Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua åtta pedagoger från två olika förskolor som finns i två olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav två olika kategorier där den ena handlar om att rörelse är allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska få kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav också två kategorier där den första handla om att de är för att barnen ska lära känna sin kropp och för att barnen ska lära sig och behärska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det är hälsofrämjande alltså att det är viktigt och nyttigt samt att man lär bättre.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet mellan likasinnade.

This study examines how upper secondary school teachers in Västerbotten and Österbotten plan to teach about the Finnish War 1808-09. The study includes written interviews with nine teachers in Västerbotten and eight teachers in Österbotten, who have answered questions concerning school policy documents, content and didactic methods. The purpose has been to examine whether there is a difference in historical culture in how the war is treated in the two regions. Historical culture is here meant within the prospective history lesson, where the pupils encounter history within certain boundaries.The result of the interview study shows that there are differences in structure concerning the school policy documents, but that these differences on the whole are compensated by the widespread interest in the Finnish War by the teachers in both regions. The differences in historical culture can be found within the construction of the content when it comes to the aftermaths of the war as well as the purpose of the teaching.

Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus.

Vid sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska fokus ligga i den enskilda patientens behov och önskningar och omvårdnaden skall vara individanpassad. Patienten skall vara delaktig och uppleva trygghet och respekt. Vid god omvårdnad måste sjuksköterskan utgå från den unika patientens behov, erfarenheter och upplevelser varpå kunskap om personen i fråga krävs. Dagboksanteckningar kan identifiera tillstånd och känslor hos patienten, vilket kan fångas upp av sjuksköterskan som i sin tur får ökad förståelse för den individuella patientens behov. Syftet med studien var att beskriva dagbokens betydelse ur patientens perspektiv.

Uppsatsen handlar om skolans bemötande av kinestetiska och taktila elevers inlärningsstilar. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur kinestetiska och taktila inlärningsstilar tillgodoses i förhållande till de auditiva och visuella inlärningsstilarna. För att få svar på detta görs intervjuer som inriktar sig på hur lärare bemöter eleverna och planerar undervisningen för att tillgodose kinestetiska och taktila inlärningsstilar. Undersökningen visar på en skillnad i medvetenhet hos läraren i arbetet för att tillgodose de kinestetiska och taktila eleverna För att stimulera kinestetiska och taktila elever krävs rörelse och praktiska uppgifter. I undersökningen framkommer att det finns flera hinder för detta till exempel platsbrist, brist på laborativt material samt att skolan upplevs som alltför ?teoretiskt? inriktad.

BakgrundOutsourcing är ett ämne som på senare år har uppmärksammat smer och mer. Outsourcing har även blivit ett allt vanligare begrepp i företagsvärlden. Det finns olika typer av outsourcing och några av dessa är: offshoring och nearshoring.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur outsourcingen av ekonomifunktioner ser ut bland aktiebolag i Västra Götalands län.FrågeställningarAv vilka anledningar väljer företag att outsourca sina ekonomifunktioner och vilka för- och nackdelar anser de att outsourcing av ekonomifunktioner bidrar med? Finns det någon relation mellan outsourcing av ekonomifunktioner och företagsbransch eller omsättning?MetodFör att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät. Studien avgränsades till företag som enskilt eller koncernmässigt omsatte 50 miljoner kronor eller mer avseende år 2010 i Västra Götalands län.

Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen. Därefter undersöks hur Karlskrona kommun avser hantera platsens problem i framtiden, och hur kommunen planerar att hantera problem på liknande platser i staden. Den problematik som undersöks här liknar förutsättningarna i Bergåsa med olika trafiksystem i konflikt.

För att få en hög produktion i skogen krävs god tillgång på kväve (N). I svenska ekosystem är växttillgängligt kväve den mest begränsande tillväxtfaktorn på fastmark, vilket gör skogsgödsling till den enda skötselåtgärd i Sverige, som rätt utförd kan öka tillväxten i skogen på kort sikt. Enskilda privata skogsägare är den enskilt största gruppen skogsägare i Västerbottens län såväl som i Sverige som helhet. Denna grupp av skogsägare har således stort inflytande över hur den svenska skogen sköts och avkastningen från denna. Syftet med detta examensarbete är att redogöra för enskilda privata skogsägares inställning till gödsling av skogsmark i Västerbottens län. För att kartlägga skogsägarnas ståndpunkt i frågan sattes en enkät ihop som skickades ut till slumpvis valda privata skogsägare i länet. I likhet med tidigare studier visade denna enkätundersökning att de enskilda privata skogsägarna inte gödslar i någon större utsträckning.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.

Bakgrund: Forskning visar på sömnens vikt för hälsan. En bristfällig sömn ger en försämrad fysisk och psykisk återhämtning för patienten vilket leder till ett onödigt lidande. I Katie Eriksson teori om den lidande människan beskrivs att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att lindra och motverka det onödiga lidandet. Det är därför av betydelse att identifiera vilka faktorer som inverkar negativt och positivt på sömnen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sömnen negativt hos vuxna patienter som är inlagda på sjukhus.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua åtta pedagoger från två olika förskolor som finns i två olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav två olika kategorier där den ena handlar om att rörelse är allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska få kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav också två kategorier där den första handla om att de är för att barnen ska lära känna sin kropp och för att barnen ska lära sig och behärska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det är hälsofrämjande alltså att det är viktigt och nyttigt samt att man lär bättre.

Den globala temperaturökningen vi märker av idag är, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. För att hantera klimatproblematiken på ett effektivt sätt och minska utsläppen, måste alla delar i samhället involveras. Det senaste året har miljöproblem, och framför allt det om den förstärkta växthuseffekten, kommit att betraktas som samhällsbyggnadsproblem. För att få med de flesta delar av samhället i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser.