Inledning: Att som förälder få ett barn som vid födseln är sjukt eller får en sjukdom strax efter födelsen är traumatiskt och medför stora påfrestningar för föräldrarna. Barnet behöver medicinsk vård och specifik omvårdnad vilket kan medföra att den så viktiga anknytningen mellan främst mor och barn blir fördröjd och försvårad.Syfte: Studiens syfte är att beskriva mödrars upplevelse av att knyta an till sitt barn, när barnet vårdas på en pediatrisk vårdavdelning under nyföddhetsperioden.Metod: Fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer. Resultat: I studiens resultat framkommer tre huvudteman, att knyta an försvåras av separation, att knyta an genom amning samt att knyta an genom delaktighet. Separationen mellan mor och barn medför att mödrarna upplever att anknytningen försvåras. Utebliven information gör att mödrarna upplever ovisshet, rädsla och att inte ha kontroll.

Alla kvinnor som lever längre än medelåldern kommer att genomgå klimakteriet, den tid där kvinnan går från att vara fertil till infertil. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur klimakteriet påverkar hälsan. Litteraturstudien baserades på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa 11 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom sex kategorier, att känna sig skamsen och ofräsch, att bli begränsad av ett förändrat jag, att ha existentiella tankar, att relationer försämras, att bli stark i sig själv och att se klimakteriet som en naturlig och harmonisk del av livet.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi.Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder på att människor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sällan fysiskt berörda. Detta gäller särskilt personer i någon form av vårdande situation. En äldre person som inte får tillräckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för välbefinnandet hos äldre människor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för välbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som inverkar på återgång i arbete bland personer som insjuknat i stroke. Syftet var även att ta reda på deras upplevelse av arbetsförmåga. Fyra personer deltog i studien, två kvinnor och två män. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom intervju med hjälp av en egengjord intervjuguide. Efter innehållsanalys identifierades temat med fyra kategorier och ett flertal subkategorier.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse.

Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

Bakgrund: En stor del av alla patienter opereras idag dagkirurgiskt vilket innebär att operation och utskrivning sker samma dag. Patienterna vistas därför allt kortare tid på sjukhuset vilket innebär att mötena mellan sjuksköterska och patient också blir korta. Det är den perioperativa sjuksköterskans ansvar att ge en god omvårdnad till den dagkirurgiska patienten för att han/hon ska känna sig trygg, delaktig och välinformerad. För att kunna utveckla och förbättra den perioperativa omvårdnaden är det viktigt att få ta del av patientens upplevelse av denna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av den perioperativa omvårdnaden i samband med ett dagkirurgiskt ingrepp vid en öron- näs och hals klinik. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med sex patienter.

Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare både i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgång varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna föräldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebär att denne blir en länk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingår att se till att föräldrar får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i glesbygd.

Stigmatisering innebär att en människa blir socialt frånstött på grund av avvikelse från sam-hällets beskrivning om vad som är önskvärt och normalt. Ordet stigma är ursprungligen ett grekiskt ord som utmärker något ovanligt eller dåligt hos en individ. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva människors upplevelse av stigmatisering vid kronisk sjukdom. Stu- dien baserades på vetenskapliga artiklar från årtalen 1990?2002.

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

Depression är en form av psykisk ohälsa som ökar i samhället. Olika former av behandling används där fysisk aktivitet är en av dem. Genom denna studie vill vi öka kunskapen kring upplevelser och påverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression. Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa studier använts. I resultatet framkom fyra teman där det första påvisar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på personer med depression.

Introduktion: Vid en riskförlossning är det viktigt att det finns ett fungerande samarbete mellan vårdpersonalen på neonatal och förlossningen då omvårdnaden inkluderar både mor och barn och de bör ses som en helhet.Syfte: Syftet med studien är att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av samarbete mellan neonatal och förlossningen vid riskförlossning. Metod: En kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats användes i denna pilotstudie. Två barnsjuksköterskor intervjuades.Resultat: Studiens resultat redovisas under fyra huvudteman, Att det finns ett samarbete, Att befinna sig i olika organisationer, Att tränas i samarbete och Att förbereda föräldrarna genom samarbete. Barnsjuksköterskorna beskrev hinder och möjligheter som de upplever finns för samarbete mellan neonatal och förlossningen. Hinder som de upplevde var t.ex.

Att kvinnor drabbas av postpartum depression är vanligt runtom i världen. Cirka tio procent drabbas och sjukdomen innebär lidande för kvinnan och risker för spädbarnets känslomässiga anknytning och utveckling. Även sociala relationer riskerar att skadas. Depressionen debuterar i ett läge då kvinnan förväntar sig må bra och känna glädje över det nyfödda barnet. Som sjuksköterskor kan vi lättare förstå och hjälpa patienter genom att delges upplevelser och erfarenheter från patientens livsvärld.