Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

Arbetet Ă€r ett förslag i en arkitekttĂ€vling pĂ„ ett nytt bostads- ochhandelsomrĂ„de i ÅmĂ„ls kommun. Platserna som behandlas Ă€rMĂ„keberg och Norra Hamnplan som tillsammans bildar en yta pĂ„cirka 50 000m2. GodkĂ€nns förslaget av kommunen sĂ„ Ă€r avsiktenden att det skall ge ett underlag för en inledande dialog medkommuninvĂ„nare och som stöd i det kommande detaljplanearbetet.Man vill Ă€ven illustrera omrĂ„dets möjligheter till förtĂ€tning avstaden och med en ny funktionsblandad stadsdel knyta stadskĂ€rnanskontakt med vattnet. Rapporten beskriver behovet ochförutsĂ€ttningarna för utformningen av omrĂ„det. För att nĂ„ fram tillmĂ„let av arbetet genomfördes en litteraturstudie, skisser ochstudiebesök för analysering av platsen.

I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda pÄverkan som utgör resultatet. Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information. Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrÄgor. MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och naturlig pÄverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.

Valet av Àmne grundar sig i det rÄdande intresset av rehabiliterings- och habiliteringsformer i natur- och utomhusmiljö. Arbete ska leda fram till ett gestaltningsförslag av en stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom. Platsen för gestaltningen Àr dagligverksamheten, Margaretahemmet i Lund. Verksamheten efterfrÄgar ett gestaltningsförslag till deras atriumgÄrd i anslutning till byggnaden. Att utevistelse och gröna miljöer har en positiv inverkan pÄ mÀnniskan Àr forskarna överens om. Det finns en efterfrÄgan av behovsanpassade utemiljöer i anslutning till habiliteringsverksamheter. Vid ett samarbete mellan professionerna kan dessa utemiljöer förÀndras och förbÀttra.

HÀr Àr norr, hÀr Àr Stockholm simmande palats och ruckel.Tomas Tranströmer: Inomhuset Àr oÀndligt ur För levande och döda (1989)Skeppsbron i Stockholm Àr ett stadsrum i förÀndring. I och med att Slussens ombyggnad stÄr för dörren vÀntar en ny framtid platsen. Den Àger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och sjÀllös. Trots sin historia som Sveriges frÀmsta hamn och marknadsplats Àr det fÄ som avsiktligen kommer hit.I mitt projekt har jag försökt att, med hjÀlp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktÀr och sjÀl, samt utifrÄn vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget Àr en sekvens som gradvis behÄller, skalar av och skippar befintliga tullhus.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Platsen för projektet Àr bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken pÄ Södermalm i Stockholm. Platsen prÀglas av en stark tvÄsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta pÄ i mitt projekt Àven i programmet. MÄnga vill bo i Stockholms innerstad men fÄ Àr priviligerade att faktiskt kunna göra det och dÀrför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostÀder dÀr bostadsytan kan anvÀndas effektivt för att fler ska fÄ plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus dÀr studenter och familjer med förÀnderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar pÄ bostaden.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och livsmiljö som finns dÀr.

Denna uppsatts Àr ett kandidatarbete pÄ programmet för Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem pÄ samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i BergÄsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstÄtt undersöks, och hur dessa aktörer Àven begrÀnsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas pÄverkan pÄ processen. DÀrefter undersöks hur Karlskrona kommun avser hantera platsens problem i framtiden, och hur kommunen planerar att hantera problem pÄ liknande platser i staden. Den problematik som undersöks hÀr liknar förutsÀttningarna i BergÄsa med olika trafiksystem i konflikt.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Runt om i vÀrlden ökar produktionen av elektricitet frÄn solenergi och Sverige Àr inget undantag. HÀr uppnÄr dÀremot solelens andel av totala elproduktionen mindre Ànen promille. I denna rapport har vi dÀrför utvÀrderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgÄ i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fÀltstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun dÀr företag och kommunala byggnader undersökts. DÀrifrÄn har takytors area, lutning och vÀderstreckdokumenterats för att med vÄr egenkonstruerade berÀkningsmodell utrÀknalÀmpligheten för platsen.

MÄlet med denna essÀ Àr att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har pÄ det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter anvÀnder oss av dessa ideologier och typologier i vÄr egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys dÀr vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur vÄra offentliga rum i, framförallt, europeiska stÀder ser ut.För att fördjupa förstÄelsen och uppnÄ en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stÀmmer bra överens med att vi de tre första Ären ofta fÄtt höra hur viktigt det Àr för förstÄelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvÀnt angreppssÀtt och söker med utgÄngspunkt i en egen design se spÄr av historiska principer och ideologier. För att göra jÀmförelsen mera överblickbar har vi anvÀnt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi sjÀlva tar stor hÀnsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror pÄ att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssÀtt, att samla bra erfarenheter och göra dem Ànnu bÀttre..

Mitt examensarbete Àr uppbyggt med fokusering pÄ fyra delar. En utförlig litteraturstudie dÀr jag skriver om begreppet erosion, en sammanstÀllning av en intervju, en översiktlig vÀxtbeskrivning av fem vÀxter som kan anvÀndas som erosionsskydd samt en resultatbeskrivning dÀr jag redovisar inventeringar som jag gjort pÄ tre Äar i södra SkÄne.Min litteraturstudie har utgÄtt frÄn svensk, engelsk, tysk och amerikansk litteratur, det har varit en utmaning att finna svensk litteratur inom Àmnet. En del litteratur finns om vattenerosion lÀngst vÄr svenska kust, men den berör brÀckvattenvÀxter och salttÄliga vÀxter, vilka jag inte alls anvÀnder mig av i mitt examensarbete.Min inventering har jag gjort under hösten och vintern 2006 och 2007, samt vÄr och försommar 2008.De Äar jag har okulÀrbesiktigat Àr SaxÄn, Höje Ä och KÀvlingeÄn. Jag har inventerat en strÀcka pÄ 100 meter, dÀr Än har benÀgenhet att erodera.Jag har dokumenterat platserna dÀr erosion har kunnat pÄvisas. Sedan har jag gjort en mer grundlig inventering av vÀxtbestÄndet pÄ platsen.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstĂ„ parallella processer som pĂ„gĂ„r samtidigt; att se platsens förutsĂ€ttningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang dĂ€r bestĂ„ndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivĂ„er. Denna tes har jag fĂ„tt möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44. Arbetets syfte Ă€r att sammanlĂ€nka förstĂ„elsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen Ă€r att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det Ă€r biotoperna i sig som bĂ€r och leder konceptutvecklingen för idĂ©, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger ocksĂ„ svaret i en annan skala: FrĂ„ga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förĂ€ndringar, utan att idĂ©n gĂ„r förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system bĂ„de i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44 innehĂ„ller dessa kvalitĂ©er och att arbetssĂ€ttet kan inspirera till liknande angreppssĂ€tt i andra projekt. Att se vad man har, för att fĂ„ det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..