Människors jämlika förutsättningar att delta i samhället har stor betydelse för folkhälsan. Utanförskapet är demokratins och största fiende och regeringens främsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan främja en gränsöverskridande kommunikation och stärka människors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krävs aktiva och gränsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemål om samverkan mellan föreningar, näringsliv och kommunen som kan stärka människors delaktighet.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att se hur professioner som Polis och Socialtjänst samverkar och samarbetar i det förebyggande arbetet mot huliganism i Sverige.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer med en polis från Supporterpolisen och tre stycken fältassistenter under socialtjänsten. Vi har också samlat in data från officiella dokument som vi har fått från de verksamheter som har studeratsResultat: Resultatet visar oss hur professionerna samverkar och samarbetar med varandra i det förebyggande arbetet mot huliganism. Det visar också hur det förebyggander arbetet är organiserat , vad som görs av de olika professionerna samt vilka de övergripande målen inom organisationerna är. Vi har även fått information om vad polisen och socialtjänsten anser som deras samverkan och samarbete, vad som är positivt med samverkan och i vilka fall som samverkan inte fungerat. Slutsats: Vår slutsats är att det finns en god samverkan mellan de studerade professionerna.

AB Gustaf Kährs grundades 1857 i Nybro och 1947 blev Kährs först med att få patent på ett trägolv. Enligt Kährs är deras affärsidé att erbjuda miljövänliga och högkvalitativa trägolv för privata, offentliga och kommersiella miljöer. Under de senare åren har marknaden för robustare och mer formgivna trägolv vuxit. Därför har Kährs på kort tid byggt upp en ny linje för designprodukter. Det finns ett behov av att utvärdera och analysera linjen ur ett produktionstekniskt perspektiv med hjälp av olika LEAN verktyg.

I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjänst och hur sekretessen påverkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhet som samverkar mellan skola och socialtjänst har gjorts för att se hur sekretess påverkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har använts en kvalitativ metod i studien där det har intervjuats två skolkuratorer, två socialsekreterare och en socialpedagog från en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna har jämförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit är att sekretessen mellan skola och socialtjänst ses både som en hjälp men även ett hinder i samarbetet mellan myndigheterna.

Kan man optimera en verksamhet genom planering? Den här uppsatsen tar avstamp i hypotesen att det finns skillnader i förvaltning av fastigheter och parker och att fastighetsförvaltningar generellt sett är bättre på att upprätta drift och underhållsplaner än parkförvaltningar. Vidare behandlas frågan om planering kan förbättra verksamhetsstyrning i en verksamhet.De grundfrågor som behandlas i arbetet är:- Behov och nytta- Problem och hinder- Kommunikation- Innehåll - Kan dessa planer användas som instrument för verksamhetsstyrning?- Skillnad mellan förvaltning av fastigheter och parker/utemiljöerI arbete sammanställs litteraturstudier i hur man kan förbättra sin verksamhetsstyrning genom god planering, samverkan och kommunikation. För att en verksamhet ska fungera är det viktigt att alla har en gemensam värdegrund.

Ämnesvalet i den här undersökningen handlade om årskurs 9 elevers genomförda praktik i arbetslivet. Praktiken på den utvalda grundskolan organiseras i dagsläget under benämningen Omvärldskunskap och innebär totalt 5 dagars praktik inom kommunala verksamheter. Syftet med undersökningen var att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet mot bakgrund att de har färre antal praktikdagar. Den övergripande frågeställning var: vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet? Vi valde att precisera våra frågeställningar av anledningen att dessa växte fram utefter genomgången av den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar var: i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull och i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? De teoretiska begrepp som vi använde oss av i analysen var: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande. Vi genomförde undersökningen på en grundskola där samtliga närvarande årskurs 9 elever fick besvara en enkät med påståenden med fasta svarsalternativ.

Kurs: KIN 180 Examensarbete i innovationsteknikHandledare: Magnus HoppeExaminator: Tomas BackströmAvsnittslärare: Magnus HoppeFörfattare: Hampus SvenbladSyfte: Syftet med uppsatsen är att utforska och diskutera begreppet triggers i ett innovationssammanhang. En text formats som berör vad som krävs för att en individ skall ändra sitt handlingsmönster för att en innovationsprocess ska påbörjas.Frågeställning: Hur triggas vi till nytänkande?Utgångspunkt: Studien har sin utgångspunkt i ett abduktivt förhållningssätt.Metod: Studien kommer att vara explorativ, baserat på hermeneutistisk grund med ett abduktivt förhållningssätt till frågeställningen.Empirisk grund: Studiens empiriska grund bygger på halvriktade interjuver och öppet riktade frågeformulär.Slutsats: Studiens slutsats är att begreppet triggers går att tillämpa på ämnet innovation. Samt att det finns handlingar en individ kan utföra för att underlätta sin egen idéutvecklingsprocess..

Syfte med denna studie är att beskriva hur elever, föräldrar och pedagoger upplever samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, pedagoger och elever samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som står skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstämmer föräldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt ämne. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkäter till föräldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur föräldrar, pedagoger och elever upplever samverkan.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt pedagogerna i förskolan har gentemot invandrade fäder samt vilka erfarenheter invandrade fäder har av mötet med förskolan. Examensarbetet är grundat på kvalitativa metoder. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med invandrade fäder samt fokusgrupper med pedagoger. I litteraturgenomgången presenteras systemteori som ger redskap i förståelsen för samspelsmönster med andra människor, Läroplanen för förskolan samt litteratur om samverkan, förhållningssätt och faderskap. I empirin framkommer att det finns en komplexitet i att få till en god och produktiv samverkan mellan pedagog och invandrad far.

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram.

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgår ifrån olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur en kommunal socialnämnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en långsiktig strategi för samverkan.Denna fallstudie granskar samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten i en kommun i Stockholms län. Ansatsen är organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som samverkan innebär. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar såsom läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för samverkan, utvärderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svårigheter sex behöriga karaktärs- och kärnämneslärare på en gymnasieskola upplever med infärgning i undervisningen.Studien är kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes därefter av sex intervjuer med gymnasielärare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till består av en definition av vad infärgning innebär, sätt att se kunskap på samt studier där teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder på att en stor svårighet för lärare som arbetar med infärgning är att enas om en gemensam uppfattning om infärgning. Stora faktorer för denna kollektiva förståelse är samarbete och planering. Vidare kan förändringar av lokaler och scheman förbättra situationer då samarbetet inte fungerar. Detta innebär bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infärgning. Resultaten av studien visar att lärarna anser att infärgning kan innebära att elever ser ett större samband och i längden lär sig mer..

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare.

Polisens och socialtjänstens samverkan är mycket viktigt för att nå ett bra resultat gällande arbetet med ungdomar. Både polis och socialtjänst är beroende av varandras insatser då de inte kan uppnå det mest optimala resultatet var för sig. Vi ställer oss frågande till hur bra samverkan verkligen fungerar idag på myndigheterna. Vårt syfte med denna rapport är att ta reda på hur samverkan mellan polis och socialtjänst fungerar i arbetet gällande ungdomar som begår brott. Detta besvarar vi genom att studera relevant litteratur samt intervjua yrkesverksamma människor på området.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.