Syfte ? Syftet med denna studie är att skildra de framgångsfaktorer och problem som kan uppstå vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser även att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen. Metod ? För att uppnå vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie är att föredra om man vill studera och öka förståelsen av en specifik händelse eller plats.

Trots att hemlöshet funnits länge i Sverige började den uppmärksammas ordentligt först i slutet på 1980-talet. Trots detta har denna form av utsatthet inte tillräckligt belyst de utsattas röster, speciellt kvinnors, blir ofta inte hörda. En av orsakerna till denna brist är att åtgärdsprogram får mer fokus än klienten. Konsekvensen är att fokus blir djupt normativt och inriktat mot att reglera beteende. Denna fallstudie grundar sig på den dubbla utsatthet som det innebär att vara kvinna och hemlös, nämligen att hemlöshet hos kvinnor är mindre synligt än hos män vilket bland annat leder till mörkertal.

Mellan år 1996 till år 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa några få starka tillväxtområden i landet med tydliga gränser mot omvärlden. När allt fokus läggs på att utveckla storstadsområdena, blir det allt svårare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invånare.Syftet men denna uppsats är att lyfta fram problematiken med krympande städer i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. Målet är att ge en ökad förståelse för situationen som råder i många svenska städer idag och hur kommuner arbetar med att vända den nedåtgående trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om ämnet och bättre möjligheter för att jämföra situationen i olika delar av landet.

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och använder sina hälsobokslut..

Syftet med studien var att beskriva hur mammor och pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio mammor och tio pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att både mammor och pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansåg att BVCs verksamhet riktades mer till mammorna. Papporna beskrev att de ville få större möjlighet till delaktighet i BVC.

Kommuner är en verksamhet som påverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintäkter som vi betalar in. Under de senaste åren har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott på bristfälliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fått konsekvenser. Det har även presenterats en rapport från Europakommissionen om att mutor är förekommande inom kommunal verksamhet även i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har används på ett felaktigt sätt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nå sina mål och det kan därför finnas ett behov förbättra ledningen av verksamheten för att åtgärda riskerna. Ett sätt att förbättra ledningen är att använda sig av riskhantering vilket är ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna.

Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, diabetesfotsår, trycksår eller maligna tumörsår. Syftet med studien var att undersöka kunskaper hos sjuksköterskor och undersköterskor om sårbehandling inom kirurgisk verksamhet. Metoden utgjordes av en enkätundersökning hos sjuksköterskor (n=56) och undersköterskor (n=38). Resultatet visar att sjuksköterskorna kände sig mer osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår jämfört med undersköterskorna. Kunskaperna om sårbehandling visar att skattade kunskaper inte motsvarar svaren på kunskapsfrågorna.

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur motiv, utformning och användning av BSC ser ut i kommuner, samt analysera eventuella samband mellan dessa områden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har författarna valt att göra en kvalitativ studie, där vi undersöker 14 kommuner. Vi avser att skapa en bättre insikt i hur motiv, utformning och användning av en styrmodell överrensstämmer med varandra vilket innebär att studien är av deskriptiv karaktär, med explorativa inslag. Intervjufrågorna utformades med hjälp av den uppbyggda teorin. Empirin sammanställdes sedan och analyserades med hjälp av kopplingar från valda teoridelar.

Belöningssystem kan användas som ett verktyg för att styra organisationens anställda mot mål som organisationen satt upp. Inom ett belöningssystem finns det flera typer av belöningar. Genom ett belöningssystem kan organisationen öka anställdas motivation för sitt arbete vilket ses som det främsta skälet till att använda ett belöningssystem. Det är viktigt att belöningssystem anpassas till den typ av verksamhet som bedrivs. En stor del av finansieringen i en kommun är finansierat utav skattemedel och därför har skattebetalarna ett intresse av att kommunala förvaltningar håller sina kostnader nere.

Tidigare forskning har visat att barn har lättare att ta till sig ett nytt språk när de redan finner trygghet i sitt modersmål. Under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsätt när det gäller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmålsstöd i förskolan. Därav väcktes ett intresse för vår studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt läroplanen skall alla barn erbjudas modersmålsstöd vilket vi lutar oss tillbaka på i den här studien, då det är läroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer där vi tittade på hur en verksamhet fungerar där majoriteten av barnen är flerspråkiga har vi kunnat samla på oss material för en analys kring modersmålsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att främja barnens flera språk. I analysen har vi framställt den data vi har fått fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka tre gymnasielärares upplevelser av att arbeta genuspedagogiskt med litteratur i svenskundervisningen. Avsikten är även att undersöka om lärarna har en planerad struktur för hur detta bör genomföras samt att undersöka hur de upplever läromedlen som finns på respektives skolor, ur ett genusperspektiv. Arbetet är baserat på tre intervjuer med lärare som är verksamma vid olika gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige.Under intervjuerna har det framkommit att de tre svensklärarna i denna undersökning i olika hög grad anser att genusperspektivet är någonting angeläget att arbeta med i undervisningen. Trots detta har inte samtliga en positiv syn på begreppet genus. Att den negativa synen på genusperspektivet beror på rädsla inför att förändra den egna uppfattningen av könsroller är en möjlighet.

Vi har intresserat oss för hur väl kursmålen i grundskolans fysik för femte skolåret uppnås. I samband med våra funderingar kring elevers kunskapsnivå inom naturvetenskap så har media presenterat en undersökning av elevers kunskap inom naturvetenskap i år 9. Denna undersökning visade att uppnåendemålen för år 9 inte nåtts. Detta tycker vi är alarmerande och vill därför undersöka om dessa brister förekommer även i de tidigare åren, eftersom det finns uppnåendemål som ska nås i slutet av år 5. Informationsunderlaget är inhämtat från aktuella rapporter, tidskrifter, litteratur, Internet, interjuver, observation och aktuella styrdokument.

Ett arbete om olika ljudnivåer i kycklingstallar under en uppfödningsperiod. Hur ljudet förandras inne i stallet i tackt med att djur och ströbädd växer.

Mellan år 1996 till år 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa några få starka tillväxtområden i landet med tydliga gränser mot omvärlden. När allt fokus läggs på att utveckla storstadsområdena, blir det allt svårare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invånare.Syftet men denna uppsats är att lyfta fram problematiken med krympande städer i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. Målet är att ge en ökad förståelse för situationen som råder i många svenska städer idag och hur kommuner arbetar med att vända den nedåtgående trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om ämnet och bättre möjligheter för att jämföra situationen i olika delar av landet.