De globala klimatförÀndringarna som sker i dag mÄste tas hÀnsyn till inom alla aspekter av vÄrt samhÀlle. Det Àr fÄ som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivÄerna stiger och att stormarna blir vÀrre och orsakar mer skada Àn tidigare. I den fysiska planeringen gÄr det att göra mycket för att guida de globala klimatförÀndringarnas utveckling i rÀtt riktning, en riktning som gör att samhÀllet förÀndras efter de nya förutsÀttningarna och samtidigt stÀvjar den snabba utvecklingen de globala klimatförÀndringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att Ästadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag pÄ Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras pÄ lokal nivÄ nÀr det gÀller de globala klimatförÀndringarna.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Ă€r att genom planering skapa förutsĂ€ttningar för en hĂ„llbar utveckling i tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd med avseende pĂ„ omrĂ„dets natur- och kulturvĂ€rden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, smĂ„företagande och hur boende kan kombineras med nya bostĂ€der och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvĂ€rsektoriell och belyste landsbygden utifrĂ„n historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut.

Planeraren har ett yrke som kan vara svÄrt att beskriva och flera olika benÀmningar anvÀnds för samma profession. Rollen har förÀndrats och planeraren har gÄtt frÄn att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre ÄtrÄvÀrda konsekvenser och önskar dÀrmed kunna ge en sÄ rÀttvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt.Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör kÀlla för de artiklar som anvÀnds för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för SamhÀllsplanering och kan ses som planerarkÄrens interna organ.Resultat kan sammanfattas till att det rÄder enighet kring att planerarrollen förÀndrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och dÀrmed ocksÄ komplexiteten i processen.

I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

Byggföretagen stÄr idag inför nya utmaningar pÄ en vÀxande marknad och med allt krÀsnare kunder som krÀver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero pÄ mÄnga saker. En orsak kan var undermÄlig eller ofullstÀndig planering och dÄ inte frÀmst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbÀttra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden frÄn anbud till överlÀmnande. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga hur totalplaneringen fungerar pÄ Skanska idag, samt att utifrÄn detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom vÀg och anlÀggning.

Byggföretagen stÄr idag inför nya utmaningar pÄ en vÀxande marknad och med allt krÀsnare kunder som krÀver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero pÄ mÄnga saker. En orsak kan var undermÄlig eller ofullstÀndig planering och dÄ inte frÀmst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbÀttra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden frÄn anbud till överlÀmnande. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga hur totalplaneringen fungerar pÄ Skanska idag, samt att utifrÄn detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom vÀg och anlÀggning.

Med ett förÀndrat klimat förvÀntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hÄrdgjorda ytor i stÀderna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förvÀntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det nÀrmaste seklet. I mÄnga stÀder har de naturliga avrinningsomrÄdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostÀder byggs pÄ olÀmpliga platser med stor översvÀmningsrisk. Behovet av en hÄllbar dagvattenhantering Àr betydande för att undvika negativa konsekvenser i stÀderna framöver.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frÄgan om hur man kan analysera staden pÄ ett sÄ heltÀckande sÀtt som möjligt. Jag har anvÀnt tvÄ olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa tvÄ bestÄr i sin tur av flera mindre delar dÀr olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar dÀrför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrÄn en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag. Hela analys- och designprocessen genomförs i en verklig stadsmiljö: omrÄdet kring Kungsplan i centrala Karlskrona.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak Àr i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation pÄ byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppÄt, frÀmst utomlands men Àven i Sverige. Emporia i Malmö som Àr ett av Skandinaviens största köpcentrum Àr byggt med ett sÄ kallat grönt tak. Detta tak anlades dock pÄ initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut.

Den hÀr uppsatsen Àr ett kandidatarbete pÄ Programmet för Fysisk planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillÀmpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av omrÄden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hÄllbarhet, tÀthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp Àr centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen gÄr igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva vilka erfarenheter anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada har avseende förĂ€ndringar i sina dagliga aktiviteter. Åtta anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada intervjuades utifrĂ„n studiens syfte med ett flertal frĂ„gor. Data analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i tre kategorier: Den sociala interaktionen Ă€r annorlunda?, ?Aktiviteterna Ă€r förĂ€ndrade bĂ„de positivt och negativt? och ?Mer planering krĂ€vs. Resultatet visade att anhöriga pĂ„verkades pĂ„ mĂ„nga olika plan.

I lÀroplanen för förskolan betonas modersmÄlets betydelse bÄde i förskolans uppdrag och i förskolans mÄl. Barnen ska ges möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sin kulturella identitet samt förmÄgan att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och svenska.  Det Àr viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmÄl Àn svenska för att frÀmja sprÄkutvecklingen och stÀrka deras sjÀlvkÀnsla.Studien syftar till att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ samarbetet med modersmÄlslÀrare i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:-          Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet med modersmÄlslÀrarna?-          Hur ser förskollÀrarna pÄ vikten av samarbete med modersmÄlslÀrarna?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare i Ätta olika förskolor. Vi utgick frÄn en hermeneutisk syn i vÄr analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollÀrarna.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhÄllanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och dÀrigenom pÄverkar möjlighet för möten och interaktion mellan mÀnniskor. Vi Àmnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvÀrdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsÀttningar för vistelse. UtifrÄn litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkÀnda böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekrÀftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag frÄn vissa upptÀckter. Ett annat erhÄllet resultat Àr att Stockholms stads arbetsdokument inte Àr tillrÀckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsÀtt Àn fungerar som konkreta hjÀlpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mÄngfald mÄste finnas i staden för att mÄnga kontakter, bÄde ytliga och mer intensiva, ska uppstÄ och ge staden ett socialt liv.