I det hÀr examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrÄn nÀringslivet. Syftet med studien Àr att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behÄllningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslÀrare frÄn byggprogrammet och tre personalsamordnare frÄn byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrÄgade intervjupersonerna kan visa pÄ att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag Àr under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer Àven att den största orsaken till att det inte existerar nÄgon samverkan idag Àr pÄ grund av ekonomiska resurser..

Uppsatsens syfte har varit att förstÄ hur samverkan fungerar mellan socialtjÀnst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad tvÄ personer som arbetar pÄ ett stödboende inom socialtjÀnsten respektive inom den psykiatriska öppenvÄrden och deras tvÄ chefer tÀnker om samverkan i den löpande verksamheten. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de tvÄ verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de tvÄ professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrÄn Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det hÀr fallet ganska bra pÄ marknivÄ.

Magisteruppsats som utvÀrderar samverkan mellan skola, socialtjÀnst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbÀttra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer och observationer..

Vad Àr egentligen hÄllbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, pÄ bÄde natur och mÀnniska, i stÀllet för en negativ? En av de grundlÀggande principerna för designteorin Cradle to Cradle Àr att vi ska agera hÄllbart i stÀllet för mindre ohÄllbart. Dock Àr teorin Ànnu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hÄllbar stadsutveckling Àr syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hÄllbar fysisk planering. Uppsatsen syftar ocksÄ till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hÄllbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle stÀlls designteorin i relation till de normer som stÀllts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle Àr goda men designteorin Àr i dag frÀmst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet och den viktiga sociala aspekten Àr inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergÄng till Cradle to Cradle, som stÄr för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförÀndring genom ett ifrÄgasÀttande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

VÄra landskap Àr i stÀndig förÀndring, nu i snabbare takt Àn nÄgonsin. Ett sÀtt att dokumentera dessa förÀndringar Àr markbaserad Äterfotografering. Inom omrÄdet för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad Äterfotografering kan anvÀndas, om det markbundna fotografiet Àr ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om Äterfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. MÄlet Àr att belysa och utvÀrdera metoden och visa pÄ dess styrkor men Àven dess begrÀnsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen Äterfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrÄn en teoretisk bakgrund om förÀndringsprocesser, platsidentiteter och planering.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med den hÀr studien var att i ett mÄngkulturellt omrÄde undersöka idrottslÀrarens och idrottsledarens instÀllning till samverkan inom Idrottslyftet. FrÄgestÀllningar var följande:Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottslÀraren med samverkan?Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan? Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslÀrare och tre idrottsledare verksamma i mÄngkulturella omrÄden. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn ad hoc-metoden.Resultat: IdrottslÀrarna ser samverkan som ett sÀtt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man inom bloggosfÀren legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvÀgagÄngssÀtt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vÄr analys en trend som kan komma att leda till stora förÀndringar i traditionella redaktioners arbetssÀtt..

Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa de möjligheter och svÄrigheter som kommuner ser i samband med samverkan dem emellan vid utveckling av informationssystem. Behovet av samverkan mellan kommuner har blivit en nödvÀndighet för att 24-timmarsmyndigheten ska kunna realiseras, eftersom kommunernas informationssystem ofta finns utspridda över flera kommuner och myndigheter. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom tre kommuner samt Statskontoret och IT Norrbotten. Resultatet av intervjuerna visar pÄ bÄde likheter och olikheter mellan kommunerna avseende möjligheter och svÄrigheter med samverkan. En slutsats som dragits Àr att ett aktivt deltagande och engagemang krÀvs för att samverkan ska lyckas.

Detta Àr en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte Àr att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt OmhÀndertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillÀmpats i denna studie Àr tidigare forskning inom samverkan. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan ses som viktigt, Ätminstone pÄ ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som pÄverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

Abstract The planning of landscapes and towns has changed from a top-to-bottom perspective, including a focus on common interests, towards an inclusion of dialogue between planners and inhabitants of the planning area. In the countryside areas there are many interests which could be incorporated in such a dialogue. Still, the landowners have the final right to make the decisions for his or her property. The purpose of this paper is to examine how a dialogue for countryside development works and could be working, what participators of such dialogues are thinking about their right to direct and transform the landscape, and which roles the planners may take in such a context. With this background in mind, I also look back into the history with the intention to understand the situation of today.

Att arbeta som landskapsarkitekt innebÀr att möta mÄnga olika mÀnniskor med olika önskemÄl och krav. Det innebÀr att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ instÀllning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lÀrande som uppstÄr vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger pÄ det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess pÄ vÀg fram till mÄlet, snarare Àn pÄ sjÀlva mÄlet.Syftet med detta examensarbete Àr att belysa, undersöka, samt frÀmja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillÀmpning och resultatpÄverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som frÀmst behandlas i detta arbete Àr den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.

Denna studie fokuserar pÄ samverkan mellan Àldreomsorgens sektioner hemtjÀnst och hemsjukvÄrd i tvÄ vÀstsvenska kommuner. VÄra huvudfrÄgor Àr; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsÀttningar för samverkan ges det för medarbetarna? NÀr ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och frÀmjande faktorer för samverkan? Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med chefer pÄ tvÄ nivÄer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvÀrprofessionella grupper och gruppteori Àr applicerad pÄ materialet för att förstÄ fenomenet samverkan.Studien visar att det Àr mÄnga faktorer som spelar in för att Ästadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras pÄ ett medvetet och genomtÀnkt sÀtt och vi ser hur samverkan blir godtycklig nÀr det inte finns en medveten strukturering.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger pÄ fritidshemmet och hur det har pÄverkats av det utökade samarbetet mellan de bÄda verksamheterna. ProblemstÀllningen Àr: vad anser fritidspedagoger och lÀrare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framstÀller hur lokal, yrkesroll, och tid och planering pÄverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssÀttet som anvÀnts Àr Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien Àr en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskÀlla.

Samverkan Àr ett ord med mÄnga synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie Àr att studera samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essÀn ligger pÄ att ge en överblick pÄ vad samverkan innebÀr och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Vilka ÄtgÀrder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser FörÀldraföreningen mot narkotika pÄ narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun existerar.