Syftet med detta kandidatarbete är att studera problem som kan uppstå vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tät stadsbebyggelse som genomskärs av en kommungräns. När kommuner tvingas samarbeta över kommungränser uppstår en problematik, eftersom båda kommunerna har Planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa gräns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik där mellankommunal samordning varit ett centralt tema. Tillvägagångssättet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av två detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare från Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala Planmonopolets möjligheter och brister, förhållandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera problem som kan uppstå vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tät stadsbebyggelse som genomskärs av en kommungräns. När kommuner tvingas samarbeta över kommungränser uppstår en problematik, eftersom båda kommunerna har Planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa gräns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik där mellankommunal samordning varit ett centralt tema. Tillvägagångssättet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av två detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare från Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala Planmonopolets möjligheter och brister, förhållandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna Planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Denna uppsats behandlar kommunal samhällsplanering, med fokus på handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pågått under de senaste decennierna. Denna utveckling är såväl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskärnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken aktör som bestämmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks är dagligvaruhandeln och samt kommuner.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning som Halmstads kommun har inkluderat boendesegregationsfrågan i sin översiktplanering, samt om hanterandet av frågan i samband med den fysiska planeringen har genererat goda förutsättningar för att implementera eventuellt förekommande integrationsmål. Metod: Samtalsintervjuer med fem tjänstemän och fem politiker för att studera hanterandet av integrationsfrågan i beredningen och verkställandet av den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstads kommun från år 2000. Metoden består också av beskrivande idéanalys av översiktsplanen för att kunna avgöra dess tydlighet och giltighet avseende integrationsfrågan på bostadsmarknaden i Halmstad.Resultat: Det har kunnat påvisas att Halmstads kommun har angett målet att motverka segregation i översiktsplanen, men det har samtidigt funnits stora problem som försvårat implementeringen av detta mål och styrningen av bostadsmarknaden mot integration. Under beredningsfasen förelåg det problem med att inkludera integrationsfrågan då man utgick från en traditionell syn på samhällsplanering som innefattade andra värden är integration. Framför allt dominerade mer tekniska värden under beredningen av planen.Under beslutsfasen försvårades implementeringen av att översiktsplanen varken var tillräcklig tydlig eller giltigt för att kunna fungera som vägledning för de implementerande organen.

Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt Planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse Planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt Planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse Planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt Planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse Planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

Kommunen har möjlighet att med hjälp av en detaljplan reglera användningen av mark- och vattenområden. Detaljplanens planbestämmelser är rättsligt bindande efter att planen har vunnit laga kraft och vad som får regleras med dem anges i 4 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Kapitlet är uttömmande vilket betyder att endast det som står uppräknat där får regleras. Kapitlet ger även krav på planbestämmelsernas tydlighet. I PBL finns även att läsa att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten vilket leder till att kommunen har Planmonopol. I de fall kommunen använder sig av planbestämmelser i en detaljplan som inte har stöd i PBL:s 4 kapitel innebär det att gällande lagstiftning ej följs.

Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvämningar påverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angående översvämningsrisker i Karlstad och hur dessa påverkar kommunens tillväxtvision ?Karlstad 100 000?. Undersökningen har främst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument.Sverige har under de senaste åren drabbats av flera, både större och mindre, översvämningar av områden nära sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svåra skador på infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Och klimatförändringarna förväntas förvärra problemen ytterligare. Samhällets sårbarhet inför översvämningar beror på hur stor klimatförändringen blir, men även på hur stor hänsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering.