Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och Plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och Plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och Plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med Planteringar.

Jag valde ämnet ?marktäckare för hållbara Planteringar? då det finns en efterfrågan hos anläggare och kommuner på marktäckande växter som har lång hållbarhet och låga skötselkrav. Dessutom ville jag utöka min kunskap inom växtanvändning då jag kommer att ha nytta av det i min yrkesroll som trädgårdsdesigner och rådgivare. Syftet med arbetet har varit att ta reda på de faktorer som spelar in för att man ska få ett långvarigt resultat i en Plantering med marktäckande växter. En sammanställning på tio arter som ofta ger ett lyckat resultat och som skulle kunna användas till att kombineras tillsammans har gjorts. Då det har varit svårt att få tag i relevant information genom litteraturstudier har jag även gjort en fältstudie och intervjuer. Fältstudien gjordes på Splendor Plants försöksodling där en del av försöken är på just marktäckande växter.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och Plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och Plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och Plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med Planteringar.

En naturlik Plantering baseras på kunskaper om växlighets utveckling och uppbyggnad i naturen. Metoden att plantera naturlikt uppkom under 1980-talet som ett sätt att skapa flerfunktionella grönytor i våra städer. Inspiration till att plantera naturlikt kommer från England och Holland. En naturlik Plantering skulle karaktäriseras av ståndort, struktur och succession. Med tanke på ståndort placeras rätt växt på rätt plats.

Dagens rationalisering och fragmentering av jordbrukslandskapet bidrar till en försvårad livssituation för pollinerande insekter såsom fjärilar och vildbin. I Sverige är många vildbi- och fjärilsarter hotade och flera arter har redan utrotats helt. Vildbin, tillsammans med andra insekter, utför en oersättlig ekosystemtjänst; pollinering av grödor. Som landskapsarkitekter kan vi påverka de pollinerande insekternas livssituation genom att medvetet tänka på dessa vid gestaltning av parker och grönområden. Detta arbete omfattas av en inledande litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion. I litteraturstudien har vi sammanfattat de hot som finns mot pollinerande insekter idag, vilka som är de viktigaste pollinerande insekterna, samt vilka växtval som kan göras för att gynna deras behov av nektar och pollen.

Detta arbeta har utförts för att undersöka hur höstPlantering av täckrotsodlad gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris) överlever och utvecklas jämfört med vårplanterad. Detta i ett led för att se om man kan utöka Planteringssäsongen för att få en jämnare arbetsbelastning över säsongen både i plantskolorna och ute i fält. Man har undersökt hur en Planteringstidpunkt på sensommaren och hösten påverkar granplantors överlevnad jämfört med Plantering på våren. Studien är utförd som en survey studie i södra Sverige på täckrotsplantor av gran som planterats på medelboniteter 2007-2009 och inventerats 2010. Höst och vårplanterade granplantor är jämförda parvis med samma planttyp, ålder, proveniens och geografiskt område.

Marktäckande perenner används mer och mer i offentliga sammanhang. Detta arbete handlar om hur låga marktäckande perenner kan fungera som undervegetation och vilka perenner som kan fungera bra i sådana miljöer. Riktigt låga perenner som tar tid på sig att breda ut sig eller höga perenner med stora blad, som också bör kallas marktäckare, behandlas inte. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka perenner som fungerar bra som undervegetation till träd och buskar i park och trädgård. Ett resultat är att det är avgörande för en Planterings överlevnad och fortsatta funktion, att ha kunskap om platsen, platsens karaktär och ståndorten och att därefter använda växter som passar in där. Det betyder att de växter man väljer måste vara så pass livskraftiga och konkurrenskraftiga att de kan klara av att tävla om rotutrymmet i en Plantering med träd och buskar.

Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige är Plantering som utgör 75 procent, därefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att Plantering är den dominerande föryngringsmetoden är att ofta används förädlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillväxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden är kortare hos Plantering jämfört med naturlig föryngring. Röjning är en beståndsvårdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan påverkas med röjning är trädslagsblandning, tillväxt och kvalitet.

Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.

En stor del av den natur som återfinns i tätorten är anlagd. Växtmaterialet kan därför i många hänseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla redskap för gestaltning. En förutsättning för att den anlagda naturen i tätorten skall uppfylla tilltänkt funktion är att tillväxten påbörjas så att normal utveckling sker efter Plantering. Vattenbrist är ett vanligt förekommande problem vid nyPlantering av vedartade växter vilket leder till problem med etableringen. Etableringsbeskärning innefattar alla beskärningsåtgärder som utförs för att underlätta växtens etablering och starta tillväxten på den nya växtplatsen. Den vanligaste formen av etableringsbeskärning innebär att vid vårPlantering beskära fjolårsskotten till 30-50% av ursprunglig längd.

Vår bild av centrala Uppsala som en stad med brist på växtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. Påvel Snickares gränd är en centralt belägen plats som länge saknat funktion. Platsen är idag under ombyggnad. I och med att det gamla Rådhuset har byggts om till en galleria fungerar gränden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en växtfattig torgyta.

This study is made for Södra skog and is concerning how to minimize soil damage from planning to plantation. The purpose of the study is from the respondent?s perspectives; their own ideas and approaches. What emerged from the interviews is that the communication between the different organization levels can be improved. It is also important to prevent damage on the soil and to have in mind that the process of planning tracks to plantation continues for a long time and because of that, the soil condition meanwhile will change..

I Sverige är trakthyggesbruk med kalhuggning det dominerande skötselsystemetmen intresset för kalhyggesfritt skogsbruk har ökat de senaste åren. Alternativentill kalavverkning är omdiskuterade och kritiseras ofta för att inte vara lönsamma.Målet med detta examensarbete är att analysera ett långtidsförsök med olikaskogsskötselsystem och att diskutera eventuella produktionsskillnader. De fem skötselåtgärdersom undersöktes var 1) kalavverkning med Plantering av gran och tall,2) naturlig föryngring under fröträd, 3) blädningsbruk, 4) dimensionsavverkningoch 5) orörd skog (referensyta). Fältförsöket ligger på Siljansfors försökspark iDalarna och anlades 1923. Alla försöksytor har en areal av 1 ha.

Due to the requirement for reduced use of insecticides and the lack of competitive mechanical plant protection, you need a scarification with good result. This is often no problem to perform in normal terrain without technical barriers. However, in difficult terrain with large number of rocks and steep slopes, the result would be worse. The purpose of the study is, that in these areas with difficult terrain, to find out the scarified areas quality, describe the non-scarified areas conditions and find out where the limit is for the use of a traditional disc trencher. Findings indicate that there are usually not the machine that is the limit, but the driver of this.

This project was an assignment by Sveaskog and Svenska Skogsplantor. The purpose was to study the effect of protective fabric on the thawing stage of frozen pine seedlings. The function of the protective fabric is that it should protect the seedlings against strong sunlight and create an even temperature inside the boxes containing the seedlings. The result has shown that there was no statistically significant difference when the protective fabric was used or when it was not used, although this was probably due to the weather conditions. The study was carried out under cold and cloudy weather conditions and probably would have given other results if there had been more sunny days with a higher ambient temperature.