolkningar mellan de olika leden i vÀrdekedjan. Begreppet sÀsong anvÀnds i dagens samhÀlle i flera olika sammanhang, bÄde med miljö, hÀlsa och i marknadsföringssyfte. Det Àr tydligt att sÀsong har en central plats i kommunikationen men vad som Àr mindre tydligt Àr att samma ord anvÀnds i flera sammanhang men innebörden kan skilja sig markant Ät. Undersökningen bygger pÄ Critical Incident Technique som ger respondenten möjlighet att uttrycka sig med sina egna ord vilket ger innehÄllsrika svar dÀr bÄde svaren och berÀttelserna ger information. Resultatet bygger pÄ enkÀter som skickades ut via e-­?post till representanter för alla led i vÀrdekedjan.

Att problematisera hur uppfattningen om machokultur pÄverkar unga mÀns maskuliniteter? Vad Àr unga mÀns uppfattningar och erfarenheter av machokultur?? Upplever unga mÀn att machokultur har en pÄverkan pÄ formandet av maskuliniteten?Det tillÀmpas kvalitativ metod i studien. Empirin som samlas in bestÄr av texter skrivna pÄInstagramkontot Machokulturen samt tankar och Äsikter frÄn tre fokusgruppsintervjuer medmÀn mellan 20-30 Är. Empirin presenteras och analyseras med hjÀlp av narrativanalys.Resultatet i studien visar att uppfattningen om machokultur pÄverkar maskuliniteter beroendepÄ var en man stÄr i genushierarkin inom hegemonisk maskulinitet. Platsen i hierarkin avgörom en man fÄr ingÄ i homosocialitet och machokultur..

Larminstruktioner anvÀnds av vÀktare dÄ de ska Äka pÄ larmutryckning. En larminstruktion Àr ett papper innehÄllande information som kan vara viktigt för vÀktaren vid en larmutryckning, exempelvis kundens adress, koder och vÀgbeskrivning. Det Àr viktigt att dessa Àr lÀtta att förstÄ eftersom vÀktaren bör infinna sig pÄ platsen sÄ fort som möjligt efter att ett larm utlöst. Rapporten beskriver hur studien av företaget Securitas larminstruktioner har gÄtt till för att som slutligt mÄl ta fram en ny mall för larminstruktionerna. Undersökningen gjordes utifrÄn ett kognitivt och mÀnniska-dator interaktions (MDI) perspektiv och metoder som anvÀndes var heuristisk utvÀrdering och intervju.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. MÄnga stÀder och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det hÀr examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det Àr som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag nÀrmare pÄ ett avvecklat industriomrÄde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design frÀmja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgÄngsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i stÀder. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igÄng ordentligt.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gÄ till, med BorÄs kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehÄller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gÀller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgÄr frÄn Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrÄn begreppen uttryck och innehÄll med fokus pÄ hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar Àven perspektiv pÄ platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrÄn Christian Norberg-Schulz teorier..

Att ha lojala kunder Àr nÄgot att strÀva efter. Men vad gör en kund lojal? Den har studien försöker att ta reda pÄ det genom att intervjua tio olika svenska personer för att fÄ deras syn pÄ lojalitet som fenomen och vad det innebÀr att vara en lojalkund för dem. Slutsatsen Àr att kundlojalitet Àr en relevant term men nÀr det kom till att vara lojal visade det sig att de flesta av respondenterna inte var lojala, Àven om de hade ett lojalt beteende. En av de viktigaste faktorerna för deras köpbeteende var den geografiska platsen affÀren lÄg pÄ i förhÄllande till deras eget boende.

Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .

BAKGRUND:Var skolledare vÀljer att förlÀgga skolans avslutningar vid terminsuppehÄllen kan hÀrledas till vissa pÄverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor mÄste förhÄlla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rÀttsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering Àr ledaren för den enskilda skolan Älagd att i högre grad fatta egna beslut Àn vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har lÀnge fungerat som en maktfaktor betrÀffande den svenska skolgÄngen. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgÄtt har dock kyrkans inflytande minskat markant.

För att locka nya invÄnare och turister strÀvar mÄnga stÀder efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invÄnare i Uppsala och företrÀdare för trÀdgÄrdar och parker i staden. Parken Àr betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktÀr Ät staden. Parken har Àven betydelse för individens upplevelse av staden beroende pÄ hennes förestÀllningar om parken. Detta kan bero pÄ parkens tillgÀnglighet och attraktivitet och Àven pÄ hur stor kunskap om platsen man har.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.