Det hÀr Àr resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vÄrterminen 2010 pÄ programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet Àr det avslutande examensarbetet efter 3 Ärs studier i fysisk planering pÄ grundlÀggande nivÄ. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlÀtta i stÀder, dÀr behovet av byggnader förÀndras snabbare Àn en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts pÄ Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling pÄ ön Kungsholmen i Karlskronas skÀrgÄrd dÀr en funktionsomvandling Àr aktuell idag Är 2010.

Syftet med den hÀr studien var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnad av patienter med feber. Designen som anvÀndes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar pÄ en medicinavdelning pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera materialet.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillÀmpningar för att eleverna ska förstÄ den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs 3 och 4, i sydvÀstra Sverige, uppfattar att ett fÀrdigt laborativt material inom tal i brÄkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och ÄterberÀttande, pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar pÄ att lÀrarna uppfattar att det fÀrdiga laborativa materialet pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning pÄ sÀtt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet Àven pÄ att lÀrare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det fÀrdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la mÀrke till i uppfattningarna i lÀrarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det fÀrdiga laborativa materialet..

Det rÄder hÄrd konkurrens inom eventbranschen, eventbyrÄerna mÄste stÀndigt förbÀttras för att vinna nya och behÄlla befintliga kunder. Inom eventmarknadsföring Àr syftet ofta att Àndra attityder och kÀnslor hos deltagarna och för att veta huruvida en Àndring har skett behöver effekten mÀtas. Genom denna rapport har jag studerat i vilken utstrÀckning effektmÀtning sker inom eventbranschen.Till min förvÄning kom jag fram till att det Àr sÀllan som effekten mÀts. Framförallt för att det Àr kostsamt att anlita ett marknadsundersökningsföretag, men ocksÄ fo?r att det Àr tidskrÀvande.

Resultatet frÄn genomförd undersökning ger klara indikationer pÄ att operativ planering inte baraÀr beroende av en doktrin utan Àven Àr en katalysator för densamma, dvs. det sker stÀndigt ensamverkan mellan planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagÀr att vara normgivande för hur en officer bör förhÄlla sig till dessa tvÄ bestÄndsdelar och dÄ pÄden operativa nivÄn. Resultat tyder pÄ en förskjutning till förmÄn för metod och dÄ pÄ bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger Àven att det inte Àr FM-doktrinen som fyller denna roll utan detÀr NATO:s AJP-01 som Àr dominerande.

Den hĂ€r uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsomrĂ„det ÖsternĂ€s. ArbetsomrĂ„det ligger centralt i tĂ€torten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsomrĂ„de, men avskĂ€rmas frĂ„n centrum genom starka barriĂ€rer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman omrĂ„det ÖsternĂ€s med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa ett gott stadsliv. MĂ„let Ă€r att genom förslaget visa exempel pĂ„ hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger pĂ„ en modell dĂ€r inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskĂ€lla och den bas som det övriga arbetet vilar pĂ„. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mĂ„l, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra omrĂ„dets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrĂ„gan hur man kopplar samman ÖsternĂ€s med övriga centrum. För att svara pĂ„ forskningsfrĂ„gan har jag sökt strategier inom litteratur och likvĂ€rdiga utvecklingsomrĂ„den. Strategierna har sammanstĂ€llts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur omrĂ„det ÖsternĂ€s kan kopplas samman med Ljusdals centrum. UtifrĂ„n konceptskiss och program som bygger pĂ„ önskemĂ„l frĂ„n kommun, medborgare, samt riktlinjer frĂ„n analyser och egna idĂ©er har jag tagit fram en programskiss för att disponera omrĂ„dets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret pĂ„ forskningsfrĂ„gan Ă€r att det gĂ„r att koppla samman ÖsternĂ€s med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik.

SmÄföretag har stor betydelse för det svenska nÀringslivet och mÄnga av dessa företag Àr familjeföretag. En av familjeföretags största utmaningar Àr planering inför generationsskifte. MÄnga företagare drar sig dock för att planera, eftersom överlÄtaren mÄste ge upp sin makt och kontroll över företaget och dÀrmed kan kÀnna att han/hon ger upp sin identitet. Syftet med examensarbetet var att, med hjÀlp av ett praktiskt exempel, förklara planeringsprocessen inför ett familjeföretags generationsskifte, samt att ge rekommendationer för vad företag bör tÀnka pÄ inför generationsskifte. En fallstudie med personliga intervjuer och en telefonintervju valdes som datainsamlingsmetod och till studieobjekt valdes ett familjeföretag som varit med om tvÄ generationsskiften.

Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. HÀr listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motstÄndet som uppstod nÀr hotet började realiseras. Uppsatsen tittar pÄ vilka faktorer (politiska, stadsplanemÀssiga, kulturvÄrdande, ekonomiska) som pÄverkar en gatas förÀndring och vad som vÀrderas högst..

An increasing number of peole are resisting the attraction of living around nature and opting instead to spend their lives in cities. Parks and green areas play an important part in our well-being and we become fascinated with the diversity of nature, in which we find a peacefulness that is unique. Amongst other things, being surrounded by nature can reduce high blood presure, lower the production of stress hormones and stimulate the mind and our ability to concentrate. It is therefore vitally important to entice city residents to parks and green areas to improve their physical and mental well-being. Previous research has shown that humans are seeking for certain characteristics in the parks and green areas which they are visiting.

Det Àr en svensk ambition att folkhÀlsan ges större utrymme i samhÀllsplaneringen. Dock finns i dagslÀget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhÀlsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar pÄ de svenska kommunerna och det Àr i dessa som de svÄra avvÀgningarna mellan olika intressen mÄste göras. Syftet med denna studie Àr att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhÀlsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie Àr utformad som en fallstudie dÀr en svensk kommun har studerats med hjÀlp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten frÄn denna studie visar att konflikter med miljömÀssiga och ekonomiska vÀrden Àr ett hinder nÀr folkhÀlsoaspekter ska integreras i kommunal samhÀllsplanering.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

JÀmstÀlldhet lÄter bra ? men vad Àr det egentligen vi planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jÀmstÀlldhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i nÄgon större omfattning. FrÄgan Àr varför det inte har skett, samt hur planarkitekter kan integrera jÀmstÀlldhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka rekommendationer frÄn experter och deras möjliga tillÀmpning. Rekommendationer om jÀmstÀlldhetsarbete i arbetsprocessen frÄn nulÀgesbeskrivning fram till ett fÀrdigt planförslag undersöks.

Blandstad Àr ett begrepp som kan sÀgas anvÀnds nÄgot slentrianmÀssigt i dagens stadsbyggnadsdiskussion. Det lÄter bra och de positiva associationerna gör att det fortsÀtter att anvÀndas, utan att det riktigt definieras eller tydliggörs vad som menas med blandstad. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök till att reda ut begreppets olika innebörder samt hur och av vem det anvÀnds. Det rÄder en oklarhet om blandstad frÀmst bör anvÀndas som visionÀr utopi eller som reellt stadsbyggnadsmÄl. Idag anvÀnds de pÄ bÄda sÀtt vilket gör bilden av blandstaden diffus och mÄngtydig. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och fokuserad pÄ anvÀndningen av det svenska begreppet blandstad.

Att bygga hus Àr en lÄng och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det Àr ett av de största projekten som görs i livet, dÀrför Àr det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det Àr mÄnga aktörer under byggprocessen dÀr de viktigaste Àr arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna. Syftet med denna rapport Àr att göra en undersökning hur vÀl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. MÄlsÀttningen Àr att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstÄr och om det finns möjlighet att begrÀnsa eller helt ta bort dessa problem I rapporten har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill fÄ fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall Àr unikt sÄ lÀmpar sig dÀrför inte en kvantitativ metod för att fÄ svar pÄ vÄr undersökningsfrÄga. Resultatet visar att privatpersoner hellre lÀgger pengar pÄ sjÀlva huset Àn en vÀl utformad planering.