Sökresultat:
358 Uppsatser om Planerad lärsituation - Sida 14 av 24
Ăgglossningstest för kvinnor : en möjlig metod att detektera LH-toppen vid Ă€gglossning hos nöt och hund?
Mellan Är 1996 till Är 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar pÄ att denna utveckling kommer att fortsÀtta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa nÄgra fÄ starka tillvÀxtomrÄden i landet med tydliga grÀnser mot omvÀrlden. NÀr allt fokus lÀggs pÄ att utveckla storstadsomrÄdena, blir det allt svÄrare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invÄnare.Syftet men denna uppsats Àr att lyfta fram problematiken med krympande stÀder i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. MÄlet Àr att ge en ökad förstÄelse för situationen som rÄder i mÄnga svenska stÀder idag och hur kommuner arbetar med att vÀnda den nedÄtgÄende trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om Àmnet och bÀttre möjligheter för att jÀmföra situationen i olika delar av landet.
"Omstartare" i gymnasieskolan- vÀgledningens roll i valprocessen.
Syftet med denna studie Àr att undersöka kvaliteten av den pedagogiska verksamheten vid utomhusvistelse samt vidare se om denna pÄverkas av olika avstÄnd till naturrummet. Studien gör en jÀmförelse mellan svaren frÄn pedagoger vid olika förskolor som har valts ut efter sitt geografiska lÀge, nÀra eller lÄngt avstÄnd till naturrummet.Studiens frÄgestÀllningar Àr:-         Hur angelÀgen anser pedagogerna att utomhusvistelsen i naturrum Àr samt hur ofta den bör ske i planerad regi?-         Hur reflekterar pedagogerna över hur denne kan utveckla sin kunskap om sin undervisningspraktik för verksamheten i naturrum?-         PÄ vilket sÀtt pÄverkar förskolans olika avstÄnd till naturrum pedagogernas instÀllning till den planerade utomhusvistelsens betydelse samt vikten av att utveckla sin egen undervisningspraktik? För att finna svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar genomfördes fyra samtalsintervjuer vid tvÄ olika förskolor. Resultatet visade att ett nÀra avstÄnd till naturrummet pÄverkade pedagogerna till att i mindre grad planera för verksamheten dÀr samt att de inte heller sÄg behov att utveckla sin kunskapspraktik inom omrÄdet, trots att detta omedvetet skedde. Den förskola med lÀngre avstÄnd till naturrummet var mer mÄn om tiden dÀr och hade i mycket hög grad ofta ett syfte samt en planering inför utevistelsen.
Audiologisk rehabilitering : En litteratur- och enkÀtstudie i Danmark, Norge, Sverige och pÄ Island
Audiologisk rehabilitering Àr en komplicerad process som ska innehÄlla olika insatser byggda pÄ ett holistisk synsÀtt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fÄtt ta större plats Àn psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angÄende audiologisk rehabilitering utifrÄn ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och pÄ Island.Metod: För att kunna uppnÄ syftet och fÄ en mer helhetlig inblick i Àmnet delades studien i tvÄ delar (litteraturstudie och enkÀtstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga lÀnder samt ideologin. EnkÀtstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn pÄ audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvÀgagÄngssÀttet pÄ arbetsplatsen.Resultat: En röd trÄd gÄr genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gÀller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns bÄde likheter och skillnader lÀnderna emellan.
FörÀndring mot kulturellt ideal
Organisationskultur Àr ett konkurrensmedel som Àr svÄrt att kopiera och
som har fÄtt betydande vikt i organisationers strÀvan mot bÀttre resultat.
Att driva en kulturell förÀndring leder till problem, inte minst pÄ grund av
att organisationskulturbegreppet Àr abstrakt.
Min studie Àr inriktad pÄ att undersöka hur ledningen pÄ If Industri, med
utgÄngspunkt frÄn nuvarande kultur, ska lyckas skapa motivation till en
planerad förÀndring av organisationskulturen. Syftet med studien Àr dÀrav
att kartlÀgga nuvarande organisationskultur utifrÄn utarbetad idealkultur.
Dessutom ska studien undersöka hur medarbetarna upplever att
motivation kan skapas. Inom studiens ramar problematiseras begreppet
kultur och möjligheterna att medvetet förÀndra en organisationskultur. Ett
resonemang drivs Àven kring behovet av att skapa motivation för att
kunna implementera idealkulturen.
Studien har en teoretisk problemanalys kring begreppen kultur,
förÀndring samt motstÄnd och motivation. En kombinerad
problemanalysmodell har skapats av dessa begrepp.
FEM-simulering av en anisotrop diffusionsmodell för fukttransport i trÀ
FrÄgor kring miljön Àr idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. OlikabegrÀnsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin gÄr till spill i formav bland annat vÀrme.PÄ flera sÀtt utvÀrderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvÀrmning. För att se framÄt mot en hÄllbar utvecklig genom att möta tillgÄng ochefterfrÄgan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvÀrderas.Den hÀr rapporten utreder nyttiggörande av lÄgtempererad spillvÀrme för uppvÀrmning. Irapporten jÀmförs tillgÄngen pÄ spillvÀrme frÄn en Coop-butik, som Àr planerad pÄ Backaplan,med efterfrÄgan pÄ uppvÀrmning och tappvarmvatten i bostÀder i nÀromrÄdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett sÄ kallat nÀrvÀrmesystem.SpillvÀrmen frÄn Coop skulle inte kunna tÀcka hela vÀrmebehovet, dels effektmÀssigt och delstemperaturmÀssigt, sÄ systemet behöver kompletteras.
Rening av kopparhaltigt dagvatten frÄn koppartak
FrÄgor kring miljön Àr idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. OlikabegrÀnsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin gÄr till spill i formav bland annat vÀrme.PÄ flera sÀtt utvÀrderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvÀrmning. För att se framÄt mot en hÄllbar utvecklig genom att möta tillgÄng ochefterfrÄgan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvÀrderas.Den hÀr rapporten utreder nyttiggörande av lÄgtempererad spillvÀrme för uppvÀrmning. Irapporten jÀmförs tillgÄngen pÄ spillvÀrme frÄn en Coop-butik, som Àr planerad pÄ Backaplan,med efterfrÄgan pÄ uppvÀrmning och tappvarmvatten i bostÀder i nÀromrÄdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett sÄ kallat nÀrvÀrmesystem.SpillvÀrmen frÄn Coop skulle inte kunna tÀcka hela vÀrmebehovet, dels effektmÀssigt och delstemperaturmÀssigt, sÄ systemet behöver kompletteras.
Information inför hjÀrtoperation : hur upplever patienten situationen?
Bakgrund: HjÀrtoperationer förekommer över hela vÀrlden. Förutom den genetiska faktorn sÄ ökar antalet insjuknanden delvis pÄ grund av vÀlfÀrdssamhÀllet. Studier har visat att personer med hjÀrtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. PÄ grund av oron Àr informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjÀrtoperation.
Multipelt företagande : En studie om företagare med flera företag
Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.
LÀrande för alla pÄ olika sÀtt : Kvalitativ studie om Gardners sju intelligenser i Är 2 och 3
Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lÀrare i grundskolans tidigare Är har om elevers lÀrstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nÄ fram till alla elevers lÀrstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrÄn Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien anvÀndes en kvalitativ ansats och jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lÀrare i Är 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade pÄ lÀrarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nÄ fram till elevernas olika sÀtt att lÀra pÄ. LÀrarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska fÄ arbeta pÄ olika sÀtt eftersom alla elever tycker att olika saker Àr roliga.
Faktorer som pÄverkar förskolebarns möjlighet till fysisk aktivitet
I dag Àr 83 procent av alla 1-5-Äringar inskrivna pÄ förskolan. I lÀroplanen stÄr det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vÀgleda barnen. Barn behöver röra mycket pÄ sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klÀttra. Forskning visar att barn pÄ förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda pÄ utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör pÄ sig mer, dock verkar det inte spela nÄgon roll om det Àr förskolans egen gÄrd eller i naturen.
"Man kan ha stolar pÄ ryggen, som Nasse" : En kvalitativ studie om förskolebarns inflytande pÄ inomhusmiljön med Ätta förskolebarn och tvÄ förskollÀrare
Den hÀr undersökningen behandlar inomhusmiljön och barns inflytande i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för barns inflytande över inomhusmiljön, bÄde avseende föremÄl och rumsliga aspekter. Jag vill fÄ en bredare syn pÄ hur barn utövar inflytande över inomhusmiljön och vad lÀrarnas roll i detta innebÀr. Studien utgÄr frÄn det postmoderna kunskapsperspektivet och anvÀnder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnér för problematisering av data. Som led i studien anvÀnds vidare statliga utredningar framförallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46).
Det preoperativa informationssamtalets betydelse för patientens delaktighet i sin vÄrd inom kolorektalkirurgi
Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) Àr ett standardiserat multimodalt vÄrdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare ÄterhÀmtning och kortare vÄrdtider genom ett tvÀrprofessionellt samarbete. En vecka innan planerad operation trÀffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vÄrdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vÄrd.  Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio mÀn och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjÀlp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna kÀnner sig sedda under informationssamtalet.
Anslutning av stora vindkraftsparker till stamnÀtet
VÀxthuseffektens pÄtagliga miljöpÄverkan har bidragit till en ökad medvetenhet kringförnybar energi. Sveriges regering har satt upp ett produktionsmÄl för vindkraft till Är 2015 pÄ10 TWh. Dessa faktorer tillsammans med att det i Sverige Àr goda vindförhÄllanden har letttill stora utbyggnadsplaner för vindkraften.Vindkraftverk kommer att grupperas i sÄ kallade vindkraftsparker pÄ platser belÀgna lÄngtifrÄn elförbrukare och elnÀt. Detta medför att det mÄste ske en överföring till nÀtet, vilketmÄste utföras pÄ ett sÄ effektivt och driftsÀkert sÀtt som möjligt.Universal Wind Offshore har ansökt om att bygga en vindkraftspark pÄ Stora Middelgrund,cirka tre mil utanför Halmstads kust. Ansökan gÀller 108 vindkraftverk med en totalinstallerad effekt pÄ 864 MW och en planerad Ärsproduktion pÄ 3 TWh.
Utomhusvistelse i förskolan : Planeringens och undervisningspraktikens angelÀgenhet i förhÄllande till utomhusverksamhet
Syftet med denna studie Àr att undersöka kvaliteten av den pedagogiska verksamheten vid utomhusvistelse samt vidare se om denna pÄverkas av olika avstÄnd till naturrummet. Studien gör en jÀmförelse mellan svaren frÄn pedagoger vid olika förskolor som har valts ut efter sitt geografiska lÀge, nÀra eller lÄngt avstÄnd till naturrummet.Studiens frÄgestÀllningar Àr:-         Hur angelÀgen anser pedagogerna att utomhusvistelsen i naturrum Àr samt hur ofta den bör ske i planerad regi?-         Hur reflekterar pedagogerna över hur denne kan utveckla sin kunskap om sin undervisningspraktik för verksamheten i naturrum?-         PÄ vilket sÀtt pÄverkar förskolans olika avstÄnd till naturrum pedagogernas instÀllning till den planerade utomhusvistelsens betydelse samt vikten av att utveckla sin egen undervisningspraktik? För att finna svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar genomfördes fyra samtalsintervjuer vid tvÄ olika förskolor. Resultatet visade att ett nÀra avstÄnd till naturrummet pÄverkade pedagogerna till att i mindre grad planera för verksamheten dÀr samt att de inte heller sÄg behov att utveckla sin kunskapspraktik inom omrÄdet, trots att detta omedvetet skedde. Den förskola med lÀngre avstÄnd till naturrummet var mer mÄn om tiden dÀr och hade i mycket hög grad ofta ett syfte samt en planering inför utevistelsen.
MinirÀknare i skolmatematiken
MinirÀknaren har under de senaste Ärtiondena kommit att anvÀndas som ett berÀkningshjÀlpmedel inom allt fler omrÄden ute i samhÀllet och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att minirÀknaren ska anvÀndas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat pÄ om detta pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ en bild av hur lÀrare somundervisar i matematik ser pÄ anvÀndningen av minirÀknare i matematikundervisningen.I litteraturstudien har jag genom att studera lÀroplanens mÄl och styrning, belyst nÄgra av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehÄll. Genom att studera den forskning som finns gjord över minirÀknaranvÀndning i matematikundervisning har jag fÄtt en bild av de forskningsresultat som framkommit.