Syftet med rapporten var att ta reda pÄ vad lÀrare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans lÀs- och skrivinlÀrning, hur lÀrare vill att deras elevers första möte med skriftsprÄket i skolan ska se ut och hur lÀrare anser de kan arbeta för att vÀcka barns lust att ta sig an bokstÀverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lÀrares sÀtt att se pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen beroende pÄ deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring Àmnet redovisas i bakgrundskapitlet. DÀr bland annat Äsikter kring val av lÀsinlÀrningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och sjÀlvbildens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen tas upp.LÀrares tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning sammanstÀlls i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lÀrare anser att det ska vara ett lekfullt och spÀnnande möte med det skrivna sprÄket nÀr barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lÀra sig lÀsa och skriva.Slutligen stÀlls respondenternas tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning mot tidigare forskning kring Àmnet i diskussionskapitlet..

Organisationer och personer runt om i vÀrlden blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbÀttra det redan befintligt systemet. En anvÀndare kan reagera pÄ olika sÀtt vid införandet av ett nytt system beroende pÄ olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som anvÀnds inom Àldreomsorgen. Ett Care-system kan bestÄ av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en bild av instÀllningen hos lÀrare i Är ett till tre angÄende de nya mÄlen och de nationella proven som införts i Ärskurs tre. Vidare vill vi se hur lÀrarna menar att de anvÀnder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förÀndrat sitt arbetssÀtt angÄende huruvida mÄlen ska uppnÄs och hur bedömningen ska ske.VÄrt val av metod Àr enkÀter dÀrför att vi vill nÄ ut till mÄnga lÀrare och fÄ ett vidare perspektiv pÄ undersökningen. EnkÀten bestÄr av tre delar med sammanlagt sex frÄgor utöver inledande bakgrundsfrÄgor. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats dÄ vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgÄr att respondenterna inte nÀmnvÀrt förÀndrat sitt arbetssÀtt men att de upplever de nya mÄlen och nationella proven pÄ ett positivt sÀtt. Det framgÄr Àven att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angÄende ?Kunskap och bedömning?, har ett nyvÀckt intresse för kursplanernas mÄlkriterier framstÄtt.

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

Ett vanligt fenomen i svenska stÀder Àr industriomrÄden som förr lÄg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller Ätminstone blivit tÀtt angrÀnsad till den. IndustriomrÄdet Àr dock separerat frÄn den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriomrÄden frÄn efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mÄl att undersöka om Àven sentida industriomrÄde kan anses bevarandevÀrda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriomrÄde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrÄn detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv.

The numbers of natural disasters caused by extreme weather are increasing through out the world. A large majority of the research concerning the climate shows that this is a trend that can be expected to continue. At the same time the urbanisation is increasing more than ever and for the first time in history more than fifty percent of the population lives in a city. How we build these cities will have a crucial importance for our adaption to the new climate. In Sweden, our capacity for an adaption are high because of our economic situation as well as our rather well built society.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillÀt tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillÀmpningen blivit de första 2,5 Ären, samt Àven fÄ en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. FrÄgestÀllningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ÀndamÄl som fanns representerade och hur rÀttigheter tillförsÀkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillÀmpningen beroende pÄ geografisk spridning i landet, och vilken pÄverkan fastigheternas lÀge i en tÀtort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gÄ igenom data frÄn fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmÀngd och huruvida de hade en hög eller lÄg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillÀt tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillÀmpningen blivit de första 2,5 Ären, samt Àven fÄ en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. FrÄgestÀllningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ÀndamÄl som fanns representerade och hur rÀttigheter tillförsÀkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillÀmpningen beroende pÄ geografisk spridning i landet, och vilken pÄverkan fastigheternas lÀge i en tÀtort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gÄ igenom data frÄn fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmÀngd och huruvida de hade en hög eller lÄg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedÄtgÄende trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande förÀldrar kan uppmuntras att planera amning och förÀldraledighet innan barnet Àr fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex mÄnader. Genom en enkÀtstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan förÀldrars planering av amning, förÀldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex mÄnader och att vara förÀldraledig med sitt barn under de första sex mÄnaderna. Varken kvinnans Älder eller partnerns utbildningsnivÄ pÄverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex mÄnader hade minst universitetsutbildning.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sÀtt att förbÀttra teamworket och dÀrmed planeringsarbetet Àr att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen Àr visuell metodik. Metoden Àr relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung frÄn tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.

Att samhÀllet förÀndras och utvecklas Àr oundvikligt, men att delta i förÀndringen Àr frivilligt. I vilken utstrÀckning medborgarna deltar, och tillÄts delta pÄverkar sÄvÀl legitimiteten i besluten som fattas som förtroendet för tjÀnstemÀn, politiker och beslutsfattare. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur medborgardeltagandet i svensk stadsplanering har utvecklats samt att titta nÀrmare pÄ planerarens förhÄllande till deltagandet. PÄ sÄ sÀtt undersöks medborgarnas roll i stadsplaneringen samt planerarnas roll i demokratiprocessen.Studien genomförs genom en kvalitativ studie baserad pÄ litteraturstudier. Uppsatsen tittar nÀrmare pÄ vilka förutsÀttningar som finns för deltagandet samt vilka verktyg som kan anvÀndas i dialogen med medborgarna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande ÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i tvÄ delar: dels i en jÀmförande tidsserie som mÀterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv jÀmfört med kommuner som inte arbetat pÄ detta sÀtt:dels via tvÀrsnittsdata undersöks vilka faktorer som pÄverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor Àr mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpÄ kommunnivÄ Àr i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utlÀndsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstÄende. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis ovÀntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

StadskÀrnans attraktionskraft har blivit allt mer uppmÀrksammad pÄ senare Är. I ett samhÀlle prÀglat av svÀngande konjunkturer och ökade externa företagsetable-ringar har konkurrenssituationen för Sveriges stadskÀrnor blivit allt hÄrdare. Svenska kommuner har dÀrför börjat arbeta allt mer mÄlinriktat med att behÄlla och utveckla stadskÀrnans attraktionskraft. Globalisering och liknande riktlinjer har medfört att nya miljöer som skapas i kommunerna har en tendens att likna varandra. Denna uppsats syftar dÀrför till att jÀmföra tre svenska kommuners arbete med att skapa attraktiva stadskÀrnor.

In the year 2002 a commission wasappointed by the government and taskedto clear up possible flaws in the lawgoverning spatial planning (Plan ochbygglagen, PBL). The commission's reportlaid the foundations for a new law whichwas adopted by the Swedish parliament onthe 20th of June 2010 and is scheduledto come into effect on the 2nd of May2011.The purpose of this thesis has been toexamine the changes made in the new law,primarily from a civil-rights point ofview, focusing on the appeal process.This is a highly interesting subjectconsidering one reason behind the newlaw was to simplify and streamline theplanning process while keeping civilrights intact.Through a comprehensive literature studyand interviews with experts the currentplanning process was mapped out andrelevant changes in the new law wereexamined. After the study had beenconcluded we were able to distinguishseveral areas that underwent especiallyinteresting changes;The requirement of a plan program wasremoved and the exhibition process wasremoved and replaced by a writtenreview. Individuals were given thepossibility of requesting a plan notice.The different spatial plan documentswere merged into one single document andthe number of responsible authoritiesfor spatial plans is no longer limitedto one.The study has shown that the aspirationfor a more effective spatial planningprocess has mostly been conducted at theexpense of individual rights.The single biggest obstacle forachieving a democratic planning processis learning how the law works and howthe spatial planning process isimplemented, this is has been proven tobe a very hard and time consuming taskfor individuals to undertake..