The aim of this paper is to analyse the social movement Planka.nu with reference to the theory of new social movements in order to engage in a discussion about the presence of ?old? tradition and ?new? trends. As well as empirical, the purpose is also theoretical and methodological: to examine, and extend, the discussion about new and old social movements. A qualitative method is used. The analytical framework is based on a combination of theories of social movements and new social movements.

Studiens syfte är att upptäcka strategier och metoder för att på gehör planka musik. Detta har undersökts genom studier av min egen lärprocess när jag plankar en för mig okänd låt på gehör. Under processen har jag filmat mig själv och fört loggbok för att kunna dokumentera vad som har hänt och vad som har upplevts. Vid analysen av filmerna har jag tittat på mitt lärande utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Jag har då upptäckt olika resurser för att ?höra och göra?.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vad verksamma lärare anser om dagens material för trumsetsundervisning på nybörjarnivå, främst material avsett för kulturskolan och liknande skolformer. För att undersöka detta valde vi att först dela ut ett mindre antal enkäter och därefter göra fyra djupgående intervjuer med aktiva och behöriga trumlärare som har erfarenhet av att arbeta med trumsetsundervisning inom kulturskolan. Det visade sig att alla intervjupersoner ansåg att de undervisningsmaterial för nybörjartrummisar som existerar idag har många brister. Bland de brister som påpekades var t.ex. olika notationssätt, dåligt play- alongmaterial, avsaknad av genrebredd och att mycket av materialet helt enkelt är föråldrat.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rättvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgångspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jämförs med marginalkostnadsprissättning och tvådelad tariff, som är två teorier om optimal prissättning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut väntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhällsoptimala mängden kollektivtrafik vara högre än summan av alla individers individuella efterfråga p.g.a.

Min uppsats kommer att belysa subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det är som driver människor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag ämnar än så länge se dels på de organisatoriska förhållanden under vilka beslut fattas, strukturella förändringar i samhället. Jag kommer att titta på sociala förhållanden dels människor emellan och dels deras förhållande till rätten och om dessa har påverkats av de strukturella förändringar som har skett.