Sök:

Sökresultat:

3415 Uppsatser om Planering och schemaläggning - Sida 8 av 228

"Jaha, vad ska vi göra idag dÄ?": En studie om hur lÀrare pÄ det estetiska programmet planerar sin instrumental- och sÄngundervisning.

I studien granskas hur lÀrare i kursen Instrument och sÄng 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan pÄverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var verksamma instrumentallÀrare som undervisar pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av att undervisa. Kursplanen anvÀndes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur verksamma instrumental- och sÄnglÀrare i gymnasieskolan planerar utifrÄn kursplanen i Instrument och sÄng 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

Kungstorget

Denna rapport Ă€r ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet Ă€r att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se pĂ„ möjligheterna att skapa ett smĂ„skaligt torg pĂ„ Kungsplan. Även ge rekommendationer till förĂ€ndringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stĂ€ngda sidor Ă„t norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar belĂ€ggning, markmaterial och belysning av platsen..

Socio-ekologisk resiliens i svensk strategisk planering

KlimatförÀndringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebÀra stora pÄfrestningar pÄ stÀder. Socio-ekologisk resiliens Àr ett sÀtt att förstÄ motstÄndskraft och förÀndring hos sociala och ekologiska system. För att göra stÀder mer motstÄndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhÄllningssÀtt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan ocksÄ betraktas som en brygga mellan social hÄllbarhet och ekologisk hÄllbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hÄllbarhet med ekologisk hÄllbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgÄngspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjÀlp av dessa fyra utgÄngspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

FrÄn planering till inlÀrning : En studie om processen frÄn en lÀrares planering till vad eleven lÀrde sig

AbstractThe aim of this essay was to examine the process from the teachers plan to what the stundents actually learned in the history subject. Too respond to the aim, I have performed interviews with one teacher, four students and also observed one lesson. The interviews and observations have been analysed according to other writers works in this subject. The questions the essay starts out from is: What is the teachers plan for the lesson? How did the teacher and the students carry trough the lesson? Have the students achieved the teachers aim for the lesson? Thanks to the teachers plan for the lesson, how the teacher carried trough the lesson, and the teachers relation to the students, there was good conditions for learning.

Eget arbete : en individanpassad undervisningsform

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lÀrare menar nÀr det gÀller för- och nackdelar med ett sÄdant arbetssÀtt. Jag har studerat Àmnet genom att lÀsa litteratur och genom att intervjua fyra lÀrare. Resultatet visar att litteraturen sÄg bÄde för- och nackdelar med arbetssÀttet"eget arbete"medan lÀrarna sÄg mest fördelar. UpplÀgget av"eget arbete"sÄg olika ut pÄ skolorna men alla skolor gjorde nÄgon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av lÀraren. SjÀlv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog Àr den bÀsta lösningen..

Marknadsföring för nystartade modeföretag

Idén till denna rapport kom under en kurs i entreprenörskap och affÀrsutveckling dÀr uppgiften var att starta ett eget företag. Denna kurs vÀckte en nyfikenhet kring hur man som nystartat modeföretag kan marknadsföra sig trots en liten budget. Syftet med rapporten Àr sÄledes att undersöka om det finns nÄgra samband för effektiv marknadsföring mellan litteratur och intervjuer som har gjorts. Litteraturen som har studerats tar upp mycket generellt om marknadsföring men poÀngterar vikten av varumÀrkesbyggande, image och planering. Böckerna ger en övergripande bild om marknadsföring för nystartade företag medan de intervjuer som gjorts fördjupar sig och ger mer konkreta metoder för marknadsföring.

Åseda, en trist hĂ„la - eller?

Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och livsmiljö som finns dÀr. Att leva i en liten tÀtort Àr ett annat sÀtt Àn vad det Àr i staden eller pÄ den rena landsbygden.

Börsnoterade fastighetsbolag : En studie om faktorer som pÄverkar investeringsbeslut

En börsnotering ger företag möjligheten att pÄ ett effektivt sÀtt anskaffa kapital tillinvesteringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lÄng payback tid vilket innebÀratt kapital Àr bundet under en lÀngre period. För att rÀttfÀrdiga denna typ av investeringarkrÀvs det att företag Àr lÄngsiktiga i sin planering och prioriterar lÄngsiktig tillvÀxt. DennalÄngsiktiga planering riskerar att ÄsidosÀttas pÄ grund av olika omstÀndigheter som kanuppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersÀttning ochutdelningar Àr faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hÀmmadtillvÀxt..

Ett antal lÀrares planering i matematik undervisning

Syftet med denna undersökning var att fÄ kunskap om hur ett antal lÀrare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. UtifrÄn undersökningens syfte stÀlldes denna frÄgestÀllning: Vad har en grundskolelÀrare för fokus nÀr den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lÀrare som arbetade med Àmnet matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lÀrarens planeringsarbete kunde utföras pÄ mÄnga olika sÀtt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jÀmfördes med resultatet i slutsatsen..

Första Äret : Himmel eller Helvete? Hur nyutexaminerade lÀrare upplever sitt första Är som yrkesverksamma

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur nyutexaminerade lÀrare upplevt sin första tid som yrkesverksamma lÀrare, samt jÀmföra om det finns nÄgra skillnader i deras upplevelser beroende om de Àr verksamma i Är 4-6 eller Är 7- 9. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar, dels en empirisk del som bestÄr av sex öppna intervjuer och dels av en litteraturstudie. Centrala omrÄden i arbetet Àr: introduktion av nya lÀrare, upplevelse av förÀldrakontakter, planering av arbete samt reflektion och utveckling..

Evenemangs ogripbara effekter pĂ„ vĂ€rdsamhĂ€llet : En studie av Ölands Skördefest

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. MÄnga effekter som uppstÄr i vÀrdsamhÀllet Àr dock oplanerade och ibland Àven oönskade. Exempel pÄ sÄdana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömÀssiga förÀndringar. Evenemanget och dess omvÀrld pÄverkar varandra ömsesidigt. Det gÀller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhÄllande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

Luft under vingarna : Sjuksköterskans upplevelser av att att handleda sjuksköterskestudenter i klinisk utbildning. En litteraturstudie

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom Àmnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda Àven om tidsbrist, stress och dÄlig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförvÀntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Miljöbedömning av översiktsplaner ? en kvalitetsanalys

Översiktsplanen Ă€r ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvĂ€ndningen. Eftersom planen ger förutsĂ€ttning för typer av verksamheter som bedöms pĂ„verka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges ocksĂ„ beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmĂ€nheten ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre insyn i planeringsprocessen. Det Ă€r viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt det skapas förutsĂ€ttning för en hĂ„llbar utveckling. Denna studie Ă€r en fallstudie med inriktning pĂ„ att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat. Processen miljöbedömning och dokumentet miljökonsekvensbeskrivningen styrs till innehĂ„ll och utformning i Miljöbalken och hur god kvalitet en miljöbedömning har Ă€r bĂ„de kopplad till process och dokument. Denna studie visar att kvaliteten skiftar stort och att mönster finns mellan olika typer av miljöbedömning..

Planering för bostadsomrÄdet BrÀnslan

Som del i utbildningen SamhÀllsbyggnad pÄ LuleÄ tekniska universitet ingÄr det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Detta arbete innebar att planera ett bostadsomrÄde med cirka 60 stycken villor pÄ ett omrÄde pÄ BrÀnslan i Södra Sunderbyn. Arbetet beskriver hela planeringsprocessen av omrÄdet frÄn början till fÀrdigt förslag. Under arbetets gÄng har vÀgar, VA-ledningar, grönomrÄden och tomter planerats. Arbetet har resulterat i tvÄ olika utformningsförslag, med samma antal tomter.

HĂ„llbar stadsutveckling - En studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv

Titel: HÄllbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv samt att analysera tvÄ svenska kommuners strategier mot en hÄllbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har anvÀnts i form av en fallstudie och en innehÄllsanalys. Fallstudien bestÄr av tvÄ semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte pÄ egen hand skapa hÄllbara stÀder dÄ hÄllbar stadsutveckling Àr beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlÀtta mÄlsÀttningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i sÄvÀl negativa som positiva konsekvenser vilket innebÀr att det Àr komplext att utlÀsa om dagens trender i sjÀlva verket Àr hÄllbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder Àr ett effektivt tillvÀgagÄngssÀtt dÄ flera svenska stÀder stÄr inför liknande problem samtidigt som stÀder Àr heterogena. Nyckelord: hÄllbar stadsutveckling, ekologisk hÄllbarhet, ekonomisk hÄllbarhet, social hÄllbarhet, Göteborgs Stad, VÀxjö kommun.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->