Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska lÀnderna utgÄr frÄn liknande grundförhÄllande bÄde vad gÀller gleshet och avstÄnd mellan stÀder, naturförutsÀttningar samt befolkningsutveckling vÀcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot nÄgra fÄ urbana regioner dÀr den ekonomiska tillvÀxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invÄnare allt fÀrre och Àldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet dÄ fÀrre mÄste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsÀtta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istÀllet för att försöka öka sin befolkning, först och frÀmst bör inrikta sig pÄ att hushÄlla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjÀlp av riktade flyttningar, Àr det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnÄ en hÄllbar stadsplanering underlÀttas.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Vissa omrÄden i Sverige har blivit stark efterfrÄgade pÄ grund av dess lÀge och en ökad befolkning. En rapport frÄn RiksantikvarieÀmbetet visar statistiken att övervÀgande delen av vÄra kust- och skÀrgÄrdsomrÄden Àr mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och dÀrmed ökar behovet av nya bostÀder stÀndigt. Vilka omrÄden och vilken mark tas i ansprÄk för detta ÀndamÄl? Boverket redogör för att bristen pÄ fria ytor i tÀtorterna gör att grönomrÄden tas i ansprÄk i större utstrÀckning vilket kan pÄverka invÄnarnas tillgÄng till grönomrÄden.

Syftet i denna uppsats Ă€r att fĂ„ djupare förstĂ„else för studenters visioner angĂ„ende det goda campusrummet och om hur appropriationen, produktionen och reproduktionen av campusrummet ser ut. En strĂ€van Ă€r ocksĂ„ att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur makt pĂ„verkar rummets konstruktion och hur makten gör sig gĂ€llande i det redan byggda rummet. Det empiriska materialet Ă€r insamlat genom intervjupromenader i campusrummet pĂ„ Åbo Akademi i Finland, frĂ€mst i det nybyggda humanistcentret Arken. Uppsatsen Ă€r uppdelad i en teoridel och en empirisk del. Materialet har tolkats genom en fenomenologisk deskriptiv ansats och en hermeneutisk tolkande teknik med hjĂ€lp av Henri Lefebvres rumstriad.

Detta projekt handlar om hur man kan ÀnvÀnda Louddens cirkulÀra strukturer och inkorporera dem i en modern stadsdel för att ge kvallitéer och identitet Ät denna. För att ha nÄgon utgÄnspunkt och för att begrÀnsa min uppgift nÄgot har jag valt att utgÄ frÄn stadens skiss för detta omrÄde. Fokus har legat pÄ hur denna stadsplan möter cisternerna och berget de stÄr pÄ samt hur denna ?cisternstad? kopplar an till vattnet. Projektet kan dÀrför delas upp i tre delar: stadens plan; cisternerna och fronten mot vattnet, dÀr mitt fokus har legat pÄ tvÄ av dessa: cisternerna och havsfronten.

Denna studie behandlar tvÄ former av ledarskap, projektledning och linjeledning. Uppsatsen har som syfte att visa mönster mellan uppdragen linjeledare och projektledare. Vi har valt att genomföra studien med hjÀlp av en kvalitativ metod. Sex respondenter intervjuades, tre projektledare och tre linjeledare. Den empiriska undersökningen ligger till grund för analysen medan teoretiska kÀllor har anvÀnts för att förstÀrka eller motsÀga empirin.Vi beskriver ledarskapen utifrÄn tre aspekter: leda arbete, leda mÀnniskor och leda i organisationen.VÄr uppsatsfrÄga lyder:? Vilka mönster gÄr det att finna inom och mellan de olika ledarskapen projektledarskap och linjeledarskap?Det som framgÄr i undersökningen Àr att nÄgra tydliga skillnader och likheter gÄr att se.

Det hĂ€r examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusomrĂ„de sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till Ă„retruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gĂ€rna ha en översiktlig planering av omrĂ„det för att kunna styra utvecklingen. En sĂ„dan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet Ă€r stort och det finns mĂ„nga förfrĂ„gningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrĂ„gningar rör alla bebyggelse av smĂ„hus.

VĂ€sterĂ„s Stad har i översiktsplan för VĂ€sterĂ„s tĂ€tort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att VĂ€sterĂ„s mĂ„l om en hĂ„llbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna Ă€r: ° Bygg staden inĂ„t ° Blanda bostĂ€der och verksamheter ° En ny syn pĂ„ trafiken ° StĂ€rk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen ÄngsgĂ€rdet Ă€r belĂ€get cirka en kilometer öster om VĂ€sterĂ„s centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet pĂ„ 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt smĂ„husomrĂ„de.

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg frÄn 2004 ut som en plats i stort behov av förÀndring. Processen, som sedan pÄgÄtt frÄn att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades pÄ samrÄd under november och december 2009, har varit lÄngdragen och komplicerad. MÄnga av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade pÄ gestaltningen har i mitt arbete jÀmförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde hÀrledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar pÄ gestaltning av stadsrummet och inte sÄ mycket pÄ gestaltningen av sjÀlva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades pÄ utformningen av de offentliga platserna.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak. Vid planering för förtÀtning genom pÄbyggnad mÄste mÄnga aspekter beaktas och det mÄste ses ur flera olika perspektiv.

Det finns stor potential i byggbranschen att förbÀttra produktionsprocessen pÄ en arbetsplats med hjÀlp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som Àr sÀrskilt intressant att studera Àr det platsgjutna betongbyggandet. HÀr utförs mÄnga olika, men sammanhÀngande, moment tÀtt pÄ varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det Àr dÀrför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med platsgjuten betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbÀttra produktionsprocessen Àr 4D CAD.

Under 1900-talet har vÀrldens stÀder i allt större utstrÀckning kommit att utvecklas till segregerade samhÀllen dÀr fattiga och rika, högutbildade och lÄgutbildade lever geografiskt Ätskilda frÄn varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhÀlle? PÄ vilket sÀtt kan ÄtgÀrder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara pÄ dessa frÄgor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesÀtt som har sin utgÄngspunkt i de sociala aspekterna, dÀr mÄlet med exploatering blir att frÀmja integration.

Examensarbetet syftar till att inhÀmta kunskap om planering för cykeltrafik i stÀder och att identifiera problem som uppkommer nÀr andelen cyklister ökar i stÀderna. Framkomligheten och trafiksÀkerheten pÄverkas nÀr andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas pÄ en litteraturstudie dÀr kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhÀmtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i stÀder sökts. DÄ arbetet Àr en pilotstudie och saknar jÀmförelse i liknande format har Àven kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjÀlp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera pÄ cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och frÄn arbetet.

Bakgrund: Rottne industri a?r ett fo?retag som tillverkar skogsmaskiner, na?rmare besta?mt sko?rdare och skotare. En viktig del av fo?retagets strategi i dagsla?get grundar pa? att bedriva en genero?s reservdelsverksamhet ut mot kunder. Reservdelsverksamheten har vuxit och blivit en konkurrensfo?rdel fo?r Rottne industri.