We are surrounded by sounds. There is always something that makes a sound: a breeze through the leaves, traffic on a distance or your own blood rushing through your veins. Human will always be surrounded by sounds which makes it an important part of our lives. Therefore the sound should have a big influence on how we perceive our surroundings and interpret our world. This essay inquires into what sounds can mean to an open space and urban spaces.

Genom vĂ„rt arbete om miljöbrottslighet har vi visat pĂ„ de problem och svĂ„righeter som upptrĂ€der vid utredningar om miljöbrottslighet. Detta har vi gjort genom att intervjua Ă„klagare, poliser samt representanter ifrĂ„n tillsynsmyndigheterna som Ă€r aktiva pĂ„ fĂ€ltet, samt satt oss in i litteratur som Ă€r inriktad pĂ„ miljöbrottslighet. Vi har inom miljölagstiftningen huvudsakligen hĂ„llit oss i Miljöbalkens 29, 30 kapitel. Denna miljöbalk togs i bruk Ă„r 1999 och har drastiskt pĂ„verkat brottsstatistiken inom miljöbrottslighetens omrĂ„de. AnmĂ€lda brott mot miljöbalken har dubblerats bĂ„de i Örebro och pĂ„ ett nationellt plan.

Cirkus Cirkör Ă€r en nycirkusgrupp som skapades av ett gĂ€ng mĂ€nniskor som tröttnade pĂ„ att drömma stort och leva litet. Idag har de internationell verksamhet med bas och hjĂ€rta i Alby, Botkyrka. Deras förestĂ€llningar Ă€r vida kĂ€nda för sin kvalitet och kreativitet, men verksamheten huserar i en lĂ€ttbetonglada som knappast lyckas manifestera organisationens hjĂ€rta och ledord - att allt Ă€r möjligt.Förslaget för en ny cirkusbyggnad i Alby baseras pĂ„ Cirkus Cirkörs egna valsprĂ„k - att med hjĂ€lp av UPPKÄFTIGT ENGAGEMANG ge tillbaka till platsen och mĂ€nniskorna, att med SOLIDARISK INDIVIDUALISM bjuda in besökare och betraktare att ta del av det som utövarna skapat och att med KVALITATIV GALENSKAP skapa unika, nytĂ€nkande upplevelser som hĂ„ller i lĂ€ngden..

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostÀder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan frÄn Stockholms innerstad. Alldeles intill ett kÀnsligt naturreservat. Kompakt boende, smÄskalig service och platsen prÀglas av en kÀnsla av nÀrhet. De boende ska anvÀnda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utstrÀckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvÀmlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

Det ha?r arbetet ger en orientering i va?xters olika fo?rma?gor att rehabilitera miljo?skador och belyser mo?jligheten att anva?nda va?xternas essentiella och varierande fo?rma?gor i miljo?arbetet. De a?mnen som har skadlig inverkan pa? miljo?n kallas fo?r miljo?gifter. Ba?de globalt och i Sverige har omloppet av ma?nga miljo?gifter o?kat markant de senaste a?rhundradet.

Jag har jobbat med ett gestaltningsförslag till det nya Resecentrum Öst som byggs i UmeĂ„ i och med Botniabanan. De inblandade (UmeĂ„ Kommun och White) har ambitionen att det ska bli ett landmĂ€rke. Med detta i Ă„tanke har mitt projekt resulterat i nĂ„gra produkter som ska bidra till att ge resenĂ€rer en positiv upplevelse och ett mervĂ€rde till platsen.Genom att sĂ€tta mig in i planerna för omrĂ„det genom studiebesök och samtal med ansvariga har jag fĂ„tt ökad förstĂ„else för processen och samtidigt insett vikten av Inredningsarkitektens roll Ă€ven i stora infrastrukturella projekt.Hur gör man för att förmedla och spegla en bild av UmeĂ„ och Norrland utan att det blir övertydligt och för dekorativt har varit en av mina huvudfrĂ„gor. Inspirationen har jag hĂ€mtat bĂ„de frĂ„n Samekulturen, naturen och gamla jĂ€rnvĂ€gssignaler..

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

DÄ jag under min utbildning stött pÄ buxbom som art och har trÀdgÄrdsdesign som inriktning sÄ kÀndes det helt rÀtt att ta upp dessa hÀckar som ett strÄlande exempel pÄ hÄllbar trÀdgÄrdsdesign. Inte bara jag och ca 10 000 besökare blir imponerade av dessa utan redan 1749 dÄ Linné genomförde sin berömda SkÄnska resa blev han sÄ övervÀldigad att han skrev:BuxbomshÀcken sÄgs hÀr i trÀdgÄrden sÄ prÀktig, att jag aldrig sett den hÀrligare, sÄ vida jag nÄgonsin rest, och kan han vÀl rÀknas för ett av Sveriges sÀllsamma ting, som giver det tydeligaste prov av SkÄnes hÀrliga klimat. Han var klippt av Buxus arborescens, 3 alnar hög och 3 alnar bred, alltsÄ i fyrkant, men mycket lÄng och var dessutan sÄ tÀt, att icke den minsta öppning fanns dÀrpÄ. Buxbomen kom troligtvis i början pÄ 1500-talet till Norden och 100 Är senare tros de första hÀckarna blivit planterade pÄ godset i samband med att det nuvarande slottet byggdes. De renÀssansvindar som dÄ blÄste knöt samman vÀxtmaterialet med den plats och det utryck som hÀckarna fick.Alla anlÀggningar av denna kaliber har pÄ ett eller annat sÀtt stött pÄ problemet med kostsam skötsel.

Redovisning av 3 bostadsprojekt: Radhus vid Ängbyplan; StudentbostĂ€der i Sollentuna; BostĂ€der pĂ„ ÅrstafĂ€ltet.Presentation av 3 skilda projekt med det gemensamma att de Ă€r byggnader för boende. Oberoende pĂ„ vilket sĂ€tt projekten tillkommit eller vem som Ă€r bestĂ€llare, hur platsen ser ut med dess fysiska förutsĂ€ttningar finns det ofta nĂ„got eller nĂ„gra arkitektoniskt teman som gĂ„r att kĂ€nna igen.Det finns vissa likheter i projekten som redovisas. Tillexempel bostĂ€dernas möjligheter till genomgĂ„ende siktlinjer och möjlighet till ljusinslĂ€pp frĂ„n olika riktningar..

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berÀttas pÄ platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen? Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer att berÀtta en plats historia. I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget. I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen. Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker lokalt..

Med förhoppning av att öka spontanturismen till kommunen samt campingens,Tingsryd Resort, dragkraft har ett förslag pÄ ett campinghotell tagits fram.Extra viktigt för ett hotell Àr sjÀlva placeringen, det ska sticka ut och locka förbipasserande till platsen, vilket gynnas om det placeras i nÀrhet av en större trafikled. PÄ en camping Àr nÀrheten till natur och vatten Àven en viktig parameter som kan locka de besökare som vill bo lugnt men ÀndÄ ha nÀra till diverse aktiviteter.Det finns 2 förslag att vÀlja mellan, vilka redovisas genom detaljerade ritningar och illustrationer. Dessa skiljer sig i form och har utformats i olika kulörer för att ge inspiration till hur det kan se ut..

Det överordnade syftet med examensarbetet Àr att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mÄl Àr dÀrför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebÀr att formulera vad en plats Àr och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill sÀga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmÀssiga funktion. Plats ser jag som lÀnken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan sprÄk, perception, handling och kunskap.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gÄ till, med BorÄs kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehÄller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gÀller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgÄr frÄn Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrÄn begreppen uttryck och innehÄll med fokus pÄ hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar Àven perspektiv pÄ platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrÄn Christian Norberg-Schulz teorier..