Den här uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av språkängslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas självupplevda förmåga i franska som främmande språk. Därtill ämnar detta arbete belysa i vilka situationer de ängsliga eleverna upplever sin talängslan vara som värst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i språkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas. En enkät delades ut i franskgrupper på två svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och på det kvalitativa materialet genomfördes en innehållsanalys. Det visar sig att språkängslan är relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett måttligt statistiskt signifikant samband mellan självvärderad språklig förmåga och grad av språkängslan.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom intervjuer med personal från en etablerad anstalt samt intervju med kriminalvårdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet.

Den fria leken på förskolan är ett ämne som vi upplever har diskuterats mycket på senare tid. Studiens utgångspunkt har varit sex förskollärares uppfattningar om den fria lekens betydelse på förskolan. Metoden som använts har varit kvalitativ och utgått från öppna och ostrukturerade intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor, i en kommun i Västra Götalands län. Genom intervjuerna har vi studerat på vilket sätt den fria leken används i verksamheten samt hur stort utrymme den får i relation till styrda aktiviteter. Vi har även undersökt vilken roll förskollärare har i leken samt vilka positiva effekter den har.Resultatet av studien visar att förskollärarna ser fri lek som en viktig del i förskoleverksamheten då den utvecklar många förmågor hos barnen, vilket även många författare belyser.

Syftet med studien är att öka kunskaperna om förskollärares uppfattningar om och arbete med att motverka uteslutningar i en barngrupp. Jag valde att arbeta utifrån en kvalitativ metod där jag gjorde enskilda intervjuer med verksamma förskollärare. Intervjuerna gjordes på en och samma förskola där avdelningarna består av åldersindelade barngrupper. Intervjupersonerna var från olika avdelningar och hade erfarenhet av arbetet med både stora och små barn. Efter att alla intervjuer var gjorda och transkiberade så påbörjades en sammanställning av det insamlade materialet för att fastställa ett resultat.

Bakgrund: Att åldras medför ofta en naturlig begränsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnämnderna verka för att gruppen äldre människor får behålla sin självständighet under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet påverkas av att ha ett socialt nätverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nätverk och levnadsvanor hos äldre. Metod: Studien bygger på datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som är en pågående studie. I studien har datamaterial från 1372 deltagare använts. Data bearbetades med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjälp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nätverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas levnadsvanor.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollärare vågar använda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergång från förskoleklass till grundskola. Dessutom är syftet att undersöka om det finns svårigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lågstadieelever, som grundskollärare kan förknippa med språket. I studien har använts både en kvantitativ (enkätundersökning av 18 förskollärare och 12 grundskollärare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare). Resultatet visar att de flesta förskollärare arbetar på olika sätt med språklig utveckling inom matematik, de använder både vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lärandesituationer som är planerade och schemalagda. De flesta tillfrågade förskollärare som arbetar i förskoleklass använder riktiga matematiska begrepp.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap??, ?På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Det svenska charterflygbolaget TUIfly Nordic AB har haft problem med att på ett korrekt sätt estimera det antal mantimmar som fordras för planerade underhållsaktiviteter på flygplanstypen Boeing 737-800. Problemen har berört tidsestimeringarna för arbetskort i flygplanstypens underhållsprogram samt tidsestimeringarna för öppning och stängning av paneler och luckor. För att söka en lösning på problemen har det här examensarbetet utvecklat metoder för att modifiera de tidsestimeringar för arbetskort, paneler och luckor som finns i TUIfly Nordics underhållsprogram för Boeing 737-800. En metod för att fastställa tidsåtgången för att åtgärda defekter, s.k. findings, som hittas på flygplanen vid utförande av arbetskort har också utvecklats.De utvecklade metoderna har använts för att beräkna nya tidsestimeringar i Microsoft Excel.

Bakgrund: De barn som föds med Downs syndrom har 47 kromosomer istället för normalt 46 vilket beror på att delningen i könscellerna blivit felaktig. Vanliga medicinska problem är bland annat hjärtfel, synfel och hörselnedsättning. Beräknad medellivslängd hos personer med Downs syndrom är omkring 60 år. Det finns många studier om Downs syndrom, men endast ett fåtal har studerat hur personer med Downs syndrom upplever livskvalitet och välbefinnande.Syfte: Syftet med studien var undersöka hur vuxna personer med Downs syndrom finner livskvalitet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållande nio vetenskapliga artiklar varav sju är kvantitativa och två är kvalitativa studier. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna Cinahl, Google Scholar, LibHub, PsychInfo och PubMed.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap??, ?På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Studiens syfte var att jämföra gymnasieelevers och gymnasielärares upplevelser av ämnet idrott och hälsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter på fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av ämnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs 2 på gymnasiet samt deras idrottslärare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 år. Resultatet av intervjuerna visade att läraren saknade tydliga målformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring ämnets syfte, mål och betygskriterier i förhållande till lärarens undervisning.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.