SammanfattningTitel: Företags användning av årsbudgetNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiUtgivningsår: 2013-03Författare: Hoa Dang, Peter KarlssonHandledare: Arne FagerströmSyfte: Tidigare forskare har riktat kritik mot användningen av årsbudget i företag, de anser att årsbudget kan göra ett företag stelt och svårt att anpassa sig till omvärldsförändringar. Därför är syftet med den här studien att förstå hur företag använder årsbudget och om företag kompletterar sin årsbudget för att förbättra företagets planering. Uppsatsens forskningsfråga är vilka fördelar och nackdelar som finns med årsbudget.Metod: Metoden vid utformningen av denna studie var att intervjua fyra fall, vilket gav data till empirin. Fyra olika företag ansågs tillräckligt för att få en bättre förståelse hur användningen av årsbudgeten påverkas beroende på vilka omständigheter som föreligger i företaget. Data från intervjuerna transkriberades och sedan analyserades likheter och olikheter i företagens hantering av årsbudget samt företagens värderingar kring årsbudget.Resultat och slutsats: Empirin visade att tre av de fyra fallen använder årsbudget och fyra av fallen använder verktyg för att komplettera sin årsbudget.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som kan förbättra Luleå kommuns anställdas arbetstillfredsställelse och därmed göra Luleå kommun till en bättre arbetsgivare. Genom användandet av en kvantitativ metod och semi-strukturerade enkäter söktes svar på frågeställningarna: Upplever arbetstagarna arbetstillfredsställelse och om så vilka faktorer beror det på? Vad anser arbetstagarna att en attraktiv arbetsgivare ska kunna erbjuda? Arbetets teoretiska bakgrund innefattar olika teorier om vad som leder till arbetstillfredsställelse. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetstillfredsställelse, men att de önskade mer feedback från ledarna. Det framkom även att en av de viktigaste faktorerna i arbetet var trevliga kollegor och att lönen behövdes förbättras.

De senaste årtiondena har innefattat en mängd olika händelser vilka påverkat företagsklimatet på nationell samt global nivå, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av användandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har näringslivet i Europa gått från att mestadels bestå av stora koncerner till att bestå av en stor del småföretag. Strategisk planering som forskningsområde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om småföretagens strategiarbete lyser med sin frånvaro. Bland de teorier vilka finns tillgängliga är det anmärkningsvärt att en majoritet av dem är genererade under 80- samt 90-talet vilket således innebär att deras nutida förankring bör ifrågasättas.

As the number of inhabitants increases, the cities expand into the former rural landscape. The urbanization causes changes to the functioning of the peri-urban fringe. Land that previously was used for agricultural production is now used for alternative enterprises, as for example horse keeping and recreation. 75 % of all horses (approx. 200 000) are situated in the peri-urban fringe.

I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig därigenom att med sitt rättssystem och sin administration leva upp till dess värden. Konventionen trädde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar sig i allmänhetens perception av landskapen. Föreliggande rapport är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa studien har 348 planeringsunderlag från 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges 21 länsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar är av stor vikt vid uppförandet av landskapsanalyser.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or Luleå University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

Rapporten beskriver tre olika synvinklar utifrån vilka ett antal risker identifieras ur fyra val-da processer. Ämnet för rapporten är således riskidentifiering av sättet att arbeta inom pro-cesserna inköp, planering, repro och produktion. De valda synvinklarna är framtagna ge-nom intervjuer och besök på företaget och fungerar likt teoretisk ram i rapporten. Syn-vinklarna ger mig en möjlighet att titta på processerna med ämnena informationsflöde, kompetens och informationssäkerhet i bakhuvudet. Avsikten är att genom att jämföra hur arbetet verkligen bedrivs på valt företag med teorier i böcker, kunna hitta verkliga risker med att fortsätta arbetet på det sätt vilket det bedrivs idag.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som används har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som används har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som är framträdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som används inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnå syftet har följande tillvägagångssätt använts: ? Beskrivning av de två tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Målet med uppsatsen är att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande på urbana platser. Målet har även varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning på Fristadstorget. De frågeställningar som ställts är vilka aspekter som kan leda till trygghet på en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet är att få en djupare kunskap och förståelse för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. Två olika litteraturstudier har gjorts.

Det har framkommit klagomål att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gällande basala kunskaper relaterat till hälso- och sjukvårdens behov. Denna problematik utgör utgångspunkt för den empiriska studien som är utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det påverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgått ett traineeprogram har genom intervjuer berättat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det påverkat dem själva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehållsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fått se och vara med om mer än vad de troligtvis hade fått om det inte genomgått programmet. Det gjorde att de kände sig väl förberedda för sin framtid inom yrkeskåren och redo för nya utmaningar..

Dagens kunskapssamhälle bidrar till att läraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhällets förändringar påverkar. Det är därför viktigt att vara vaksam över sitt eget lärande likväl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. Lärarens yrkesuppdrag innebär att fullfölja det uppdrag som läraren är ålagd det vill säga att arbeta utifrån skolplaner, läroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lärarna anser viktiga för sitt eget lärande såväl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Ny bebyggelse tillskapas i centrum för att förtäta och binda samman centrum.Områden knyts samman med ett genomgående grönstråk. Ett nytt torg utformas samt en utbyggnad av en miljöprioterad Storgata.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet är intressant eftersom det idag är vanligt i de flesta av Sveriges län att kommunerna använder sig av konsulter. Studiens syfte är att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.