Sökresultat:
361 Uppsatser om Planerad utomhusmiljö - Sida 24 av 25
Det "gaur" i alla tiders Kalmar : En fallstudie i kommunalt varumÀrkesarbete och dess pÄverkan pÄ demokratin
Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ kommuners etablering som varumÀrken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna dÀr de sÀljer sitt varumÀrke i princip pÄ samma sÀtt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmÀnnas bÀsta i alla lÀgen. HÀr har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumÀrke. En av kommunens senare informationssatsningar bestÄr Àven av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumÀrke.ProblemstÀllningen bestÄr av tre huvudomrÄden. Dessa berör innehÄllet i varumÀrket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumÀrke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska pÄverkan.
Förnyad rangordning under ett ramavtals löptid
Myndigheter i Sverige gör idag inköp för 550-600 miljarder per Är, nÀr nÄgot av dessa avtal sluts sker det genom en sÄ kallad upphandling. Regelverket kring upphandlingar har till syfte att skapa en rÀttvis och fungerande marknad dÀr alla anbudsgivare ska ha samma förutsÀttningar samt att myndighetens behov kan tillgodoses. Som resultat av detta Àr det av stor vikt att myndigheter har möjlighet att inom lagens ramar göra sÄ effektiva upphandlingar som möjligt.Lagstiftningen rörande offentliga upphandlingar Àr baserad pÄ EU rÀttsliga direktiv och har sin grund i ett antal principer som ska genomsyra hela förfarandet. Möjligheterna att anpassa förfarandet Àr sÄledes begrÀnsade. I uppsatsen kommer lagstiftningen undersökas för att ge en tydlig förstÄelse för vilka problem och möjligheter som föreligger vid val av upphandlingsförfarande.NÀr ett ramavtal med flera leverantörer ska upphandlas finns tvÄ allmÀnt antagna upphandlingsförfaranden.
Produktionsplanering: planering för effektiv styrning vid
Aitik dagbrott
Examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, belÀget utanför GÀllivare. Aitik Àr en av Europas största koppargruvor och hÀr bryts Ärligen stora volymer malm, innehÄllande till största delen koppar men Àven mindre mÀngder guld och silver. Gruvbranschen har efter nÄgra tunga Är ÄterhÀmtat sig, till stor del tackvare de i dagslÀget höga marknadspriserna pÄ metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande Är. En ökad produktion krÀver mer resurser och dÀrmed ökar Àven betydelsen av en vÀl fungerande planering för produktionen.
?BÀst-sökare? i vardagen En studie av ett förÀndringsarbete pÄ Abba Seafood
Följande Àr en studie som tar sin utgÄngspunkt i ett förÀndringsarbete som pÄgÄr pÄ Abba Seafood. Initiativet till en förÀndring har tagits pÄ ledningsnivÄ dÀr mÄlet Àr fÄ till stÄnd en förÀndring inom kulturen, genom att ta avstamp frÄn ett mer problemorienterat förhÄllningssÀtt till ett mer lösningsorienterat. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de förestÀllningar som ledningsgruppen respektive produktionspersonalen har gÀllande den pÄgÄende förÀndringsprocessen och att stÀlla dessa i förhÄllande till varandra. Studien avgrÀnsas till att fokusera pÄ hur förÀndringsarbetet tagit sig uttryck inom produktionen i Kungshamn samt pÄ en ledningsnivÄ, övriga delar av företaget Àr sÄledes inte inkluderade i denna studie. För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes följande forskningsfrÄgor: ?Hur uppkom förÀndringsinitiativet och vilka uttryck har det tagit sig inom ledningen respektive produktionen??, ? Hur kan Abba Seafoods förÀndringsprocess beskrivas utifrÄn olika förÀndringsstrategier? ?Vad krÀvs för att implementeringen av ett förÀndringsarbete skall nÄ samtliga led inom en organisation??.
Kejsarens nya klÀder? : en studie av hÄllbarhetsstyrning av statligt Àgda företag
Det var inte förrĂ€n Ă„r 2002 som riktlinjer kom, gĂ€llande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt Ă€gda företagen i Sverige. Ă
r 2003 kom uttrycket, hĂ„llbar utveckling, att nĂ€mnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. FrĂ„n att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gĂ„tt mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhĂ„llanden, vilka Ă€r de olika delarna inom det samlade begreppet för hĂ„llbarhetsredovisning. Ă
r 2006 utrÀttade NÀringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt Àgda företagens hÄllbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet pÄ att de statligt Àgda företagen varje Är ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer.
Dialog, engagemang & neutralitet : Vad gör en professionell facilitator?
I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator. En professionell facilitator Àr en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte Àr att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger pÄ dialog, engagemang och delaktighet. Inte sÀllan med inriktning pÄ erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad Àr det jag gör nÀr jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, nÀr jag fÄr deltagarna att se sakfrÄgan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsÀttningar till konstruktiva dialoger? NÀr jag underlÀttar för deltagare att inte bara nÀrvara fysiskt under ett möte utan sÀkerstÀller att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i VÀxjö under vÄren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan Ären 2011-2013, baserade pÄ 18 Ärs erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ÀmnesomrÄdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fÄtt genom att öva och utveckla en kÀnsla för olika mÀnniskors och gruppers beteenden.
Förslag till utveckling av Gullbergsvass
Gullbergsvass Àr ett centralt lÄgexploaterat omrÄde belÀget vid Göta Àlv i
Göteborg. Utvecklingen av Norra Ălvstranden Ă€r snart klar och planeringen av
Södra Ălvstranden pĂ„gĂ„r. Gullbergsvass stĂ„r nu inför en liknande omvandling.
Enligt kommunens översiktsplan (ĂP99) kan omrĂ„det pĂ„ sikt omvandlas till en
blandad markanvÀndning dÀr bostÀder kan ingÄ.
Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassomrÄde. Fram
till 1880-talet fylldes omrÄdet ut och Gullbergsvass började fungera som infart
för tÄgtrafiken till Göteborg.
EttÄringen, bilden och fenomenet tyngd - Yngre barns pre-naturvetenskapliga meningsskapande i en guidad aktivitet
Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande dÄ visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. ForskningsfrÄgorna som stÀlldes var hurnÄgra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förvÀg iordningstÀllt material bestÄende av föremÄl som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremÄlen, samt om det Àr möjligt att hos sÄ unga barn finna Äterkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgÄ nÀr det gÀller hur vÄra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstÄr budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mÀngd bilder och modeller av olika slag bÄde i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att smÄ barn faktiskt tillÀgnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt förÀnderligt samhÀlle torde det dÀrför ses som nödvÀndigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillÀgnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjÀlp av olika kvalitativa angreppssÀtt vars resultat redovisas i denna uppsats.
Festmetoden - att formulera budskap kring alkohol
Författare: Isabelle Jönsson, Vlad TanaseTitel: Festmetoden - Att formulera budskap kring alkohol.Ămne: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsat'sHandledare: Ingrid HöjerbackExaminator: Helena SandbergĂ
r: VT 2007Sammanfattning:Problem och syfte: I dagen's samhÀlle har hÀlsokommunikation kommit att bli ett stort Àmne dÀr man försöker fÄ mÀnniskor att Àndra sina levnadsvanor inom olika omrÄden sÄ som bra kosthÄllning, trÀning och hÀlsa, rökning samt alkohol och droger. Vad gÀllande alkohol talar man om att dricka pÄ ett "mÄttligt sÀtt" som kan innebÀra mycket olika saker för olika individer. Att förÀndra beteenden Àr alltid en komplicerad proces's, inte minst dÄ det gÀller hÀlsobeteende. Alkoholkommittén's kampanj Festmetoden lanserade's 2005 och har verkat som en beteendeförÀndringskampanj kring alkoholvanor för mÄlgruppen unga vuxna mellan 18-25 Är. Festmetoden Àr en ytterst intressant kampanj dÄ det Àr en mycket omfattande och ambitiö's informationsinsat's gÀllande del's mÄl och budskap men Àven medieval.
En utvÀrdering av SCOR modellens tillÀmpbarhet inom byggbranschen
2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhÀllets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen.Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemÄl om att utreda de logistiska flödena pÄ Peabs byggarbetsplats BlÀckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbÀttringsförslag kopplade till det dagliga arbetet pÄ byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien lÀggs pÄ produktions- och returprocesserna, men övriga omrÄden som Àven anses ha stor inverkan pÄ dessa undersöks.De fyra problemomrÄden som valts ut och dÀr fokus har lagts Àr:Godsmottagningen: Anledningen till omrÄdet valts Àr att det idag inte finns nÄgon strukturerad leveranskontroll eller leveransmÀtning.
Mode som marknadsföringsverktyg - En studie om innovativ marknadsföring
Avsikten med vÄr uppsats Àr att bringa förstÄelse kring hur modevarumÀrken anvÀnder sig av nytÀnkande marknadsföring vid förmedling av sitt budskap, med fokus pÄ: sociala mediekanaler, varumÀrkesambassadörer och Pop up stores. VÄr huvudfrÄga Àr; Hur anvÀnder sig modeföretag av innovativ marknadsföring för att kommunicera sitt varumÀrkesbudskap? Innovativ marknadsföring Àr vÄrt egna begrepp vilket vi definierar som marknadsaktiviteter med syfte att skapa uppmÀrksamhet kring ett varumÀrke med fokus pÄ kreativitet och nytÀnkande snarare Àn med pengar. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer med respondenter frÄn Jumperfabriken, Svenska ModerÄdet, Dragster Kommunikation och Hope. VÄr teoretiska referensram berör teorier gÀllande varumÀrkets tre nivÄer, mÀrkets författare, deltagande och absorbering, dold marknadsföring, pullmarknadsföring samt diffusionsteorier.
Materialhantering, Lean och den Industriella Byggprocessen: En fallstudie av materialhanteringen genom byggprocessen och hur ett förbÀttringsarbete med Lean som förÀndringsstrategi verkat över tid hos Moelven Byggmodul AB i Sandsjöfors.
Det pÄgÄr ett intensivt utvecklingsarbete inom byggsektorn, för att komma tillrÀtta med problem som resursslöseri i byggandet och dÄlig produktivitetstillvÀxt jÀmfört med övrig tillverkningsindustri. Det industriella byggandet ligger i grÀnslandet mellan traditionellt byggande och tillverkningsindustri och försöker nÀrma sig lösningar för vissa av de konstaterade problem som finns inom byggsektorn, bland annat genom anammande av de produktionsmetoder som varit drivande i utvecklingen inom tillverkningsindustrin, exempelvis Lean Production.Fallföretaget i den hÀr studien, Moelven ByggModul AB i Sandsjöfors (Moelven), har lÄng erfarenhet av industriellt byggande och hade 2010 börjat införa vissa Lean-verktyg i sin produktionsprocess. Den hÀr studien inducerades av Moelvens önskemÄl att kartlÀgga och problematisera sitt system för materialhantering, för att bÀttre kunna organisera sina materialflöden till montageplatsen. Studiens syfte Àr att beskriva problembilden för Moelvens materialhantering och utvÀrdera hur förbÀttringsÄtgÀrderna, baserade pÄ en Lean förbÀttringsstrategi, inverkat pÄ problembilden över tid.Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie i tvÄ delar, vars första del utfördes under 2010 och andra del under hösten 2014. Genom observationer, intervjuer och litteraturstudier inhÀmtades material för att kartlÀgga och analysera Moelvens materialhantering genom byggprocessen vid de tvÄ tidpunkterna.
Kan Arlandas koldioxidtak klaras genom effektivare utnyttjande av jÀrnvÀg
Initiativet till detta examensarbete kom frÄn Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö dÀr vi blev intresserade av att titta nÀrmare pÄ Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mÄl Àr att undersöka hur jÀrnvÀgen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna pÄ att verksamheten pÄ Arlanda kommer att kunna hÄlla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem Är till (runt Är 2010) utan att behöva begrÀnsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur mycket lÀngre LFV eller Arlanda kan hÄlla sig under detta tak genom effektivare anvÀndning av tÄgtrafik pÄ Arlandabanan och andra förbÀttringsÄtgÀrder inom kollektivtrafiken, men utan att begrÀnsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt dÄ staten lovade bort trafikeringsrÀttigheten pÄ strÀckan till de entreprenörer som hjÀlpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge dÀr privata intressenter och staten hjÀlptes Ät med finansieringen.
Grönstrukturplanering för framtiden ? Grönstrukturplanering i Eskilstuna och Ărebro
Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden.
Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna
utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras
perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya
framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande
litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen
granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas
European Spatial Development Perspective (ESDP, den
europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen.
För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra
svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser;
Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska
element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.