Sökresultat:
275 Uppsatser om Planerat ćldrande - Sida 11 av 19
FörÀldrars upplevelser kring samvaro med sina barn : En kvalitativ intervjustudie kring hur förÀldrar upplever samvaron och hur delaktiga de Àr i samvaron med sina barn
Syftet med föreliggande studie var att fÄ ökad förstÄelse för hur delaktiga svenska förÀldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med förÀldrar (N =14) till barn mellan 6-8 Är. Data analyserades med innehÄllsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus pÄ samvaro och delaktighet vilket kunde pÄverka hur informanterna sÄg pÄ meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsÀttningar men Àven pÄ barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansÄg sig lida av tidsbrist vilket negativt pÄverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn.
Montessoripedagogiken i praktiken : En studie i frekvens av arbetspass
Arbetscykel och arbetspass Àr centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel Àr nÄgot som barnet bygger upp inom sig sjÀlv dÄ han/hon fÄr möjlighet till fria val under ansvar och tillrÀcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass Àr nÄgot som montessorilÀraren mÄste erbjuda och planera för, dessa ska innehÄlla en tidsrymd pÄ minst tvÄ timmar idealet Àr tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utstrÀckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkÀtundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass.
Integration av XMPP-baserad chatt och flexiteBPMS
Större kommuner och industrier anvÀnder alltmer automatiserade processer för tjÀnster och rutinersÄ som kundcenter och felhantering. Flexeurope AB Àr ett företag med flera Ärs erfarenhet av auto-matiserade processer och arbetar med att definiera, visualisera, konstruera och optimera processer.Företaget utvecklar Àven ett webbaserad IT-system för processhantering, kallat flexiteBPMS.Inom en kommun eller industri arbetar ofta flera handlÀggare, ibland uppemot hundratals, med atthantera Àrenden i processer. Detta stÀller krav pÄ att handlÀggare kan kommunicera med varand-ra. Effektivare kommunikation dÀr handlÀggare snabbare fÄr svar innebÀr effektivare hantering avÀrenden. Marknaden har till följd av detta uttryck önskningar om att möjliggöra en form av realtids-kommunikation kring Àrenden i flexiteBPMS.Med detta som bakgrund har det hÀr arbetet undersökt, planerat och genomfört en integration av enXMPP-baserad chatt med flexiteBPMS.
Kan funktionalismens ideal anvÀndas i dagens stadsplanering?
I den hÀr litteraturstudien Àr det den historiska utvecklingen gÀllande stadsplanering, med funktionalismens ideal och utmaningar som stÄr i fokus.
Vilka Àr dagens utmaningar i stadsplanering? Vilka ideal fanns det under funktionalismen? Vilka spÄr kan vi se idag och kan vi anvÀnda oss av funktionalismens idéer i dagens planering?
Vi stÄr inför mÄnga utmaningar i dagens stadsplanering. KlimatförÀndringar och den globala urbaniseringen sÀtter allt större press pÄ stÀderna. Man benÀmner tiden 1930-1975 som funktionalismen epok i Svensk stadsplanering. Under funktionalismen var den största utmaningen att lösa den akuta boendebristen som skapats pÄ grund av att allt fler flyttat in till stÀderna pÄ grund av industrialiseringen.
Utformning av lÀtt demonterbar borrplattform för sedimentprovtagning
Detta Àr ett examensarbete för institutionen för bÀrande konstruktioner. Vi har konstruerat en flytande plattform pÄ uppdrag av naturgeografiska institutionen, SU. Projektet i vilket plattformen skall anvÀndas var tÀnkt att genomföras i Tanzania, augusti 2000. En av vÄra uppgifter var Àven att följa med till Tanzania och vara ansvariga för plattformen pÄ plats. Speciella förutsÀttningar sÄsom otillgÀnglig terrÀng och basisk miljö har gjort att plattformen mÄste vara demonterbar och bestÄ av lÀtta material som tÄl miljön.
"Nu blir det som ett riktigt Àmne" -Flipped classroom i bildundervisning
Jag har erfarat att bildundervisningen mÄnga gÄnger blir ineffektiv nÀr det kommer till den delen av Àmnet som innebÀr instruktioner och genomgÄng av planerad elevuppgift. Jag vill dÀrför introducera en ny undervisningsmetod, nÀmligen Flipped classroom, dÀr instruktioner och genomgÄng av planerad uppgift genomförs utanför skoltid i form av en instruktionsfilm. Jag har planerat en lektionssvit i bild, som i tvÄ klasser genomförs med metoden Flipped classroom. Syftet Àr att undersöka hur berörd bildlÀrare och dennes elever stÀller sig till bildundervisning med metoden Flipped classroom. Vidare vill jag ta del av hur eleverna mottar min instruktionsfilm i syfte om att fÄ en uppfattning om hur instruktionsfilmer i bildÀmnet kan utformas pÄ bÀsta sÀtt.
För att veta vad nÄgonting Àr mÄste man veta vad det inte Àr : En studie om hur nÄgra elever i Ärskurs 1 lÀr sig vad ett tekniskt föremÄl Àr
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra elever i Ärskurs 1 skapar förstÄelse för vad en teknisk artefakt Àr och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att lÀraren anvÀnder variationsmönster under ett lektionstillfÀlle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebÀr att vi har genomfört en praxisnÀra undersökning. Vi har i studien agerat bÄde forskare och lÀrare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfÀllen i tre olika grupper med fokus pÄ att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt Àr. Med hjÀlp av för- och eftertester har vi Àven undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfÀllet.
Den anstÀllningsbara konsulten - LÀrandets betydelse i den konsultativa rollen
Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka konsulters lÀrande i arbetet och om det finns nÄgra gemensamma, eller individuella, drivkrafter eller motiv bakom de eventuella insatser som görs för lÀrande. Studien undersöker Àven hur lÀrande anvÀnds för att som konsult göra sig anstÀllningsbar.Teori: Det finns oÀndligt mycket forskning och skolbildningar som berör lÀrande. LÀrande Àr nÄgot som kan ske bÄde formellt, planerat och informellt, spontant i det vardagliga arbetet. För att skapa en förstÄelse för hur lÀrandeprocesser fungerar behöver vi skapa en förstÄelse för lÀrandets helhet, det vill sÀga hur lÀrande drivs, motiveras och samordnas för individer.Metod: Genom sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer kunde det empiriska material för studien samlas in. Intervjupersonerna valdes ut i relation till frÄgestÀllningen och syftet för studien.
Implementation av kalkyl- och planeringsverktyg hos byggentreprenör pÄ ett planerat byggprojekt.
För byggprojekt som lÀggs ut pÄ anbudsupphandling eller utförs inom en egen koncern Àr det viktigt att i ett tidigt skede kunna ta fram vilka kostnader projektet kommer att resultera i för byggentreprenören. Byggentreprenören AR Bygg AB som för tillfÀllet enbart verkar inom den egna koncernen har trots att de inte jobbar med specifika kostnadskalkyler ÀndÄ lyckats vÀl med sina byggprojekt. Med en önskan om att fÄ bÀttre kontroll över projektkostnader och tidsÄtgÄng samt öppna upp möjligheten till att göra noggranna anbudskalkyler har de beslutat att testa att anvÀnda nya verktyg för kalkylering och tidsplanering i samband med framtida byggprojekt. Syftet med examensarbetet Àr att för ett kommande pÄ- och tillbyggnadsprojekt som AR Bygg AB kommer att utföra göra en kostnadskalkyl i kalkylverktyget Bidcon Bygg/anlÀggning utifrÄn befintliga projekteringshandlingar. Kostnadskalkylen ska fungera som ett underlag för att under och efter byggtiden kunna följa upp och utvÀrdera hur vÀl kalkylen stÀmmer överens med verkligheten samt Àven ligga till grund för framtida kalkyler. Kalkylunderlaget har tagits fram genom mÀngdavtagning frÄn projekteringsritningar vilket sedan legat till grund för tidplaner som visar förvÀntad byggtid av byggprojektet. Kalkylen visar en total byggkostnad pÄ cirka 16 miljoner kronor och att byggtiden blir cirka 9-10 mÄnader om det kontinuerligt Àr fyra byggarbetare som utför arbetet. Arbetet har Àven resulterat i att ett antal byggdelstyper skapats speciellt för projektet i kalkyleringsskedet.
Delaktighet och motstÄnd i samband med organisationsförÀndringar: en studie av tvÄ fall pÄ Kappa Kraftliner i PiteÄ
För att dagens företag ska klara av den förÀnderliga omvÀrld och den globala konkurrensen Àr företagens förmÄga att genomföra organisationsförÀndringar en mycket viktig faktor. I förÀndringsarbeten kan företagens förmÄga att skapa delaktighet och bearbeta motstÄnd vara det som avgör huruvida förÀndringen blir framgÄngsrik eller inte. PÄ Kappa Kraftliner i PiteÄ har det de senaste Ären genomförts flera förÀndringsarbeten. Vi har i den hÀr uppsatsen undersökt tvÄ stycken förÀndringar som genomfördes pÄ andra halvan av 1990-talet. Den första kan sÀgas ha genomförts för att nyansera och bryta ned företagets övergripande mÄl pÄ grupp- och individnivÄ samt öka engagemanget och fÄ de anstÀllda att ta mera egna initiativ i den dagliga driften.
Nazistattacken i KĂ€rrtorp : Dagens Nyheters och Aftonbladets gestaltning av den antinazistiska demonstrationen den 15 december 2013
Denna uppsats syfte Àr att undersöka Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering och diskussion om den antirasistiska och antinazistiska kÀrrtorpdemonstrationen den 15 december 2013 veckan efter hÀndelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frÄgestÀllningar: Hur beskrevs demonstranterna och motdemonstranterna? Hur beskrevs sjÀlva hÀndelsen? Hur diskuterades nazism, högerextrem, vÀnsterextrem och vÄld i samband med demonstrationen? Hur kan mediers beskrivning av extremism i KÀrrtorp förstÄs ur ett ideologiskt och historiskt perspektiv? Urvalet inkluderar alla texter som beskriver demonstrationen och nÄgon aktör och innefattar dÀrmed ledare, nyhetsartiklar och krönikor. Som teoretisk utgÄngspunkt och metodologisk ansats anvÀndes en kritisk diskursanalys. Genom denna metod urskiljs hur normer och vÀrderingar som finns pÄ redaktionerna formar innehÄllet.
Unga svenskars temporÀra migration till Oslo : En intervjustudie av sex unga vuxnas beslut att flytta till Oslo och tillbaka
I denna studie undersöks unga svenskars erfarenheter av temporÀr migration till Oslo, Norge. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för ungas temporÀra arbetsmigration; bÄde beslutsprocessen inför emigrationen, och vad som pÄverkar vistelsens varaktighet. Detta har undersökts genom djupintervjuer med sex respondenter som alla har gemensamt att de Àr frÄn VÀsterbotten, har bott i Oslo, och sedan flyttat tillbaka till Sverige. Intervjuerna analyserades dÀrefter med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att en av de viktigaste aspekterna i beslutsprocessen var respondenternas önskan om att tjÀna pengar för att kunna resa. Migration kan dÀrmed ses som ett medel för att förverkliga sina resedrömmar.
VÄga bli chef! - Att ta sig an en chefsroll som ung och nyutexaminerad inom mÄltidsverksamheten
Inom en snar framtid kommer det att ske en stor generationsvÀxling, 40 procent av den nuvarande arbetsstyrkan kommer att pensioneras fram till Är 2015 och det Àr 40-talisterna som gÄr i pension. MÄnga av dessa arbetar som chefer och smÄföretagare och kommer att ersÀttas av en yngre generation som nu Àr pÄ frammarsch. De nya yngre cheferna kan kÀnna en viss oro och osÀkerhet över att behöva leda och ?chefa? Àldre och mer erfarna medarbetare, detta kan ha sin grund i en överdriven respekt för de Àldre medarbetarna. Det Àr en utmaning att vara chef över Àldre kollegor dÄ varje generation har sina normer och vÀrderingar som Àr skapade av den miljö och tidsanda som rÄder för dem.Syftet med denna uppsats var att undersöka Hur man tar sig an en chefsroll inom en mÄltidsverksamhet som ung och nyutexaminerad? FrÄgor som har försökts besvaras Àr: Vilka fördelar respektive nackdelar kan man uppleva som ung och nyutexaminerad i en chefsroll inom mÄltidsverksamheten? Hur övervinner man det eventuella motstÄnd som kan uppstÄ? Vad skall man tÀnka pÄ som ung och nyutexaminerad nÀr man tar sig an en chefsroll inom mÄltidsverksamheten? Vad har restaurangmanagerutbildningen för betydelse för restaurangmanagerstudenternas kommande profession?Undersökningen Àr en kvalitativ empirisk studie med hermeneutisk vetenskapsteoretisk inriktning och dÀr intervjuer i fokusgrupper var en nyckelmetod.
"NÀr jag blir stor vill jag jobba som...." : Om genusmedvetenhet och vÀgledning i skolans tidigare Är
VÄr studie, som omfattar sex intervjuer, fokuserar pÄ genusmedvetenhet hos vÀgledare. PÄ vilket sÀtt de arbetar med genus i mötet med elever för att vidga perspektiv och pÄ vilket sÀtt de kan tÀnka sig att arbeta med att skapa en genusmedvetenhet hos elever i Är 4-6. VÄrt resultat visar att genusmedvetenhet Àr ett svÄrt begrepp som har olika betydelse för vÀgledarna. VÀgledarna menar att de inte arbetar pÄ ett planerat genusmedvetet arbetssÀtt idag men vi ser att de omedvetet arbetar med genusperspektivet genom olika aktiviteter. I arbetet med elever i Är 4-6, vill vÀgledarna bidra pÄ olika sÀtt med att vidga elevernas perspektiv gÀllande sjÀlvuppfattning, yrken och arbetsmarknad.
Sju Àldreboenden i Enköping kommun : En granskning av nyckeltal, riktvÀrden och internhyressystemet.
I detta examensarbete undersökes vilka principer som styr hyresnivÄn för en grupp Àldreboenden i Enköpings kommun, samt hur drift- och underhÄllskostnadsnivÄerna Àr jÀmfört med kommunala Àldreboenden i resten av Sverige. Bakgrunden ligger i att fastighetsförvaltarna pÄ Enköpings kommun anser sig inte kunna ta ut den hyra de behöver för att underhÄlla husen i den omfattning som behövs. Fastighetskontorets kostnader för bland annat underhÄll, mediaförbrukning, administration jÀmförs mot statistik. Dessutom granskas internhyressystemet genom att undersöka hur vÀl kommunen följer sina egna direktiv och styrdokument samt genom att jÀmföra styrdokumentet mot tillgÀnglig litteratur. Enköping har historiskt sett lagt lÄga summor pÄ bÄde planerat och avhjÀlpande underhÄll av fastigheter. Detta har varit en följd av att kommunen har haft, och fortfarande har, lÄga hyresintÀkter jÀmfört med mÄnga andra kommuner i Sverige.