Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken matematik förskolebarn uttrycker i leken samt vilket material som används när matematik uttrycks.         Frågeställningarna är vilken matematik förskolebarn uttrycker i den fria leken inomhus och vilket material förskolebarn använder när de uttrycker matematik. Arbetet är en kvalitativ studie och metoden som använts är observationer av barns lek inomhus på förskolan. Resultatet utgår från fem av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter; räkna, lokalisera, mäta, konstruera och leka. Dessa fem aktiviteter är kopplade till förskolans läroplan.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse.Frågeställningar:Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet.

Examensarbetet Förskolegården ? möjligheter, begränsningar och platser, har som syfte att belysa frågorna: Vad väljer barnen att göra på förskolegården? Vilka möjligheter finns på förskolegården? Vilka begränsningar finns på förskolegården? och Vilka är barnens platser på förskolegården? Som hjälp för att belysa dessa frågor har observationer och barnsamtal genomförts på en förskola. Resultatet visar att barnen är sysselsatta på olika sätt, på förskolegården men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klättra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar är hur barn använder och manipulerar material. Möjligheter och begränsningar vi såg i resultatet handlar om regler, förskollärares förhållningssätt och tillgång till material samt gårdens utformning. På grund av förskolegårdens tillgång till naturmaterial var visst material, såsom ekollon och pinnar, alltid tillgängligt.

SammanfattningBakgrund:Med en växande äldre befolkning följer nya krav för   att förbättra hälsa, självständighet och aktivitet. Aktiviteter som bevarar   fungerande förmågor skapar känsla av välbefinnande, positiv självbild samt   ökar livskvaliteten för äldre. Det ingår i sjuksköterskans profession att   identifiera samt aktivt arbeta för att förebygga hälsorisker.Syfte:  Att belysa aktiviteters betydelse ur den äldres och sjuksköterskans   perspektiv.Metod:Studien är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar.Resultat:För att främja aktivitet hos äldre behöver de mer kunskap om   aktiviteters hälsofördelar, kunskap om lämpliga aktiviteter samt hur ofta och   hur mycket aktivitet som bör utföras. För att kunna ge optimalt stöd till den   äldre i hälsoförebyggande syfte behöver sjuksköterskan mer tid och kunskap. Diskussion:Hälsoförebyggande insatser bör komma redan på det stadium då den äldre   är relativt frisk och har förmåga till egenvård.

Dagliga aktiviteter är ett centralt begrepp inom arbetsterapi och något som individen engagerar sig i varje dag. För individer som varit långtidssjukskrivna och återgår i arbete påverkas många områden. Ett område är i vilken utsträckning olika dagliga aktiviteter utförs. Syftet med studien var att beskriva och jämföra aktivitetsutförandet under och efter långtidssjukskrivningen samt beskriva hur arbetet påverkat livssituationen. Författarna till studien utgick från en kvantitativ metod med målinriktat urval.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgänglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick på bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke på miljöns utformning. Metoden som använts i denna studie är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och fenomenologin.

Omorganisering av verksamheter är idag ett vanligt fenomen som ställer höga krav på kunskap om förändringsarbeten och förmågan att kommunicera med organisationens medlemmar. Då en person eller grupp får i uppdrag att genomföra en förändring måste de utforma och förmedla ett förändringsbudskap till berörda medarbetare som bör innefatta vad som ska förändras, varför förändringen behövs, hur den kommer att påverka medarbetare samt en tidsplan för Planerade aktiviteter och beslut för förändringen. Syftet med denna studie var därför att utreda hur en överensstämmande bild av förändringsbudskapet kunde uppnås mellan medarbetare och förändringsledning. För att kunna besvara syftet genomfördes enkätundersökningar, intervjuer och en observation på ett företag som nyligen genomförde en nationellt omfattande förändring som berörde ungefär 500 anställda. Genom detta tillvägagångssätt undersöktes de fyra delarna av förändringsbudskapet, kommunikationsformer samt faktorer som kunde påverka medarbetares uppfattning.

Kejsarsnitt är den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar när en vaginal förlossning är ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hälften av de svenska nötpraktikerna någon gång utfört ett kejsarsnitt. Det kan ställas i relation till situationen i Nederländerna och Belgien där rasen belgisk blå är vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blå är att undvika vaginala förlossningar till förmån för planerade kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien är att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt är indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmässigt på rasen belgisk blå. För att ge läsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv. Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.

De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor använder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bär/svampar och växter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsättningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det är skillnader i hur förskolorna arbetar och ser på förutsättningar beroende på om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska läget på förskolorna inte behöver ha sådan stor inverkan på hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att städer arbetar mer med kompostering än de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad.

Bildpedagogik.

Äldres hälsa har förbättrats de senare åren samt har de blivit mer fysiskt aktiva. Syftet med studien var att beskriva äldres syn på förutsättningar för att bibehålla välbefinnandet efter pensioneringen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio informanter i åldrarna 63-84 år. Det framkom i resultatet att minst en nära vän var en viktig del för att främja välbefinnandet. Interaktion med vänner och familj var också en viktig aspekt för att må bra.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta förskollärare ser på motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lärande. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilket syfte har verksamma förskollärare med att träna barns motorik? På vilket sätt används miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?På vilket sätt används motoriken i förskolan för att främja inlärning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsättningarna för en fortsatt god hälsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svårigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna är eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlätta inlärning.

Syftet med studien var att beskriva vuxna rörelsehindrade personers erfarenheter av att delta i och utföra aktiviteter i stadsmiljö. Undersökningsgruppen bestod av sex rörelsehindrade personer bosatta i Norrbottens län, tre kvinnor och tre män i åldrarna 25 ? 37 år. Studien genomfördes som en intervjustudie med öppna frågor. Intervjuutskrifterna analyserades med hjälp av innehållsanalys.