Sök:

Sökresultat:

3491 Uppsatser om Planering av ćtgärder - Sida 39 av 233

JÀmförelse av skattat och kört skotningsavstÄnd

Skotningskostnaden utgör ca 10 % av skogsindustrins totala rÄvarukostnad. MedelskotningsavstÄndet har stark inverkan pÄ skotningskostnaden. Detta medför att skotningsavstÄndet Àr viktigt att skatta rÀtt, för bra planering och korrekta kostnadskalkyler. Vid gallring och föryngringsavverkning skattas terrÀngtransportavstÄndet subjektivt av SCA:s planerare. Körning under pÄlastning och lossning rÀknas inte in i det skattade avstÄndet, utan strÀckan avser den bÀsta verkliga körstrÀckan frÄn virkets tyngdpunkt pÄ trakten till avlÀggets tyngdpunkt.

Rehabilitering - En sjÀlvklarhet för patienter i rÀttspsykiatrisk slutenvÄrd : Ett förbÀttringsarbetet och en kvalitativ studie av ett förbÀttringsarbete

Syfte: Uppsatsen beskriver hur systematiskt förbÀttringsarbete har anvÀnts i syfte att öka rehabiliteringsmöjligheter för patienter i rÀttspsykiatrisk vÄrd samt vetenskapligt undersöka framgÄngsfaktorer och hinder för anvÀndning av systematiskt förbÀttringsarbete i rÀttspsykiatrisk slutenvÄrd.Metod: Systematiskt förbÀttringsarbete med Nolans förbÀttringsmodell har anvÀnts. Process och resultatmÀtningar gjordes i förbÀttringsarbetet för att svara pÄ frÄgan om förÀndringen Àr en förbÀttring. Den vetenskapliga studien bygger pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer, en grupp i verksamheten och en med en extern utvecklingsaktör. Fokusgrupperna analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: FörbÀttringsarbetet visar att logistik, planering och samordning förbÀttrats men att det kvarstÄr ytterligare insatser innan mÄlet med att öka möjligheterna till rehabilitering för patienterna Àr uppnÄtt. Studien resulterar i framgÄngsfaktorer och hinder som beskrivs med följande kategorier: Drivkraft, metod, delaktighet, ledningens ansvar, sÀkerhetsperspektiv, motstÄnd, ?RÄgÄrdstÀnket?, systemförstÄelse och kulturskapande.

UtvÀrdering av Central Tire Inflation pÄ Medelpads skogsförvaltning, SCA Skog AB

CTI- Central Tire Inflation Ă€r ett styr- och reglersystem som möjliggör att justera lufttrycket i dĂ€cken under fĂ€rd pĂ„ virkeslastbilar för att anpassa det till aktuell last och hastighet. Genom att köra med ett lĂ€gre dĂ€cktryck pĂ„ virkesfordon Ă€r det möjligt att minska kostnaden för skogsbilvĂ€gar. SCA Skog vill skapa en CTI-strategi som ska innehĂ„lla handlingsplaner för hela kedjan frĂ„n planering till transport. År 2009 minskade investeringsanslagen för vĂ€gar inom SCA Skog och Medelpads skogsförvaltning började bygga vĂ€gar som trafikeras av CTI-utrustade fordon. Syftet med arbetet Ă€r att utvĂ€rdera anvĂ€ndningen av CTI Ă„t SCA skog vid Medelpads skogsförvaltning. Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med personer vid SCA som har arbetat med CTI nĂ„gon gĂ„ng sedan införandet. Totalt intervjuades elva personer. Ett arbetssĂ€tt för CTI identifierades.

Koncept i planering -definierade kvaliteter

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

Öka pulsen : - en studie av löpningsmöjligheter i staden

I takt med en utveckling dÀr teknologi ersÀtter mÀnniskans arbetsuppgifter skapas en allt mer stilasittande livsstil. För lite fysisk aktivitet bidrar till diverse olika folksjukdomar och ohÀlsa som kostar samhÀllet 6 miljarder kronor per Är. PÄ senare Är har frÄgan lyfts fram om hur fysisk aktivitet kan uppmuntras i samhÀllet dÀr landskapsarkitekter bland andra professioner Àr en del av projektet. Det finns nÀmligen forskning som visar pÄ att utemiljön har stor betydelse pÄ vÄra rörelsemönster. En stark vÀxande trend i Sverige Àr löpning, nÄgot som en bred grupp mÀnniskor kan utöva och som inte krÀver nÄgon avancerad utrustning eller förberedelse. HÀr finns möjlighet att haka pÄ denna positiva trend och lÄta den genomsyra utformningen av stÀderna. För att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkar löpningen i bÄde bra och dÄlig bemÀrkelse genomfördes tre olika informationsinslamlingstekniker: 1.

Krympande kommuner : En innehÄllsanalys av kommunala översiktsplaner

Utvecklingen i Sverige de senaste Ären kÀnnetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstÀdernas befolkningsmÀngd ökar. Syftet med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgra metoder och strategier som de krympande kommunerna har anvÀnt sig av för att försöka vÀnda stagnationen samt att jÀmföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av vÀrlden. För bÄde krympande stÀder och kommuner Àr problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen pÄ problemet Àr att försöka skapa en befolkningstillvÀxt. Det finns mÄnga olika strategier för att vÀnda befolkningsutvecklingen.

Aggression i domar om mord och försök till mord

En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekrÀftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger pÄ 40 domar frÄn Svea hovrÀtt dÀr gÀrningsmÀnnen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gÀrningsmÀn kunde skiljas frÄn instrumentella gÀrningsmÀn med avseende pÄ brottskaraktÀristika, Älder, pÄföljd samt brottsrubricering. Syftet var ocksÄ att undersöka samband mellan gÀrningsmannens pÄverkan av alkohol och/eller droger och gÀrningsmannens grad av planering, mÄlinriktning, arousal, provokation frÄn offret, samt gÀrningsmannens relation till offret. TvÄ oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrÄn Cornells kodningsguide för vÄldshandlingar.

Stereotypa beteenden hos hÀstar : KartlÀggning av ridanlÀggningar samt pilotstudie

Detta Àr en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala lÀns kommuner med fokus pÄ planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns anvÀnds generellt passivt, skötseln i den tÀtortsnÀra skogen Àr anpassad, den formella skogliga kompetensen Àr lÄg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlÀmnad entreprenad följs upp i nÄgon form..

Integration och planering

Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra.

TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Riksintressen i den översiktliga planeringen

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial.

Grönt perspektiv pĂ„ planering! : ortsanalys med grönt perspektiv, exemplet Örkelljunga

Often, the green is handled as an opposite to the built, but if it could be seen as a part of the built and the society, the planning will be easier to handle. The thesis work wants to create a method that treats villages in an analytic way in a context; with green, blur, grey and all the other colors that together are the completeness.This master's thesis is made to be used as foundation in detail plannng in the municipality of Örkelljunga. Target audience is on one hand those who work with planning and green matters in Örkelljunga municipality, but also other planners who work with landscape.Literature in the field of green city planning has been studied and 30 methods for analysis have been valued. The method for analysis that has been used in this work is a merging of ten different methods and has included literature studies, sketches, interviews and work on spot. The ten methods are consciously chosen to together make one comprehensive and true image of the village, as far as it is possible.

N?R D?DEN BLIR ETT VAL. En allm?n litteratur?versikt om sjuksk?terskans upplevelser och attityder kring patienter som ?nskar d?dshj?lp

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

FramgÄngsrika faktorer för god lÀsförstÄelse : NÄgra 1-7 Ma/No lÀrares arbetssÀtt och metoder

Att kunna lÀsa med god förstÄelse Àr en förutsÀttning för att klara dagens skola och samhÀllet i övrigt. DÀrför Àr ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas sprÄkutveckling och att eleven redan frÄn början fÄr uppleva att lÀsning handlar om mening, glÀdje, budskap, upplevelse och förstÄelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lÀrare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade Àmnen var de som hade bÀst resultat i DLS-testen, delprov LÀsförstÄelse var vÄrt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om planering och arbete med lÀsförstÄelse för att eleverna ska nÄ goda resultat. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lÀrare Ma/No. Studien bygger pÄ en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att den beskriver mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen. VÄrt resultat visar att vÄra respondenter visar pÄ en god kunskap om vad begreppet lÀsförstÄelse innebÀr.

Analys Handelshamnen - Förslag till utveckling av Handelshamnen i Karlskrona

Analys Handelshamnen, förslag till utveckling av Handelshamnen i Karlskrona Àr ett examensarbete för en kandidatexamen i Fysisk Planering frÄn Blekinge Tekniska Högskola 2008, skrivet av Jesper Borgström med Anders Törnqvist som handledare. Den 5 december 1679 togs det officiella beslutet att grunda staden Karlskrona och örlogsbasen. 1998 upptogs Karlskrona pÄ UNESCO:s vÀrldsarvslista med motivationen: ?Karlskrona Àr ett utomordentligt vÀl bevarat exempel pÄ en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av Àldre anlÀggningar i andra lÀnder. Karlskrona har i sin tur tjÀnat som förebild för efterföljande stÀder med liknande uppgifter.? Handelshamnen Àr en utfyllnad, omrÄdet fanns inte med i Karlskronas ursprungliga stadsplan utan har tillkommit senare.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->