Det hÀr Àr en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvÀrldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvÀrldsanalyser ser ut samt hur de utifrÄn dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna Àr samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnÄs. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har tvÄ översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen ÄskÄdliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtÀtning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom grÀnsöverskridande samarbete..

Syftet med studien var att fÄ förstÄelse för hur aktörer som arbetar i skolan, hos polisen och inom socialtjÀnsten uppfattar sin samverkan med de andra aktörerna kring elever som far illa eller riskerar att fara illa, samt vad de ser som framgÄngsbÀrande faktorer och utvecklingsbara omrÄden i samverkan. Studien Àr kvalitativ och empirin Àr insamlad med hjÀlp av webenkÀter. Dataanalysen Àr genomförd med tematisk analys dÀr olika teman utlÀsts. Resultaten visar att samverkan upplevs som sÄvÀl positiv som utvecklingsbar och att de olika aktörerna har olika bilder av hur vÀl samverkan fungerar. I diskussionen kopplas resultaten till tidigare forskning och litteratur och de framgÄngsbÀrande faktorer som respondenterna tar upp, överensstÀmmer till stor del med tidigare forskning, men Àven fler goda exempel pÄ framgÄngsbÀrande faktorer kommer fram.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsÀttningar för samverkan i internationella operationer. UtifrÄn Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstÀmmelse mellan doktrinerskapar förutsÀttningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gÀlla krÀvs det att synen pÄ doktrinbegreppet mellan de jÀmförda lÀnderna överensstÀmmer,vilket den inledande jÀmförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jÀmförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras Àr luftarenans sÀrdrag och luftstridskrafternas karaktÀrer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har lÄg grad av överensstÀmmelse i synen pÄ ledning jÀmfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvÄra samverkan i eller mellan staber. DÀremot Àr det hög gradav överensstÀmmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsÀttningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..

Syfte med undersökningen Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning ta reda pÄ vilka förvÀntningar och erfarenheter förÀldrarna har gÀllande mötet med deras barns skola. Genom att undersöka detta ur ett förÀldraperspektiv sÄ vill vi skapa en förstÄelse för hur förÀldrar tÀnker och agerar i mötet med deras barns skola och personal. De frÄgor som undersökningen utgÄtt ifrÄn Àr: ?Hur upplever förÀldrarna kontakten och samverkan med skolan??, ?Vilka för- och nackdelar ser förÀldrarna med samverkan mellan hem och skola??, ?Vilken roll anser förÀldrarna att de har i barnens skolgÄng??, ?Upplever förÀldrarna att de ges möjlighet till inflytande i skolan??. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen Àr ett utskick av enkÀter till ca 60 barns förÀldrar pÄ tre olika skolor i sydvÀstra SkÄne.

Den 1 januari 2006 förÀndrades reglerna för hur utdelningen pÄ andelar i fÄmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna Àr att begrÀnsa fÄmansföretagares möjlighet att omvandla tjÀnsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur ett företags olika förutsÀttningar pÄverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes berÀkningar pÄ flera företag med varierande förutsÀttningar.Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig Ät mellan företag beroende pÄ vilka förutsÀttningar de har.

De barn som befinner sig i förskolan kommer att fÄ uppleva övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Det Àr barnet som tar steget in i den nya verksamheten, vilket innebÀr att barnet Àr i centrum.Syftet med studien Àr att lyfta barns, förÀldrars och pedagogers upplevelser kring samverkan samt hur pedagogerna arbetar med samverkan vid övergÄng mellan de olika verksamheterna. Upplevelserna sÀtts i relation till tidigare forskning och styrdokumentens skrivningar. Studiens syfte grundar sig pÄ frÄgorna: Hur upplever/upplevde barnet övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass? Hur upplever förÀldrar och pedagoger samverkan vid övergÄng frÄn förskola till förskoleklass? Vilka uttrycksformer har samverkan i verksamheterna?Studiens utformning grundar sig i en kvalitativ metod och det har genomförts barnintervjuer, förÀldra- och pedagogenkÀter med öppna frÄgor dÀr deras upplevelser kring samverkan beskrevs pÄ ett detaljrikt och djupgÄende sÀtt.Resultatet av studien synliggör att barnen upplever/upplevde övergÄngen med stor glÀdje och förvÀntan.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en fallstudie över Falköpings kommuns webbplats falkoping.se genom att undersöka olika faktorer som Àr viktiga att ta i beaktning dÄ en webbplats för offentlig service och dialog ska utformas.Jag börjar med att redogöra för de mÄl som regeringen satt upp kring vilken information som lÀmpar sig för en offentlig webbplats, för att dÀrefter visa pÄ vilka fallgropar den nya tekniken för med sig. Jag redogöra för landstingsförbundets slutsatser kring ovan nÀmnda faktorer och dÀrefter redogör jag Àven för Falköpings kommuns syn kring webbplatsens innehÄll och upplÀgg. Efter detta övergÄ jag till att undersöka betydelsen av en webbplats design och utformning. Avslutningsvis att redovisar jag resultatet av den enkÀtundersökning jag genomfört för att undersöka medborgarnas förvÀntningar pÄ en offentlig webbplats..

ÖvergĂ„ngen mellan förskola och förskoleklass Ă€r nĂ„got som de flesta barn kommer att fĂ„ uppleva. Det Ă€r förskollĂ€rarnas och förskoleklasslĂ€rarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergĂ„ngen för att skapa goda förutsĂ€ttningar för barnens lĂ€rande och utveckling. Studiens syfte Ă€r att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur samverkar förskolan och skolan i överlĂ€mnandet ur ett lĂ€rarperspektiv? Hur ser förskollĂ€rarna och förskoleklasslĂ€rarna pĂ„ sekretessen vid övergĂ„ngen? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lĂ€rarna i förskolan och skolan?Studien utformar sig utifrĂ„n en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollĂ€rare och förskoleklasslĂ€rare.

Bakgrund: Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgÄtt en förÀndring dÀr större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av smÄföretagandet i Sverige gör att frÄgan vÀcks om vad som hÀnder med smÄföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sÀtt för smÄföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. SmÄföretagaren beskrivs inte sÀllan ha en önskan om att arbeta sjÀlvstÀndigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. DÄ tvÄ av tre smÄföretag ÀndÄ vÀljer att regelbundet samarbeta med andra företag Àr det av intresse att undersöka vad smÄföretagen har för motiv till samverkan.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka varför smÄföretag vÀljer att ingÄ organiserad samverkan.

Elevers motivation, lÀrande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans vÀrld. DÄ studier saknas pÄ omrÄdet kring hur elever pÄverkar eller pÄverkas av skolans fysiska miljö, har en enkÀtundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utstrÀckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö Àr sval och oklar. Ytterligare forskning pÄ omrÄdet elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslÄs.

Detta arbete handlar om lÄngtidssjukskrivna arbetsslösa som ska med hjÀlp av fördjupad samverkan, som Àr ett samarbete mellan försÀkringskassan och arbetsförmedlingen kunna ÄtergÄ till arbetsmarknaden. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur de lÄngtidssjukskrivna uppfattar sin tid inom fördjupad samverkan pÄ arbetsförmedlingen..

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. De metoder som anvÀndes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser pÄ samverkan kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frÄgestÀllningar fram, dessa anvÀndes sedan som grunden i mina intervjufrÄgor. Studien utgÄr utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

Studien syftade till att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan och yrkesverksamma pÄ barn- och ungdomshabiliteringen ser pÄ samverkan dem emellan. ForskningsfrÄgorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsÀttningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslÀrare i grundsÀrskolan, inriktning trÀningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger pÄ barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys med tolkning utifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av trÀffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lÀrande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna trÀffas pÄ olika sÀtt med utgÄngspunkt frÄn den enskilde elevens insatser frÄn barn- och ungdomshabiliteringen.

Samverkan sker i mÄnga olika former och inom mÄnga olika omrÄden. I mÀnniskohanterande yrkeskategorier sÄ som skola och socialtjÀnst bedrivs samverkan ofta med mÄlsÀttningen att tillsammans med andra parter hjÀlpa en individ som behöver nÄgon form av insats frÄn samhÀllet. Men Àven om mÄnga vill samverka för att en gemensam insats Àr nödvÀndig sÄ Àr lÄngt ifrÄn alla positivt instÀllda till samverkan. Varför? Jo för att det mÄnga gÄnger inte fungerar pÄ ett önskvÀrt sÀtt.

Syftet med denna uppsats var att ifrĂ„gasĂ€tta den ofta antagna Ă„sikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstĂ€mmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, sĂ„som diskriminering, fördomar, segregering och motsĂ€ttningar. Nordirland valdes som fallstudie pĂ„ grund av att religionen dĂ€r föresprĂ„kas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig Ă„tgĂ€rd i syftet att lösa problemen i samhĂ€llet.Slutsatsen Ă€r att religionen kan ha en vĂ€rdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det Ă€r dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen pĂ„ konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Även maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhĂ€llet kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgĂ„ngspunkt i uppsatsens resultat kan man sĂ„ledes ifrĂ„gasĂ€tta religionens roll som en del av lösningen pĂ„ problemen i dagens Nordirland, dĂ€r en alternativ lösning istĂ€llet kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen pĂ„ religion och istĂ€llet en uppmĂ€rksamhet pĂ„ den nordirlĂ€ndska identiteten, som sĂ€llan föresprĂ„kats i historien..