En applikationsserver agerar i regel som en förmedlande server i ett tre-skikt-system med en webbserver på ena sidan och en databasserver på andra sidan. De används för att komma åt funktioner i en databas med hjälp av program skrivna för just den applikationsserver som används. På Lantmäteriets huvudkontor i Gävle använder man sig i dagsläget av 5 stycken olika applikationsservrar, vilket medför stora kostnader i bland annat licenser, support och kompetensutveckling. I detta arbete undersöks skillnader i pris och funktionalitet mellan de aktuella applikationsservrarna samt hur man på bästa sätt kan minska kostnaderna för Lantmäteriet genom att sätta upp ett mål där applikationsservrarna används på ett effektivare sätt. För att ta reda på detta har jag intervjuat personer inom Lantmäteriet angående det nuvarande problemet och tagit reda på hur man kan göra för att möjliggöra en utfasning av en eller flera applikationsservrar.

Städer runt om i världen är i stort behov av gröna miljöer. Dagens fysiska stadsplanering fokuserar på att skapa täta städer som breder ut sig på oexploaterad mark. Resultatet av denna utveckling blir allt färre tillgängliga grönområden i städerna, samtidigt som dessa områden är viktigare än någonsin. Därför är det än viktigare att skapa ett grönt rekreationsområde i direkt anslutning till bostaden. En god och välfungerande gårdsmiljö kräver en del omtanke och planering.

 Titel:                           Va´då finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur påverkas konsumenterna av finanskrisen vad gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror? Syfte: Vårt huvudsyfte är att studera hur konsumenternas konsumtion har förändrats i form av bättre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar på grund av finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrån konsumenternas perspektiv då vi vill få en bred bild av hur konsumenterna upplever sig påverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkäter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhållningssätt då vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillämpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgår från en redan befintlig teori och utifrån den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss på teorier som berör konsumentbeteende på ett eller annat sätt.

Ämnet för den här uppstatsen är att undersöka vilka föreställningar det finns om tillgänglighet och hur samhälleliga strukturer påverkar arbetet med att öka tillgängligheten i samhället och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frågor har ställts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgängligheten i samhället och vilken roll har andra aktörer i samhället för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer påverkar den fysiska planeringens förmåga att hantera tillgänglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgår från de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgänglighet. Den egna undersökningen baserar sig på empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen är utförd på tre politiska dokument, varav två av dem utgår från funktionshinderspolitiken, medan det tredje är förarbetet till Plan- och bygglagen (2010:900) och har därför en tydligare anknytning till fysisk planering.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

På alla arbetsplatser behövs motivation för både chef och medarbetare för att arbetet ska engagera och öka effektiviteten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som individer i chefsposition anser påverkade anställdas arbetsmotivation, och mer specifikt vad chefer gör för att motivera sina anställda. Sju intervjuer genomfördes med personer i chefsposition inom olika branscher. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. I analysen framkom ett antal teman som cheferna ansågs öka medarbetares motivation i vardagsarbetet, såsom kompetensutveckling, lön, ledarens, roll, återkoppling och delaktighet.

In a work environment where employees can be thrown into all sorts of situations and where anything can happen, it requires that they have good knowledge about what they do and constantly strive to improve their skills. The purpose of this paper is to study how professional police officers perceive learning in their work. Essay authors would like to find out how the police officers experience their formal learning, informal learning and police education. This is by research what the police officers learn through various forms of education and what they learn by practicing their profession. Previous research dealing with the subject and relevant theories are discussed and processed.

Studien syftar till att undersöka lärares kunskapssyn samt hur detta kan påverka valet av arbetssätt vid barns tidiga läs- och skrivutveckling. Kvalitativa intervjuer har använts för att få en djupgående förståelse kring lärares kunskapssyn och arbetssätt. Resultatet visar på att både traditionella läs- och skrivmetoder och nya modeller finns representerade ute bland skolorna, där Tragetons modell - att skriva sig till läsning är mest förekommande. Det påfallande resultatet i studien visar även att lärarna eftersträvar kontinuerlig utveckling inom läs- och skrivområdet, något som de tillägnat sig genom att ta del varandras lärarkompetenser och perspektiv på lärandet i form av pedagogiska caféer. Enligt studien verkar lärarnas egen kompetensbildning vara en förutsättning för att kunna uppdatera både kunskap kring området samt synen på lärandet när skolan många gånger väljer att spara på kompetensutveckling trots att samhället och skolan ständigt förändras..

Målet med denna uppsats är att se vilka författningar som gör sig gällande vid planering, byggande och drift av en vägtunnel, främst med avseende på samråd men även brand och personsäkerhet. Processen kring att planera en tunnel är väl reglerad och innefattar många lagar. Väglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, när de olika stegen ska utföras, vad de ska innehålla samt när och med vilka samråd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar främst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkännas, men innehåller även generella regler om förebyggande skyddsåtgärder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs också gällande vid planeringen av en vägtunnel med avseende på detaljplaner och Länsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse dels för hur lågkonjunkturen påverkar ledarskapet och dels för vilka organisatoriska förändringar som lågkonjunkturen har bidragit till för ett företag i ekonomisk nedgång.Vi har använt oss utav en kvalitativ undersökningsstrategi och gjort en fallstudie av Scania. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med hjälp utav en intervjuguide. Vi har haft en hermeneutisk tolkningsansats där vi har haft som mål att skapa förståelse för hur ledarskap påverkas av lågkonjunkturen.                  Vi har presenterat vår empiri i två kapitel. I kapitel IV tas empirin upp i form av ett imaginärt personalmöte och i det efterföljande kapitlet analyseras empirin med hjälp av vår teoretiska referensram.      Scanias organisation har påverkats i hög grad av lågkonjunkturen exempelvis har antalet skift reducerats och den totala arbetstiden har minskat. Inom Scania satsas det nu väldigt mycket på utbildning och kompetensutveckling.

Planering är en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera på den gemensamma stora frågan - det uthålliga samhället. Vad är det och hur ska vi förändra vår bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frågor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan är starkt.  Planerare och arkitekter är nyckelpersoner i denna förändringsprocess och måste illustrera detta steg med djärva förslag baserade på genomarbetade och högkvalitativa koncept..

Kunskap är en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den är en osynlig tillgång bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebär ett mångfacetterat arbete. Det är mycket som påverkar kunskapshanteringen och det är ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnå en god sådan genom att avsätta resurser samt skapa förutsättningar för god kunskapshantering. Ledningen har även ansvar för att kommunicera vikten av och målen med kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt är även att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med kunskapshantering samt tillhandahålla tekniska verktyg. Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.

Denna studie behandlar ekologisk hållbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling är ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har på senare tid fått ta en allt större roll i diskussioner på olika planeringsnivåer och blivit ett övergripande mål inom samhällsutvecklingen. Med en i dagsläget succesivt försämrad miljö och resursbas kan samhällsutvecklingen inte fortsätta i samma takt och riktning. Därför kan ekologisk hållbarhet ses som en grundförutsättning för kommande generationers fortsatta samhällsutveckling. Studien baserar sig på en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hållbar utveckling. Syftet var att undersöka hur väl visioner för en ekologisk hållbar utveckling efterföljs på kommunal planeringsnivå och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.