Abstrakt Under vårt kandidatarbete arbetade vi under 20 veckor med att utveckla ett webbaserat spel riktat mot Facebook. Vi använde Agile/Scrum som projektmetod för vårt arbete och förändrade metoden och utvecklade verkyg för att effektivisera den för vårt syfte. Vi kom fram till att det är svårt att göra ett socialt spel och att det viktigaste i produktionen är att se till att det finns en tydlig koppling mellan spelarnas interaktion med varandra och den grundläggande spelmekaniken. Vi tappade fokus under utvecklingen och lärde oss den hårda vägen vikten av att planera realistiskt och börja ifrån grunden när man utvecklar ett spel. Spelet vi skapade använder sig av slumpässigt genererad terräng, är skrivet i JavaScript och utspelar sig i en viktoriansk miljö. Nyckelord: Facebook, spelutveckling, webbutveckling, internet, sociala spel Abstract During our bachelor thesis we worked for 20 weeks with the development of a web-based game for Facebook. We used Agile/Scrum as our project planning method, changed the method to make it more effective for our purpose and developed tools for the method. We came to the conclusion that it's hard to make a social game and that the most important thing in the production is to make sure that there's a clear connection between the players' interaction with each other and the foundations of the game mechanics. We lost focus during the development and learned the hard way the value of planning realistically and to start from the core when developing a game. The game we created uses a random generated terrain, is written in JavaScript and takes place in a Victorian environment. Keywords: Facebook, game development, web development, internet, social games.

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag. Den primära uppgiften har varit att presentera åtgärder med syfte att förbättra storskaliga miljonprogramsområden. Uppsatsen behandlar enbart den fysiska miljön i miljonprogrammets storskaliga bostadsområden.

The construction and use of buildings in the EU accounts for half of the EU?s extracted materials and energy consumptions, and a third of greenhouse gas emissions. In the past decade, the construction sector has responded to such concerns by focusing on post production energy efficiency. However, new findings indicate that upstream construction processes influence emissions significantly ? necessitating a shift in focus to include material choices and building processes.

AbstractMy purpose with this composition was to investigate how the pupils at the nine-year compulsory school year eight describe the subject sport and health in school. The results from the interviews were compared with some of existing ideas and theories that are used in work for health of today. The studies that earlier has been done in the subject have in the most cases had focus from an adult perspective, with a view to look at the subject sport and health. I choose to examine what possible experienced health factors from a perspective of pupils, witch are important for the pupils to reach physical between the subject, what did they learn about health at the lessons and how they define the conception of healthIn my qualitative study I used interview to investigate the pupils describe of the subject sport and health in school. The choice of method was inductive in purpose to develop ideas and hypothesis in the subject.

In 2006, Stora Enso Skog implemented an education program in water management for harvester operators, timber purchasers, cut block planners and supervisors. The focus of the program was creating stream crossings with minimal harm to the stream and the surrounding riparian area. This main purpose of this study was to determine the difference in work procedures before and after participating in the program. The methodology consisted of field studies and interviews with harvester operators and their supervisors. The field study looked at how the streams had been crossed concerning the number of crossings, visible damage to the stream and/or the riparian area made by the machines. Biological parameters such as the width and dept of the stream and amount of large woody debris in the stream were also measured. The field result from 30 harvesting sites showed no significant difference between sites that had been harvested before or after the education program. But the harvester operators and their supervisors experienced an increased concern for watersheds after the educational program.

What causes people to move within and between certain places and not within and between others? How do physical outdoor environments affect the way people act and move? Do different environments generate different body language and mimics in the bodies that inhabit them? In my pursuit for answers to these questions I studied literature and initiated and took part in dialogues in the form of workshops, all of which has resulted into this thesis. My questions have initially arisen from reflections of my own environment and how it not only affects my mental condition, but also my actions. Drawing upon the hermeneutic term ?preconception? I trust that what we label ?truth? is constructed by our lived experience and the society we grow up in.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling. Det är också viktigt att ej ha en övertro på det arbete som planerare kan åstadkomma då samhället i övrigt har gott om aktörer som vill påverka den fysiska strukturen.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gäller undersökningen av uppsatsens värdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnått en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.